söndag 26 februari 2017

Ärkebiskopen i skottlinjen

Klart att ärkebiskopar och biskopar ska kunna kritiseras, men i vår kyrkostruktur är det andra som fattar de hårda besluten och till dessa beslut hör att välja biskopar. Dessa beslut är ideologiska, havliga biskopar ska fram. De ska sedan leverera till beställaren, förstås. Men de ska också få ta all kritik och den riktas mot person, sällan i sak. Det är nästan lite synd om dom.  Deras livsbetingelser är två: "Goda middagar och aldrig ett sant ord", som biskop Sven Silén sa (även om Wejryd fick vara med om undantag en stiftsmiddag med usel mat och tydlig kritik!). Mörka kvällar sitter de nog och funderar över alla problem de inte kan lösa. Ingmar Ström sa att han släpade sig hem över Norrbro efter en dags problem på stiftskansliet. Om de problem han förväntades ta itu med, hade han dessförinnan inte haft en aning.

Vi kan fundera över hur mycket pastoral mylla biskoparna stått i. Vilka blir i sina gamla församlingar ihågkomna för pastorala insatser som lockat till tro? Hur många har autentisk erfarenhet av det pastorala fotarbetet åren före biskopsvalet? Det var inte bättre förr, men församlingslivet var kanske stabilare och präster mer formade för prästeriet när de kom inifrån kyrkolivet. Nåja, det kan ha varit annorlunda också. Men biskoparna översköljs av en mängd tidskrävande arbetsuppgifter. Allt sådant arbete skapar inte framtid.

Biskopar har ett begränsat handlingsutrymme. Om de gör si, blir folk arga. Gör de så, blir folk också arga. Och främst i skottlinjen står ärkebiskopen. Hur kul kan det vara?

Kyrkovalet blir förstås partipolitiserat. SD ska profilera sina frågor, S och C likaså. De förklädda partipolitikerna likaså. När POSK presenterat sig som det obundna alternativet är det en lämplig lögn, men lögn. Det finns ett annat obundet alternativ. Frimodig kyrka. Varför för POSK fram en osanning? I det partipolitiserade kyrkovalet är det en uppenbar risk att Antje blir slagträ eller slagpåse. Det är ju lättare att styra på person än på sak. Så vad ska vi göra för att värna den utsatta?

Det enkla svaret är att jag inte vet.  Men hur vore det att styra bort från slagord för att fokusera på Svenska kyrkans egentliga problem, inte på de problem partierna vill göra till kyrkliga? Hur vore det att vara precis i beskrivningarna av vad motparten menar. Den medeltida metoden för diskussion alltså:
Du säger ditt.
Jag upprepar med andra ord vad du menar.
Du godkänner mitt återgivande av din mening.
Diskussionen kan börja.

Fokus på det väsentliga alltså. Det är rimligtvis den anständiga kyrkopolitiska hållningen. Den kan starta i en omvärldsanalys. En sådan kom i fredags. Nå, den hade förutskickats till kyrkostyrelsens ekonomiseminarium, som skulle ta upp strategiska frågor. Så blev det inte. Nu får kyrkostyrelsens ledamöter och ersättare läsa in sig och så ska denna analys liksom kyrkohandboksförslaget upp i april samt därtill de formella skrivelserna till kyrkomötet. Ni förstår själva. Men omvärldsanalys kunde läggas in i valarbetet. Här finns väl en del att fundera över.

Till detta kommer en del andra problem/överläggningsämnen, som sannerligen inte bara är ärkebiskopens:
* medlemsflykten - den inre och den yttre
* det eroderade gudstjänstlivet
* trostransformationen
* reformationens egentliga ärende nu
* de mångas uppgivenhet/bristande frimodighet
* rekryteringssvårigheterna
* de svenskkyrkliga markörerna och katolicitetsmarkörerna, dvs vad Svenska kyrkan är
* partipolitiseringen, förstås, som hämmande faktor i kyrkolivet
* frikyrklighetens självklarheter som import till Svenska kyrkan, där de alls inte är självklara

Vi kunde förstås också tala om de kyrkliga eliterna, de som vill vara herrar i sin Herres kyrka och komplettera med frågan "vem blev vad och varför?" - men det är inte ett glatt budskap en söndag, kan jag säga.

Har inte ärkebiskop och biskopar med den här sortens frågor att göra? Jodå. Men kyrkovalet är inte deras. Här finns en distinktion att göra. Själva vanvetetet talar jag gärna om. Politiska partier gör upp politiskt i det kyrkliga - det är helt enkelt inte klokt på något sätt. De gör upp och föser samtidigt bort några andra, som kanske haft mer kyrkligt att bidra med om man säger så.

Detta var bara en ansats, som ni förstår. Jag stimulerades av Christer Pahlmblads föredrag för Stiftshistoriska sällskapet i Växjö i går om reformationsskeendet. Vi höll till i något som kallas "Biskopens hus", Östrabo i Växjö. Det slog mig att den beteckningen är helt oegentlig. Huset är inte biskopens. Huset är Biskopshuset. Hur är det med ett kyrkosystem som inte förmår förstå ords valörer? Det är något av insikterna från det gamla högstadiet: "Jak er det nya svenskläraret."




21 kommentarer:

  1. Det är inte bara ärkebiskop, biskopar, kyrkostyrelsemedlemmar m fl som Sötsover-Bloggardag supplerar.
    Strukturreformerna leder ad helvede till...
    Och när ska 1500-talslutheranismen äntligen reformeras?
    Ulf H Berggren,aktiv i nomineringssgruppen " Vakna och bed ".

    SvaraRadera
  2. Jag undrar ibland om inte de frikyrkliga, och den icke föraktfulla mängden f.d. frikyrkliga, invaderar kyrkan i syfte att vara en motoffensiv mot partipolitisering och det erodera(n)de gudstjänstlivet.
    Det skulle utan tvekan vara min främsta drivkraft om jag någonsin skulle ta steget tillbaka till det svenskkyrkliga efter 20 år i frikyrkligheten.

    Det noteras att biskoparna inte har med kyrkovalet att göra. Frågan ställer sig då vad biskoparna har med att göra och vad de förtroendevalda inte har med att göra?

    SvaraRadera
  3. Nu går bloggaren för långt!

    -Ja, vilka andra än de som väljer biskopar enligt KO:s ordning fattar besluten? Vilka föses åt sidan - och av vilka? Och gör politiska partier upp kyrkligt?
    Och får inte de politiska partier, som ställer upp i kyrkovalen, profilera sig?

    För att komma från bloggaren är det som står i dagens text trams och åter trams. Är biskopsvalen månne styrda av partikanslierna? Och - igen - vilka föser bort exempelvis Frimodig Kyrka? Jo, möjligen väljarna men inga andra.

    Det är vidare fullständigt obegripligt av bloggaren att kalla kyrkovalet och ordning för vanvettig. Har han alldeles tappat koncepterna och låtit sin ilska över att FK inte alls kan hävda sig - eller hittills har gjort det - i valen?

    Nu har jag ett förslag till bloggaren och FK: gå ihop med POSK och - varför inte? - den kristdemokratiska gruppen eller samverka med dem för att konstituera en grupp, som i storlek kan mäta sig med partiernas. Respektera en gång för alla väljarnas beslut. Så gör man i en demokrati.

    Gå ut i valrörelsen och innan dess med ert budskap och försök slå de andra grupperna, de "partipolitiska" på näsan. Det är den väg som man skall gå i - just det - en demokrati. Ös inte galla över dem, som är störst i KM, ty väljarna har bestämt deras storlek.

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. BOD
      Du lever i en drömvärld utan kontakt med verkligheten!

      Radera
    2. Om partierna hade positionerar sig i kyrkliga frågor hade de nog inte utstått så stor kritik.
      Men som det ser ut just nu är det väl bara i frågan om vigselplikt som partierna positionerar sig olika?
      I övrigt är de väl överens om "allas lika värde" och ett värnande om miljön och övriga icke-kyrkliga frågor?
      Det kan väl finnas vissa nyansskillnader i frågan om statskurkans bevarande, men annars så är det knappast de kyrkl7ga frågorna som partierna positionerar sig i.
      POSK är dock tydliga i kyrkiga frågor - i synnerhet avseende medlemsdemokratin- men så har de ju ingen sekulär partistyrelse att blidka heller.

      Radera
  4. Herren Kristus hade inte allmänna kyrkoval innan han utsåg De tolv.
    Han bad och fastade natten innan, och åt inte fin middag med översteprästerna. Timoteus uppmanas att tillsätta biskopar, inte att ordna kyrkoval på Kreta. Biskopar kan väljas i (Inom!) fungerande kyrkor, men med hård koll på att de är väl integrerade i kyrkans liv och tradition. Och tillslut ska alla omgivande stiftsbiskoparna och den ledande biskopen godkänna den utvalde. Så ser kyrkans tvåtusenåriga ordning ut: "Såsom det var av begynnelsen" men inte är i Svenska kyrkan, därför att där är det som det är, dvs som Dike tror att det ska vara. Och det ska det inte vara! inte i någon kyrka. Gud hjälpe!

    SvaraRadera
    Svar
    1. "(...) ordna kyrkoval på Kreta".
      Mikael Liljeström, det där förgyllde hela söndagkvällen :-).

      Radera
  5. Har fått en del FK-affischer men noterat att nomineringsgrupperna knappt får sätta upp dem nånstans eftersom ingen vill låta S, C och SD utnyttja kyrkans lokaler och arrangemang för PR. Och då kan inte POSK, Öppen Kyrka och Frimodig kyrka få visa upp sej eller affischera dom heller. Absurt absurt absurt. Kyrkan behöver kyrkliga nomineringsgrupper. Vem som släppte in SD? Var det S?

    SvaraRadera
  6. Svky är ett icke-episkopalt samfund med ornamentala "biskopar" som sedan reformationen saknat lärosuccession och sedamera förlorat sin episkopala juristiktion. Svky är en illusion byggd av Potemkinkulisser!
    Antony

    SvaraRadera
    Svar
    1. Anthony! Det finns de som säger just detta om den romerskkatolska kyrkan. Den har en enda biskop som har direkt juridiktion i alla församlingar. Ett slag var dessutom alla romerskkatolska biskopar vikarier i sina stift. Vi minns vad den engelske statsministern sade till biskopen som kom hem från Vaticanum I."Ni åkte som biskop och har återkommit som kyrkherde!" Slänga skit kan alla göra, Anthony, inget blir bättre av att bli nerskitat. Hjälp till med något vettigt istället!

      Radera
    2. Fr Mikael, jag blir bedrövad då en ortodox präst visar upp en sådan brist på bildning. Det är närmast patetiskt att en ortodox präst använder en brittisk PM som en auktoritet i ecklesiologi och vidare en total brist på bildning eller ett medvetet "fake news" att göra en karikatyr på Petri Stols rättmätiga anspråk på auktoritet. Nån jäkla ordning får det väl vara, även på ortodoxa präster!
      Antony

      Radera
    3. Jag brukar inte kommentera två dagar efteråt, men kan inte låta bli!

      Fr Mikael, yttrandet du anger brukar läggas i Ludvig XIV:s mun. Det handlar om striden om jansenismen, med centrum i klostret Port-Royal i Paris. Påven skärpte då sitt grepp över kyrkan, och biskoparna underordnades honom på ett sätt som inte varit fallet tidigare. (Med tiden fördömdes rörelsen med bullan 'Unigenitus' 1713.)

      Till historien hör påven inte kunde komma åt stiftet i Utrecht, där det låg isolerat mitt i reformert omgivning. Stiftets särtradition tillhör förhistorien till att Gammal-katolska kyrkan formades på 1800-talet, sedan Första Vatikankonciliet gett påven ytterligare särställning genom beslutet om hans ofelbarhet i lärofrågor.

      Antony, du visar remarkabel okunnighet om ekumenisk problematik! De ortodoxa kyrkorna kan acceptera att biskopen av Rom är patriarkernas primus inter pares. Men de vänder sig kraftfullt mot att han skulle ha en världsvid auktoritet i alla frågor. Som Petri efterträdare kan han få vara ordförande i patriarkkollegiet, men i övrigt är han patriark bara över Västern.

      Radera
    4. Roma locuta; causa finita est!
      Antony

      Radera
  7. Stig Walldin m fl,

    -Drömvärld, påstår Du utan att förklara vilken dröm det handlar om.

    Du och andra kritiker här upplyses om att i de fria valens demokrati gäller tävlan mellan grupper och kandidater. De som lyckas bäst blir störst. De som inte lyckas kommer på efterkälken. Enkel matematik och logik.

    Ingen förstår Du, Walldin, är självskriven att i ett demokratiskt valsystem ha reserverad förstaplats som Du tycks tro att någon eller några skall ha. Jag är trygg med uppmaningen till FK att öppet och ärligt gå ut i kyrkans valrörelse, debattera med andra nomineringsgrupper, exempelvis S och C, jämföra programmen och be om väljarnas stöd.

    Något fel i detta?

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej det är inget fel i det i allmänna val.
      Men något fel kanske det är om man kandiderar för en nomineringsgrupp vars huvudpunkter man inte ställer sig bakom?
      Så att kandidera för POSK på någon nivå om man vill behålla nuvarande valsystem inom SvK är allt annat än ärligt mot medlemmarna som går till valurnorna.
      Det är ju ingen idé att jämföra programmen om de som står valbara på listorna inte vill genomföra nämnda program.

      Radera
  8. BOD,

    Ja trygg kan Du väl vara såtillvida att för din egen del lär inget försämras. (Antar att din plats i POSK är garanterad oavsett hur Du privat motarbetar dess program? Eller är det inom POSK som inom SVeK att man säger en sak men "menar" och arbetar för en annan sak? Oavsett , arvodena flyter säkert in ännu så länge och lär väl höjas i takt med att kyrkbänkarna töms?)

    Allt är ju i övrigt frid och fröjd? Kritiker tystas eller får av Dig uppmaningen att liera sig med de grupper som hittills enbart arbetat för att rasera SVeK som en Kristi Kyrka.

    Inga krav på gudstjänster har Du ju, Inga krav på att de som bestämmer skall vara del av det gudstjänstfirande folket? Inga krav på att de skall vara kristna? Enda kravet att de betalar kyrkoavgiften? En kostnad som sedan med råge kompenseras av arvoderingen.

    Ej heller något krav på att det som sägs skall vara i enlighet med den apostoliska läran? Dvs fullt OK att påstå att man är en lutherskt, evangelisk och apostolisk kyrka fast inget av detta är sant.

    Dvs inte ens krav på att det som sägs, skrivs och proklameras skall vara sant. Ja , jag önskar att den dag kommer när jag kan tala och skriva om ett SvK men någon ljusning ser jag inte bara ett SVeK som gör sig förtjänt av beteckningen.

    Luthersk?
    En Luther skulle möjligen få lov att koka kyrkkaffet men i övrigt ombes tiga still.)

    Evangelisk? Omöjligt, att missionera innebär ju att påverka andras trosuppfattning och leder till imperialism enligt de åsikter som nu är PK.
    (Dessutom har SVeK inget att missionera om vilket gör att jag faktiskt lite tröstar mig med att de åtminstone inte sänder ut "missionärer" för att sprida sina irrläror. Å andra sidan ,viss påverkan gör de ju mha penningpungen.)

    Apostolisk? Knappast vad de lärde och dog för förkastas ju saklöst om/när läran går emot vad som är PK?

    //HH

    SvaraRadera
  9. HH,

    -Du maler, maler och åter maler som en driftsäker kvarn om arvoden och insinuerar konsekvent att jag engagerar mig i kyrkan för deras skull. Det är som Din evighetsmaskin om att Svenska kyrkan är på fallrepet, att det finns grupper som raserat den.

    Och Du personifierar Din kritik, så att sakfrågorna hela tiden kommer åt sidan.
    Jag, om Du nu vill veta det, engagerar mig inte i kyrkan för att få arvoden. De jag får är obetydliga.
    Jag engagerar mig för att jag älskar Svenska kyrkan, dess demokratiska styrelseskick och öppna famn. Jag säger inte att allt är frid och fröjd där, men i jämförelse med Din vrångbild är kyrkan ett drömrike.

    Håll Dig vänligen till sakfrågor hädanefter; min ringa person är totalt ointressant, mina struntsummor till arvoden också. Bara för att Du verkar vara fixerad vid dem, betyder det inte att andra är detta.

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
  10. BOD,

    Ditt stora problem förutom innantilläsning är att Du bara kommer med påståenden utan att på något sätt belägga dem.

    "Vi andra" kritiserar och gör det med exempel. Du påstår , ofta direkt lögnaktigt i andra fall enbart obevisade påståenden / förmodanden som att det utan "reform A" varit än sämre.

    Det "vi" påvisar av avsteg från officiellt gällande "statuter" förbigår Du med tystnad eller dumdrygt enbart förnekar.

    Dina arvoden- ja strängt taget struntar jag i dem men jag förmodar att Du efter dina jeremiader om alltför låga sådana skulle haft minimalt intresse av att agera som en visspotentats advokat.

    Se där -en förmodan som näppeligen kan bevisas ty att du skulle avstå från arvoden är väl helt uteslutet.

    Jag reagerar här mest på att Du talar om ideellt arbete...

    //HH

    SvaraRadera
  11. HH,

    Ja, Du reagerar kanske därför att sanningen är svår att höra!

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
  12. BOD,

    som politruk och arvoderad bör Du tala tyst om sanning.
    Det handlar, tycks det, i ditt fall mest om att vränga den alternativt förtiga den-tyvärr.

    //HH

    SvaraRadera
  13. Fredrik Fernbom2 mars 2017 kl. 13:09

    Ja, P-blads föreläsning var stimulerande. Till protokollet: en sedan tio är hädangången biskop, Helge Brattgård, var redskap för en väckelse som pastoratsadjunkt i Länghems pastorat av Göteborgs stift på 1940-talet. Det måste räknas till hans pluskonto, liksom det lysande testamente han lämnade i sitt griftetal över prosten Gunnar Ådahl Annandag Pingst 2006. Tyvärr blev min tilltänkta minnesruna över Skarabispen aldrig skriven. Måhända kan dock någon klarsynt om denna säga som biskop Esaias skaldade om Lorenzo Hammarspiks grekiska lexikon.

    SvaraRadera