lördag 4 februari 2017

Tjäna folket!

Ordförandens kloka maning från Kulturrevolutionen kan man trots allt behålla: Tjäna folket! Nu vill jag inte ha en debatt om den kinesiska kulturrevolutionen eller om Jonas Jonsons avhandling för det enda jag diskuterar är parollen och så ger jag en referens till den som formulerade ärendet.

Blir det en kyrklig kulturrevolution om vi skulle driva parollen "Tjäna folket!" och mena det? Det kunde med några preciseringar tänkas.

Tjäna gudsfolket!
Det finns ett folk som kallas att vara jordens salt och världens ljus, inte en uppsättning biskopar och präster. Detta gudsfolk med salt och ljus-funktion ska betjänas av de vigda. Det är tydligt när prästen predikar och förvaltar sakramenten, det är andra som ska kunna ta emot Kyrkans skatter. Perspektivet är inte prästens behov av att synas (därför kläs prästen över med Jesus-kläderna) utan människors behov av det prästen vigts för att hantera. Det kan enkelt sammanfattas med orden "förlåtelse, liv och välsignelse".

Nu blir detta likväl en kritisk fråga om hur mycket i den kyrkliga vardagen som kan hänföras till tjänst av detta slag. Förr i världen läste präster teologi, mödade sig med de bibliska språken och fördjupade sig inte bara i hembygdshistorien (men det också) utan i dogmatik. Prästen måste veta vad tron går ut på. I vardagen fanns det tid för själavårdande samtal och/eller själasörjarbrev. Prästen kunde också förväntas sköta sitt eget böneliv och detta som en tjänst åt andra. Prästen bad för sin församling - och församlingen återfanns inte bara i kyrkbänkarna utan i kyrkböckerna. Alla var inte i kyrkan, men av socknens inbyggare kanske 27% var där. Det hette att 40% hade möjlighet. Andra var sjuka, gamla, orkeslösa, barn eller unga som vårdade barn. Vi har aldrig vid ett och samma tillfälle haft socknen samtliga invånare i kyrkan. Men prästen visste att sockenborna var döpta och skulle behandlas därefter. När det var husförhör blev det generalmönstring i rotarna. Skulle någon till att dö, visste klokt folk att kalla på prästen, som kom med sakramentet. Så tjänade präster gudsfolket.

Tjäna folket!
I det kyrkliga har det till skillnad från sektens livsform alltid varit kulturöppet. När folket inte utan vidare definieras som ett gudsfolk ställer det nygamla krav, dvs krav på en förmåga att förstå vad det var som vände allt upp och ner. Den kyrka som tidigare levererat martyrer, levererade nu den politiska ledningen och genomförde en kyrklig organisation på ruinerna av det romerska riket. Det kristnades storståtligt, men det fanns också människor med andra trosuppfattningar och livshållningar. Kunde de kristna förstå sin uppgift att helga sig för världens skull? Kunde de förstå vad ett lekmannaapostolat är? Antagligen, svarar jag. Min motivering är enkel: Den Helige Ande visste vad som skulle göras dåförtiden också och använde som vanligt människor.

Det är gudsfolkets stora uppgift att tjäna folket. Vittnesbörd på ett klokt sätt, förbön för denna arma värld och så den egna helgelsen söndag förmiddag (och lite därtill).

Men vart tar då kyrkokulturrevolutionen vägen?
Den hanterar den kritiska frågan vad det är som tjänar gudsfolket och folket. IT-plattformar, kanske? Trädplaner för kyrkogårdar? Fler sammanträden för de anställda? Präster som bor på långt avstånd från sina församlingar och är nöjda med att få komma bort från jobbet? Präster som jobbar på söndagen - vad de nu jobbar med? Vad är det som tjänar gudsfolket och folket?

Den lilla frågan skulle kunna visa sig vara mer revolutionär än man i förstone tänkt.
Den kan leda till en kyrkovisa på temat om en kyrka "där lättingen ej råda får". En sådan sång skulle kunna vara minst sagt omtumlande. Tjänar kyrkoarbetarna gudsfolket och gudsfolket alldeles konkret folket?

Jag nöjer mig med ett enda exempel. Julkampanjens resultat rapporteras. Kampanjen drog in 42.6 miljoner kronor. "Mindre än i fjol, men tappet var väntat." Förra årets resultat var högre, men "vi har aldrig haft ett så högt resultat som då". Julkampanjen 2014 drog in 39.3 miljoner så 2016 års siffror är uppenbart bättre. Nu är jag matematiskt obegåvad, men kunde det inte vara av intresse att kolla vad Svenska Kyrkans Mission drog in på 1970- och 80-talen och indexuppräkna? Hur bra är jämförelsevis 42,6 miljoner. Jag vet inte. Om man ska tjäna gudsfolket, ska man inte då tala om att vi får in för lite och motivera högre givande? Nu utminuteras ändå bilden av ett tapp som en - framgång! Är inte det att göra gudsfolket en otjänst, för att inte tala om vilken tjänst det är åt de fattiga?

Nu har jag frågat kyrkokulturrevolutionärt.

27 kommentarer:

  1. Vad kunde vara en huvudmening för en frimodig kyrka idag? Jo han som förklarade att han inte kallar oss tjänare ;vänner kallar han oss. Vi bär alla på kallelsen att vara hans vänner.
    Vi kan ge varandra förlåtelse,förnyat liv och välsigna varandra.
    Att idag våga vara frimodig är att släppa det prästerliga.
    (En gång var jag i kyrkan och när Fredrik Modeus uttalade att han på vår herre Jesu Kristi uppdrag... protesterade Albin som just börjat tala i hela meningar: Så får han inte säga. Vem var den frimodige -Fredrik eller Albin?!).
    Den heliga ande har tänt en eld inom oss alla.(Efter Johannes kom han som döpte oss i ande och eld - elddopet...)
    "tjäna folket" är ett partipolitiskt uttalande. Partipolitik hör kanske hemma i Frimodig Kyrka. I en frimodig kyrka är det samarbete som gäller. Synergói kallade Paulus det...
    Tjäna,betjäna, förtjäna,TJÄNA UT...
    Ulf H Berggren,Kultur-och kyrkorevolutionär...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om man inte tillför bränsle till elden, bäste Ulf, så slocknar den så småningom. Pånyttfödelse måste då ske, och det sker genom Guds Ord och hans Ande!

      Radera
    2. Ja,ständig dopförnyelse;förnyelse av dopet i ande och eld. Motsatsen till dropp -in-dop...
      Ulf

      Radera
  2. Tjena folket!
    Så skulle jag vilja sammanfatta det mest som hörs från officiellt håll i kyrkan. Ungefär lika klämkäckt som en sketch ur Café Bärs.
    Allt är väl, i synnerhet handboksförslaget.

    När det samlades in pengar till SKM så hade man en magkänsla för vad pengarna gick till. Finns det ens 90-konto numera så att man kan vara säker på att 80% når avsett ändamål?
    Var på skalan över längsta admimistrationsförlust ligger SKIA på jämfört med t.ex. Erikshjälpen?

    SvaraRadera
  3. För att tjäna folket krävs en folkkyrka!

    Först en liten undran: är bloggaren "matematiskt obegåvad"? Han som under några år satt i den tunga och mäktiga kyrkofonden? Visserligen sågs han inte med kraft och upprördhet reagera mot de då alltmer skrämmande minussiffrorna för Ansgarsliden. Men visst var väl bloggaren väl medveten om vad minustecknet och rödpennan innebar?

    Nu utropas parollen "Tjäna folket"! Alltså detta: kyrkan för folket - och folket för kyrkan! Förstår då inte vem som helst att detta kräver en folkkyrka, Svenska kyrkan, bastionen för väckelse och mission som jag betonar i min artikel i nättidskiften Evangelium (Lilly Sofia Jönssons egenskapade plattform) Alltså med en när, kär och alltid dygnet runt existerande kyrka. Hur skall man annars kunna tjäna folket?

    Men vi saknar tyvärr kyrkliga framtidssyner på denna blogg; hur ser framtidens kyrka ut, hur skall sekulariseringen mötas, var skall krutet läggas för att vända utvecklingen, vad krävs för detta, etc, etc.

    Framtiden kan vi påverka, men det förflutna är förgånget. Ändock är proportionen mellan tillbakablickar och framtidsvisioner på denna blogg ungefär 95-5, om man medräknar alla de kommentatorer, som frossar i att ställa Svenska kyrkans tusentals förtroendevalda vid skampålen med benämningar och tillmälen, som vore de ideellt hårt arbetande anklagade parias. Alltmedan 1950-talets kyrkliga förhållanden prisas (dock utan omnämnande av även den tidens kyrkovalsnomineringar av de politiska partierna).

    Inga kvinnor som präster. Men kvinnor som prästfruar och välkomnades. Perfekta värdinnor i de stora och stolta prästgårdarna. Kyrkoherden som den store (och förstås ende) auktoriteten i församlingen och byn. Allt frid och fröjd.

    Men det var då. Sedan dess blåser andra och nya vindar. Nu gäller det därför (att bloggens nostalgiker aldrig inser detta) att se framåt, göra avstamp för en kyrklig framtidsoffensiv med ett rikt och konstruktivt innehåll. Nu gäller det att så och skörda för framtiden.

    Nu är det viktigt att få så många tvåbenta, levande såmaskiner som möjligt för att lägga grunden för den förhoppningsvis rika skörden.

    Hur många vill med iver, entusiasm och förhoppningens smittande glädje hoppa på tåget, såmaskinståget, för att verka för framtidens Gudsrike?

    För inte är det väl något bra alternativ att stå kvar på perrongen, skakande på huvudet och drömma sig tillbaka till 1950-talet?

    Alltså blir de logiska frågorna de här:
    -Drömmen eller verkligheten?

    De oförbätterligas dröm eller framtidens och kyrkans verklighet?

    God lördag önskas!

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bengt Olof! Drömmen eller verkligheten! Om jag förstått dig rätt, är du intresserad av att använda media i evangelisation och församlingsuppbyggnad!
      Kolla in https://saddleback.com. Se online, gå med i en online smågrupp som du möter 1 gång/v. Delar en sluten FB grupp, där man delar sina personliga böneämnen. Den grupp jag är med i har deltagare från USA, Italien, Sverige. Prästänka

      Radera
    2. Dag skiljer mellan folket och gudsfolket – något som Bengt Olof inte gör.

      Radera
    3. "Men det var då. Sedan dess blåser andra och nya vindar. Nu gäller det därför (att bloggens nostalgiker aldrig inser detta) att se framåt:"

      https://www.youtube.com/watch?v=WoQFUBgAMyo

      Bloggens nostalgiker är och förblir(?) BENGT OLOF.

      /smun

      Radera
    4. Det är precis som +Göran säger. BOD skiljer inte mellan folket och gudsfolket.
      Kyrkan är enl vår svenska kyrkas bekännelse, de heligas samfund.... Den skiljer människor ut sig ifrån genom att inte leva i omvändelse.
      Tragiskt eftersom Jesus dött för alla!

      Radera
    5. +Göran,

      -Varför skulle jag dela in folket i grupper: ena delen mer gudfruktig än den andra?
      Vad sa Jesus i Missionsbefalloningen? Jo, att vi skall göra ALLA FOLK till lärjungar.

      Men, om nu DS och du ändock gör indelningen, till vilken del skall kyrkan först och främst och av all sin kraft vända sig?

      BENGT OLOF DIKE

      Radera
    6. I Bengt Olofs ålder och i Lunds stift får nog Ekströms bok Gudsfolk och folkkyrka förutsättas vara känd, annars bör den läsas och funderas igenom. För att komplettera ska nog PO Sjögrens bok (Att) Bygga inifrån också höra till läskursen. Varför debattera något utan att vara påläst? JM och jag undrar.

      Radera
    7. Vadå längtan till 50-talet?
      Jag längtar efter att varje gudstjänst i varje församling i detta land i sin gudslängtan, glädje och iver till efterföljelse inte på någon punkt förbleknar i jämförelse med oasrörelsens sommarmöten 2016 eller 2017.
      Ett levande ideal i nutid där ordet klart förkunnas, sakramenten förvaltas respektfullt och ekumeniken påtaglig. Men inte minst fylls lokalen av människors längtan efter mer av Fadern, Sonen och den Helige Ande. Eller att ungdomarna på Credos nyårsläger (400pers) ska kunna få samma kvalitet på undervisning, predikan och lovsång hemma i sina egna församlingar (om de nu hittar någon).
      Är inte det en levande framtidsvision, så säg.

      PS. Vrken Oasrörelsen eller Credo har inte några nomineringsgrupper, men gott om väckelse och levande folkrika gudstjänster ändå. Undrar hur det kan komma sig?

      Radera
    8. Skall man då skilja mellan folkkyrka och Gudsfolkets kyrka?

      Bloggarens, +Görans och övriga som - jag vidhåller mitt ord - delar in vårt folk i dessa begrepp får vara så vänliga att konkretisera och försvara uppdelningen.
      I kyrkbänkarna under söndagsgudstjänsten finns en församling, inte två.

      Och nu är vi där igen: var går i så fall gränsen mellan folket och Gudsfolket, om det INTE förhåller sig så? Samma fråga igen alltså som jag ställt vad gäller mina kritikers ständiga inpass att bara de gudstjänsttrogna skall stå på vallistorna. Hur många besök i kyrkan per år eller månad? INGEN, säger INGEN, har kunnat eller vågat svara. Det förstår jag, därför att den kloke inser innerst inne, att kvalifikationskrav, betygsättning, examination inte hör hemma i kyrkan.

      Nu måste också de som - medvetet eller omedvetet - gör indelningen i termerna Gudsfolket och folket förklara skillnaderna. Visst finns det förstnämnda i litteraturen. Det har ingen bestritt. Men de praktiska konsekvenserna då - vilka är dessa?

      Vem vill, för att tala klarspråk, stå framför gudstjänstbesökarna och dela upp dem i två från varandra åtskilda delar?
      Drastiskt uttryckt, måhända. Men frågan är mer än berättigad i det sammanhang och de kommentarer ovan som vi ser och läser.

      BENGT OLOF DIKE

      Radera
    9. Bengt Olof, skall vi försöka få någon ordning på det här? Du har själv hänvisat till missionsbefallningen. Där finns ett subjekt, lärjungarna, och ett objekt, alla folk. Subjekt och objekt är inte samma sak.

      Vidare är uppdraget att göra dessa folk till lärjungar. De skall bli något som de uppenbarligen inte (ännu) är.

      Missionsbefallningen förutsätter alltså en skillnad mellan folken och lärjungaskaran runt Jesus. Gör man inte den skillnaden blir missionsbefallningen meningslös.

      Radera
    10. Bengt Olof, på vilket sätt menar au att prosten Ekström slirar i sin analyserande avhandling?

      Radera
    11. BOD Vad - då "delar in vårt folk"? Jag är svensk medborgare sedan födseln, ättling till svenskar så långt jag kan överblicka (som längst mitten av 1600-talet). Jag har själv beslutat att inte tillhöra det samfund Du kallar "folkkyrka". Jag VILL INTE höra dit - så var snäll och sluta påstå att jag ändå måste fösas in i "folkkyrkan"./Paul

      Radera
  4. BOD,

    Drömmen är att SVeK åter en gång skall ha ambitionen -och verka för att vara en Kristi Kyrka inte en organisation för "all slags tro och vantro" , inte ett rotary med tinnar, inte en födkrok för politikens B-och C-lag.

    Det kommer aldrig ett gnostiskt, synkretistiskt i mycket sekulärt SveK att ens vilja. Det vägrar ta sin "medicin" , vägrar inse att ibland måste man vända om när man gått vilse.

    Djupt inom dig kanske(?) Du inser att din folkkyrka står för något annat än vad den ännu stoltserar med att vara. Du ,liksom dina politrukkolleger vägrar dock att medge ert eget ansvar för vad som sker och angriper hellre budbäraren av dåliga nyheter än orsaken till de dåliga nyheterna.

    Nåväl, SVeK kanske är förlorat men Du och dina kolleger och de prelater ni valt-alla kan Ni trösta Er med att ni personligen säkert er generation ut och nästa kan hämta era arvoden och feta löner alltmedan SVeK går under.

    Vill ni verkligen göra något för SVeK så börja med att se till att biskoparna är renläriga och inte bara anpasslingar.

    Ja, jag vet att Ni aldrig kommer att verka för detta ty makten och inflytandet över er sk folkkyrka är viktigare än att vara en Kristi Kyrka som ni falskeligen påstår och upprepar i det oändliga trots alla motexempel att SVeK skulle vara.

    En folkreligion frodas i en folkkyrka-visst-men folkreligion är aldrig det samma som kristendom och alltid fjärran från vad apostlarna och Jesus lärde och dog för.

    //HH

    SvaraRadera
    Svar
    1. HH,

      -Jag frågar dig nu ärligt varför Du månad och år ut och in utgjuter dig nedlåtande med ord som "politrukkolleger", som hämtar "arvoden och feta löner" alltmedan Svenska kyrkan (som Du konsekvent kallar SVeK) går under? Varför kallar Du lika konsekvent biskoparna för "anpasslingar" och att de ideellt arbetande "falskeligen" benämner kyrkan för Kristi kyrka?

      Vilken är egentligen drivkraften hos Dig att med ett språkbruk som detta stämpla kyrkans alla förtroendevalda och biskopar? Vad vinner Du och kyrkan på ett slikt agerande?

      Det har faktiskt också sitt intresse att läsa vad andra kommentatorer om detta. Vi får se om de ger sig tillkänna i saken.

      BENGT OLOF DIKE

      BENGT OLOF DIKE

      Radera
    2. En kort karaktäristisk av oss kommentatorer kunde lyda :huggormsyngel! - men betänk då att
      jag gillar dessa små...
      Ulf

      Radera
  5. Kyrkan bygdes inte på ruinerna av romarriket. Påven satt kvar i ruinerna av den ndlagda huvudtaden och byggde kyrkor och kontor av det som inte behövdes längre, vilket var det mesta. Kyrkan själv byggdes strukturellt ihop med romarrikets strukturer och höll i allmänhet rätt bra i de fall den världsliga strukturen bröt ihop. Västrom fragmentrades politskt från Romarrket på 400-talet men inte mentalt. När frankernas Karl kröns av påven år 800 så är han bara en i mängden av med-och motregenter som romersk historia vimlar av, bland dem Konstantin den Store själv. Sultanen som erövrar Konstantinopel 1453 ser sig själv som romarrikets förnyare: staden hette officiellt Kustantiníyeh fram till 1926 då det folkliga Stamboul blev officiellt-ett grekiskt namn i turkisk mun: "till sta'n". Karls romerska kejsatron reduceras till en österrikisk i Regensburg 1803 -men Ryssland ser sig ideologiskt som ett tredje Rom, och strukturerna lever: en norsk bonde ville " gå till Spir" (Speyer) på 1800-talet för att få sin rätt: nu har tom Sverige böjt sig under Europadomstolen. Romarriket är upplöst många gånger om, men det har aldrig "gått under" -ruinerna är en fråga om återvinnig i en fortsatt kontinuitet.

    SvaraRadera
  6. Bloggardag: "Perspektivet är inte prästens behov av att synas (därför kläs prästen över med Jesus-kläderna)"

    Det här fick mig att tänka på muslimska kvinnors tänkande av sitt hår. Eller katolska nunnors. Det handlar alltså om att tona ner det yttre, det speciella, det egna egot och dess behov att synas så att det inre ska få en chans.

    En anonym en

    SvaraRadera
    Svar
    1. En högintressant tanke som tål att mediteras över. Vår syn på självhävdelse som naturlig och sund kan diskuteras.

      Lars Jensen

      Radera
    2. Prästen ikläder sig en prästdräkt när denne utför sin - tjänstgöriing - . Denne förmedlar Ordet och Sakramenten, till - församlingen - . Prästen -be-tjänar gudsfolket - . Genom att - överkläda sig en prästdräkt förmåt prästen sin egen person att - överskylas - och på så sätt istället framhäva att det är Guden, och Gudens Ord, Kristus, som vill fokuseras på....

      Islams lära, angående slöja, handlar nog mer om försiktighetsåtgärder, som är grundade i ett konstaterandeatt män kan vara svaga för kvinnlig skönhet, och att det därför vill ses som en skyddsåtgärd för kvinnor att täcka sig, just i det allmänna rummet....

      Den kristna läran har i sig ett ideal som handlar om underkastelse, eller lydnad, under alla former av s.k. världslig makt.
      Dvs., - Ge till Kejsaren vad Kejsaren tillhör..., osv. ..

      Islams lära handlar mer om ett ideal om underkastelse under - Den Barmhärtige och Medlidsamme Guden - , dvs., under - Allah - (före en underkastelse till världslig maktutövning, om denna inte överensstämmer med Allahs vilja ...)...

      Inom den kristna läran finns ett ideal om självförnekelse till förmån för - Nästan - , (eller till förmån för s.k. tros-syskon, i form av s.k. agapekärlek...)...

      Nunnors heltäckande klädsel kan ses som ett avskärmande från, eller som en slags död från, all s.k. världslighet, till förmån då för ett - liv - för främst inför Guden, och Gudens Ord, Kristus. ....

      Det kristna idealet handlar om att inte vara fokuserad på att främst söka någon världslig makt, eller att söka någon s.k. världslig vinning....

      Islams lära har inte sådana ideal inom sig. Islam ser s.k. världsliga framgångar, eller s.k. världsliga vinningar, som tecken på att Allah, Den Barmhärtige och Medlidsammae, endast är just barmhärtig och medlidsam, dvs., - god - mot den eller de som lyckas göra världsliga framgångar och segrar, och ser framgångar mer som en slags - belöning - för deras antagna - trohet - gentemot Gudens lag, eller Gudens bud. .. ....


      De tio budorden inom kristendom innehåller bl. a. buden om att inte ha någon begärelse till sin nästas hus, sin nästas hustru, tjänare, tjänarinna, oxe eller åsna, eller någonting annat som tillhör denne - sin nästa - .....

      Ett annat bud inom kristendom handlar om att visa aktning för föräldrar, så att det må gå barnen väl i livet, samt att möjligheter till ett långt liv därigenom kan - vinnas - ...

      Varningar för psykologiska fallgropar, (s.k. dödssynder) i den mänskliga naturen, vill också framföras inom den kristna läran...

      Det handlar om att se upp med, och akta sig för, begrepp som handlar om:
      - Högmod, avund, girighet, vrede, lättja, kättja och frosseri..

      Dessa - psykologiska, eller moraliska, fallgropar - , som alltså anses kunna förföra och förleda människan bort från Vägen till Gud, både henne själv, hennes familj, hennes släkt, hennes ätt, och i en förlängning kanske hela hennes folkstam, hela hennes nation, som i sin tur kan leda till undergång för dem alla., varnas det alltså för..
      ...
      Då kan man ju fundera över och jämföra med de ideal, eller de - bud- (-skap), som dagligdags och överallt i all reklam, massmedier, filmer, tecknade barnfilmer, och även inom skolans värld, universitet och politikens värld i alla dess former, vill förmedla, som verkar genomsyras av propaganda som handlar om att reta högmodet, girigheten, avunden, vreden, lättjan, kättjan och frosseriet? ...

      Man kan då också undra över hur framför allt barn och ungdomar, men även vuxna, skall kunna värja sig mot sådana genomgripande - bud - (-skap), som vill förmedlas genom alla dessa propagandakanaler, filmer och reklam?...

      Är då reklam, och annan propaganda, specifikt utformad, av reklammakare, och politiska strateger, för att hos människor och medborgare just kunna reta - svaga - sidor i människonaturen, som då menas vara de nämnda - fallgroparna -, eller är den inte det?...
      JB

      Radera
  7. BOD

    Varför?

    Ja kunde Du läsa innantill och då förstå vad Du läser visste Du svaren. Tyvärr tycks Du vara oförmögen att förstå.

    Jag skiljer t ex mellan SVeK och SvK. För mig är det inte samma sak. SvK hör till den tiden när ambitionen var att vara en Kristi Kyrka. Det Du ägnar Dig åt är SVeK. Ett namn den förtjänar just därför att den har svikit. Den sviker sin ursprunglige Herre, den sviker sina löften och allt vad den påstår sig stå för.

    Därför talar jag om at den falskeligen påstår sig vara en Kristi Kyrka.

    Jag talar om politruker när de inte agerar som hedervärda politiker utan enbart ägnar sig åt att plocka arvoden och tillfredsställa sin egen fåfänga och helt struntar i vad som är Kristi Kyrkas uppgift.Agerar inom områden där de kort sagt är såväl obehöriga som ovälkomna som beslutsfattare.

    Jag kallar biskoparna för anpasslingar därför att det är vad de är. Ingen nu sittande är apologet och alla är de valda av politiska skäl och oftast i direkt opposition mot kyrkfolket- de du hittar en vanlig söndag i kyrkbänken och som verkligen oroar sig för vart SVeK är på väg och sörjer dess förfall även om de förhoppningsvis hittat en oas där förfallet ännu inte nätt fram. Det blir svårare och svårare.

    Sedan, ett logiskt påpekande. Våra biskopar och välarvoderade politruker kan knappast benämnas ideellt arbetande. För all del, de kan vara ideellt arbetande inom något annat område men i sitt arbete för SVeK är de avlönade och rikligt dessutom.

    //HH

    SvaraRadera
  8. BOD,

    Börja med att mindre leta efter gudstjänstbesökare(?) och istället tala om deltagare. Besöker gör många framförallt vid tillfällen som bröllop,begravning,konfirmation och dop

    Vissa politruker gör också enstaka "studiebesök".

    //HH

    SvaraRadera
  9. BOD

    "Vad sa Jesus i Missionsbefalloningen? Jo, att vi skall göra ALLA FOLK till lärjungar.

    Det betyder att alla inte är det! Att vara "besökare" i en Gudstjänst är inte det samma som att vara kristen men för all del- det är en bit på vägen.

    Blanda sedan inte ihop begreppen. Påståendet att alla är välkomna-förutsätter att det är sant- betyder inte att alla skall bestämma.

    Att du sedan inte förstår den enkla uppmaningen att till Kyrkans ledare skall väljas sådana som av församlingenen är kända såsom goda kristna är deprimerande Fundera liter över hur ni politruker väljs.

    Många av Er totalt okända och osedda av den gudstjänstfirande församlingen.

    //HH

    SvaraRadera
  10. "Tjäna folket" resulterar nog dessvärre i mera av det producent-konsumentmönster som vanställer både kyrkoorganisationer och kyrkoliv. Kärleken till Gud och tjänandet av Gud i det nya förbundet i Kristus är primärt: kyrkorganisationen ska möjliggöra detta för gudsfolket i alla olika aspekter. "Tjäna folket så att folket kan tjäna Gud" är bättre. Det är vad Mose gör när han kommer till farao och begär att farao ska låta folket gå så det kan fira gudstjänst. Söndagsledigt i stor skala!

    SvaraRadera