onsdag 28 maj 2014

Olofsson ringde. Bloggpost tre idag

Överste Olofsson ringde. Han trumpetade glatt att han just beställt in friterade mullor till lunch på en liten krog bakom Grande Place i Bryssel, dit han flugit på morgonen för ett sammanträffande. Jag bannade honom. "I det högerextrema Europa kan vi inte driva med islam. Det heter Moules frites."

Riktigt vad hans sammanträffande gick ut på sa han inte - och jag frågade inte. Jag gissar något med NATO. Ringde han bara för att skrävla om att hans lunch var bättre än min? Nej, han ville berätta om - Uppdrag Granskning! "Salander ringde", sa jag. Jag fick då klart för mig att Olofsson gått igenom en del gammalt signalspaningsmaterial på flyget ner och kommit på ett intressant faktum.

"Bögbotande kände redaktionen till från frikyrkliga sammanhang men det fanns ingen dokumentation, ingen ville prata om det, få - om någon - påstod att detta förekom i Svenska kyrkan och det var nog omöjligt att hitta några sådana präster.
Redaktionen körde den gamla listan mot partnerskapsvälsignelse mot Frimodig kyrkas kandidatlistor där det fanns präster. Det betydde att de hade ett femtiotal namn att gå vidare med.
Men fortfarande var det svårt att hitta någon som blivit utsatt för detta. Bara Roy från Kinna  ställde upp. Det var han som åstadkom rubrikerna, som du vet, om prästerna i Marks kommun. En enda person förekommer tydligen upprepade gånger. Du får tolka det som du vill. Men själva den journalistiska tekniken ville jag du skulle ha klar för dig om du bloggar."

"Jag fattar nog", sa jag. "Men hur kom redaktionen på själva ämnet när man för över något från den frikyrkliga världen till Svenska kyrkan där det tydligen först inte alls fanns något att gå på?"
"Om jag säger att redaktionen inte alldeles på egen hand kom på idén utan fick tips, kanske jag inte ska säga mer. Och tipsen styrde mot Frimodig kyrka."
"Men Frimodig kyrka har väl aldrig talat om detta?" sa jag. "Så vem kan tipsa?"
"Du får fundera själv för i den sortens frågor är jag tystlåten, som du vet."
Då slog det mig att Dagens Seglora denna dag har två inlägg om programmet, som sänds först i kväll! Jag nämnde det för Olofsson och sa: "Helle Klein kräver att biskoparna ska agera och Helena Myrstener hävdar att enskilda präster fortsätter att begå övergrepp mot homosexuella."
"Jag sa inget", sa Olofsson. "Det är du som är forskarutbildad docent och van deckarläsare. Har du kommit igenom Snowden-boken förresten?"

Jag tror jag fattade vad överste Olofsson ville ha sagt. Och jag hörde tallrikslammer i bakgrunden.
"Ät du dina friterade musslor och låt inte min avund störa aptiten", sa jag.
"Den stimulerar aptiten", sa Olofsson.
Ska min aptit när jag nu går till min enkla lunch störas av det som är en set-up mot somliga präster? Eller ska jag vara stimulerad av att jag inte låter lura mig?
Till skinka och sparris! Lite tyskt kanske, men säga vad man vill om tyskar. Äta kan dom. Minns Helmut Kohl.

10 kommentarer:

  1. Intressant. Visste ni att de norska mediakapitalisterna Skibstedts äger både Aftonbladet, där Helle Klein har varit politisk chefredaktör, och Svenska Dagbladet, där Mark-avslöjandet publicerades? Av besparingsskäl vill ägaren slå ihop redaktionerna. Har man inte redan ett gemensamt tidningshus, där "konkurrenterna" tipsar varandra? Är Dagens Seglora också ingift i Skibstedt-koncernen?

    SvaraRadera
  2. Fantastiskt att äntligen få se Myrstener bevisad - hur enskilda präster fortsätter att begå övergrepp mot homosexuella. De har inte bara skrivit på en Kalinlista och ställt upp för Fk - de ber även för människor!
    Men jag måste säga att greppet förefaller genialt: att utgå från Kalinlistan där man gjort ett teologiskt/pastoralt ställningstagande och sedan koppla det med kyrkovalskandidater för Fk, då kan ju ingen anklagas för att vara "utsatt"? Nåja lite väl häftigt testad, kanske. Moderna oskyldigt mjuka inkvisitionsmetoder! Vilken av själavårdarna anade att de skulle få stå på podiet några månader senare?
    Mest oroväckande är väl ändå att SvD redaktionen har blivit en Aftonbladsredaktion. Var finns journalistiken i detta land? Är det fler som ska behöva medverka i nya "undersökande" reportage för att få folk att köpa tidningarna? Det lär ha tagit tre månader att få ihop kvällens program..

    SvaraRadera
  3. Det kan i detta sammanhang vara värt att notera till vilken verksamhet Sensus i Stockholm upplåter sina lokaler. Det handlar om fetischklubben "Dekadance" som firar sitt jubiléeum 10 år av moraliskt förfall. Målet är att göra Stockholm mer perverst. Jag citerar från artikeln i Dagens Aftonblad: Vågar man sig inte in till mässans lokaler går det också bra att sitta utanför Medborgarhuset och titta på "pony walks" där människor uppklädda till hästar drar sulkies och förare kring området. Klädkoden skriver jag inget om. Detta sker samtidigt med världens fest i Karlstad. Nog är det "världens fest". Man kan ha viss förståelse om Bilda tvekar att gå samman med Sensus. Jesu ord blir allt tydligare: Dra bort ifrån henne mitt folk.

    SvaraRadera
  4. Utan att ännu ha sett kvällens UG anar jag ändå genom Elisabeth Sandlund att bröderna avgav ett starkt vittnesbörd i enlighet med vår Tro där bot, bön och omvändelse är centralt (antropologiskt). Det blir istället Wejryd och CO:s "renässansvägkyrkoprojekt" eller "resa" som framstår som problematisk

    SvaraRadera
  5. Hur kommer det sig att Wejryd så totalt tappat konceptet och kritiserar förbön för en människa som ber om förbön? Har han blivit så politisk i sitt sätt att tänka att han inte ens minns grundläggande pastoral omsorg? Hur kan mannen vara ÄB?

    Rudbeckius

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vore en annan position möjlig?

      Utträdesvågen skulle efter demonisering av dessa människofientliga religiösa/allmänfarliga mentalfall bli monumental. Varje organisation försöker överleva så länge och så gott det går. Så ock SvK.

      Visst, Johannes Paulus II tog fighten med olika totalitära tendenser i tiden och segrade åtminstone mot nazism och kommunism. Hans kamp mot korruption och tidens förakt för det mänskligt svaga samt liberalismens avigsidor var imponerande i sin kraft, men gav inte lika tydliga resultat. Att Anders Wejryd skulle ha helgontågan i sig, är det väl ingen som på allvar förväntar sig?

      M Gunnesson

      Radera
    2. Inledningsvis berättades att ett kyrkomöte för tio år sedan beslutat att "botande" av h-sexualitet inte ska sanktioneras av kyrkan eller ske organiserat. Uppdrag Granskning misslyckades med att bevisa att detta förekommer. Vad man däremot lyckades bevisa är att det finns präster i Svenska kyrkan som tror att inget (?) är möjligt för Gud och andra som fortfarande tror att inget är omöjligt för Gud, d.v.s. att Gud är allsmäktig.

      Ärkebiskopen var oväntat återhållsam i sina kommentarer. Hans huvudsakliga kritik mot de lurade prästerna gick ut på att de varit alltför tillmötesgående.

      .

      Radera
    3. Tja, han kunde förklarat att präster gärna ber för människor som ber om förbön.
      Han kunde försvarat uppfattningen att äktenskapet är ett förbund mellan man och kvinna som en hedervärd teologisk ståndpunkt (som han själv delat fram till nyligen).
      Han kunde uppträtt som andlig ledare och inte som medstenkastare.
      Men, det hade så klart kostat...

      Rudbeckius

      Radera
  6. Wejryd gav bara någon enstaka smula av stöd åt de utsatta prästerna och höll återhållsamt men vänlig med journalisten i allt , samt uppmanade tittarna att rösta bort Frimodig kyrka. Jag är inte så säker på att Uppdrag granskning lyckas få upp det drev de hoppas.Tittarna kan lägga märke till de ledande frågorna, notera de utsatta prästernas integritet och dra slutsatser om kyrkostyret. fm

    SvaraRadera
  7. Rudbeckius frågar: " Hur kan mannen vara ÄB?".

    Jag misstänker att Rudbeckius fråga är helt retorisk. Han lika väl som jag vet svaret? Han valdes av politikerna därför att han fof är PK och "ofarlig" för de som menar att en kyrka skall agera som Kristi Kyrka.

    Vår Dike ältade frågan om vad en kvinnlig präst var -om hon inte var präst.
    Att frågan är ologisk tycks inte ha stört honom men vår nuvarande ÄB visar att man mycket väl kan vara ÄB till namnet men i allt undvika att agera som en sådan.På samma sätt kan man självklart till namnet vara präst utan att på något sätt fungera som en präst. Mao, präst må de kanske kalla sig. Prästtiteln utdelad av en sekulär / gnostisk majoritet men knappast präst av Guds nåde.
    //HH

    SvaraRadera