Hundens och högtidens mysterier

Först måste hundmysteriet lösas. Juldagsbloggens fromma bild med den lilla hunden visar en släthårig foxterrier vid namn Grynet. Hon blir snart sju år. Jack Russelliknande kan man kanske tycka att hon är - men kommer att leva längre än en sådan, kan jag tänka. "Skånsk råttehong" är inte så dumt - för Grynet är fena på att jaga upp möss, som gömmer sig vid den gamla drängstugan. Hade hon inte varit i koppel, hade hon klippt dem, för hon är blixtsnabb. Som julklapp fick hon bland annat ett platt kreatur med nitton pipande mojänger i, som hon antas ska tugga sönder en efter en.

Högtidens mysteriumm är svårare. En uppsättning gudstjänster - julbön, midnattsmässa, julotta och juldagens högnässa drar varierande mängder men sammantaget blir det inte få. Juldagens efrermiddag är nog en tämligen stillsam företeelse för kantorer, vaktmästare och präst. Sedan blir det Annandag Jul och det viktiga martyrtemat. Denna dag samlade ungefär 44% av vad en vanlig söndag skulle dra ihop. I pastoratet var det bara högmässa i Persnäs. På Öland högmässa i Mörbylånga också samt "mässa" i Sandby med dop.

En broder i ämbetet ringde om saken. I massor av församlingar är det musik men martyrtemat är avskrivet. Han fann det intressant med tanke på präster som fälls för att de inte följt handboken. Nu blir denna musik huvudgudstjänst med ett slags konsekvent handboksbrott som följd, menade han. Det finns ingen huvudgudstjänst så utformad som det som erbjuda Annandag jul.

Kyrkoordningen stadgar att det ska firas huvudgudstjänst alla sön- och kyrkliga helgdgar, KO 17 kap 3§. Grundprincipen är klar: man kan inte i längden tala om en församling, om där inte finns. ett fungerande gudstjänstliv som tar sig uttryck i minst en gemensam gudstjänst varje vecka. Har man en gemensam gudstjänst för två församlingar var stadgandet att då skulle den kyrka där det inte varit gudstjänst på söndagen likväl ha en under veckan! Kom ihåg detta - snart är allt detta historia.

Huvudgudstjänst efter handboken - hur kan man då ha "julens psalmer och sånger"? Därför att man kallar denna musikbegivenhet för temagudstjänst. Och i somliga (alla?) stift finns det reglerat att en temagudstjänst per månad får man ha. Om man i Växjö stift annmäler en uppsättning församlingar för handboksbrott, kan de alla klara sig undan. Den det vill kan kolla vad som är stadgat i det egna stiftet. Antagligen något liknande. Annars är det läge att granska utbudet för Annandag Jul och anmäla något dussin församlingar för handboksbrott. Det är nämligen inte för bara somliga att vara handbokstrogna och utsättas för domkapitlets åtgärder. Saken gäller alla.

Saken är förstås inte löst därmed. På det här viset avskaffas annandag jul som martyrdag och det i denna  tid när medkristna i Nigeria bombas så som kyrkor bombats vid juletid förra året i Nigeria och i Egypten. Allvaret angående priset för efterföljelse (the cost of discipleship) blir ersatt av den populära julmusiken. Vad beror det på?

Det beror på att de som skulle varit kyrkokristna och formats i denna sin identitet, reducerats - reducerat sig - till kunder. När kundkretsen inte kommer för att fundera över en blodig martyrakt, ändras på ett kundorienterat sätt utbudet. Jag tycker likväl att det är ett högtidens mysterium hur enkelt kyrkolivet låter sig devalveras. Kan inte prästerna helt enkelt fira vad Kyrkan burkar fira och detta utan ängsliga sidoblickar på om folk kommer? Är det som firas av äkta halt, kommer folk. I tidens längd. Det gäller bara att vara lite ihärdig och kanske lite kreativ. Det äkta har sin särskilda lockelse.