Expressen har publicerat dokument om Stasiagenten Thomas. Dokumenten, 1019 sidor, var självfallet internt material på östtyska Stasi och kan knappast påstås vara manipulerade sidor eller planterat material. Det tycks rätt klart att kyrkoherden och professorn Aleksander Radler är tidigare medarbetare till Stasi och att Stasi försett honom med resurser. Han blånekar till alla anklagelser. Det ska han göra. Lösmynta kan agenter inte vara.
Nu släpas han runt. Tidigare berättades historien med täcknamn och ett antal detaljer så all några kunde veta vem som avsågs. Nu vet alla. Domkapitlet i Luleå tar upp saken igen. Radler kommer den här gången inte att klara granskningen för nu sätts, antar jag, fokus på att han ljugit om sina idigare förehavanden. Vad han gjorde för länge sedan är inte en fråga för något domkapitel eller ens för rättsväsendet. Men kan man nu avslöja vad han gjorde då och beslå honom med lögn nu, har han problem. Då kommer alla att skynda sig att ta avstånd från honom. Hans gamla politiska partier inte minst, För M har han haft kommunala uppdrag. För kristdemokraterna sitter han i kyrkomötet. Och i utsatta lägen som dessa, står det kyrkliga systemet inte upp för syndaren.
Fanns det 153 medarbetare till Stasi i Sverige? Så hävdas nu. Någon granskning värd namnet ska inte företas. Vilka som skyddas vet jag inte, men några av dem som man tänker sig skydda kan helt orätt vara utpekade som agenter. Tids nog kommer deras namn fram. Det är alls inte säkert att de då kan protestera mot falska anklagelser för då kan de vara döda. Öppna arkiven!
Jag tycker synd om Aleksander Radler. Har han varit omhändertagen av Stasi under lång tid? Var är han född - egentligen? Vad med hans österrikiska medborgarskap - autentiskt eller fabricerat? Var Stasi hans väg till utbildning och den organisation som tog hand om honom, gjorde honom till något? Hade Stasi en långsiktig strategi med att placera honom i Sverige och vid Lunds universitet? Vad kunde han berätta för Stasi om folk han mötte på teologiska fakulteten och i kyrkolivet? Varför åkte den svenska säkerhetstjänsten till teologiska fakulteteten vid Lunds universitet, vad sas och var det som då sades anledningen till att Radler flyttade från Lund och senare blev församlingspräst i Norrland? Eller flyttade Stasi honom till Jena? Har vi här ett klassiskt exempel på en sovande agent, utbildad för sin syssla? Eller har vi ett exempel på en ung man som tas i anspråk utan att riktigt förstå vad som blir konsekvenserna av vad han berättar och efterhand snärjs in i säkerhetstjänstens härvor?
När hans gamla studiekamrater hamnar i fängelse får Stasi se till att ordna för sin sagesman och så kommer Aleksander Radler till Sverige, där han tidigare varit på besök som amanuens till professor Heinrich Fink, sedermera rektor för Humboldtuniversitetet i Berlin innan han avslöjades som betydelsefull medarbetare till Stasi och avsattes.
Stasis eget material identifierar Thomas som Aleksander Radler. Överstelöjtnanten Heinig ger klara besked i ett dokument den 15 febr 1989, där uppgiften att spionera på Svenska kyrkan anges men där ett av inriktningsmålen är att nästla in Radler i kyrkolivet i Thüringen och vid universitetet i Jena. Radler skulle årligen avge en skriftlig berättelse och stämma av sin verksamhet. I aktmaterialet finns rapporter från Radler om samtal med svenska biskopar. Vad finns mer av intresse för oss som varit verksamma i Svenska kyrkan också före 1989? Det borde vi läsa. Jag ska föreslå att vi kopierar hela materialet och gör det tillgängligt i Svenska Kyrkans Arkiv i Uppsala. Ska forskningsavdelningen ta itu med det sedan? Vad fick Stasi veta om oss, alltså?
Muren föll hösten 1989. Våren 2012 är det kört för Aleksander Radler. Nog är det trots allt lite synd om honom. 68 år gammal kommer allt ifatt honom.
Det är väl bara att plocka fram Bibeln och fundera hur förlåtande man skall vara.
SvaraRaderaSvenska Kyrkan förlåter där det passar - alltså inte alltid efter regelboken.
Ja tänk så intresserad Alexander Radler då det begav sig var av mina DDR-vänner! Sent omsider förstår jag.
SvaraRaderaSynd på en sådan sympatisk figur bara. Rena psykiaterämnet egentligen. Hans övertygande lögner i Expressenintervjun ( http://www.expressen.se/nyheter/expressen-avslojar/dokument-svenska-prasten-var-stasi-agent/ ) desto mera sorgliga. Bara en klädsam tår fsttas.
Övermåttan sorgliga, dessa envetna lögner. Ett resultat av humint-utbildning (human intelligence) i den tyska, demokratiska underrättelsetjänstens regi? Har Marcus Wolf posthumt anledning att vara stolt över sin lille trohjärtade Spitzler?
En intressant iakttagelse: Det kommunistiska systemets säkerhetstjänst ansåg det svenskkyrkliga vara värt stora ansträngningar. Är, eller åtminstone var, den svenska kristenheten långt ifrån så marginaliserad som man skulle kunna tro???
Per S
Tanken slår mig:
SvaraRaderaNär det ryska imperiet slukade Finland efter 1809 års krig, spelade den lutherska kyrkan en avgörande roll för att få finländarna att acceptera den ryska överheten. Biskopen i Åbo, Jacob Tengström, upphöjdes av ryssarna till ärkebiskop med samma löneförmåner som kollegan i Uppsala, och försäkrade därefter (Erst kommt das Fressen und dann die Moral) att det var en kristen plikt, att enligt successionsordningen erbjuda den lediga tronen åt huvudmannen för släkten Holstein-Gottorp, d v s den ryske tsaren. De leda rikssvenskarna hade ju avsatt den av Herren smorde, laglige konungen Gustav IV Adolf. Med endast mindre knorranden följde resten av samhället med som lojala undersåtar i det nya storfurstendömet.
Vem vet vilken roll ärkebiskopen och professorn Alexander Radler kunde ha fått efter en WP-invasion av Sverige? Hade vi fått ett folkligt initiativ för skapandet av ett "demokratiskt styre", en "svensk folkrepublik"? Påhejat med tjocka lager sv moralism och kletig kristlighet av en som alltid regimtrogen SvK?
F-n vet!
Per S
"Die Wahrheit wird euch frei machen", nicht Arbeit. Hur mycket av DDR:s gamla surdeg av totalitarianism finns kvar som en plåga? Det måste fram i sanningens ljus. Prof. Birgitta Almgren har gjort en stor insats för det öppna samhället och dess vänner.
SvaraRaderaThomas Andersson
Dag skriver ofta om DDR-mentalitet i Svenska kyrkan. Frågan är bara: Vem lärde av vem och vad kommer den ifrån?
SvaraRaderaEnligt Alexsander Radler så har Sverige och Tyskland mycket gemensamt genom den Lutherska tron som präglat inte minst Sverige. En del av denna är kallelseläran, som Alexsander undervisat mig och andra studenter om. Han var en duktig, omtyckt och rolig lärare. Luther menade att det var viktigt att sköta det man gör i ämbetet nitiskt. Att se mellan fingrarna som polis var t ex inte gott utan ont. Svärdsmakten behövdes ju för Guds ordning i samhället. En viktig poäng var enligt honom att det man gör i ämbetet inte lyder under lagen(t ex tio Guds bud)på samma sätt som ens privata leverne, så att t ex bödeln gör fel om han inte gör sitt jobb och dödar i tjänsten men syndar om han dödar privat. Jag antar att denna lära för en hemlig agent innebär att det är agentens skyldighet att rapportera om sina kompisar och ljuga om sina förehavanden, ju mer förslaget desto bättre. Precis som Dag säger vill ingen ha lösmynta agenter - eller avslöjade heller för den delen. Det är en av nackdelarna med jobbet: Luthers kallelselära (eller var det Radlers) är inte så förankrad i vare sig Svenska kyrkan eller samhället, utan moralen ska vara densamma jämt. Rätt eller fel? Är det rätt: Borde i så fall Sverige ha hemliga agenter i konsekvensens namn? Är det fel: Då har väl bara Alexsander Radler gjort ett gott jobb för sin förre arbetsgivare vilket borde vara meriterande. Eller har kanske Svenska kyrkan preciserat Hemlig agent som otillåten bisyssla?
Förresten: Är det inte samma sak med Telia Sonera: Vi följer ju landets lagar när vi hjälper regimen att avlyssna...
Det kanske är dags att diskutera sakfrågan: Vad menar Svenska kyrkan med att vara evangleisk-Luthersk egentligen och vilka praktiska konsekvenser får det - är de rimliga eller bör den Lutherska tron överges p g a de mindre smakliga frukterna? Eller är Alexsander Radlers liv ett exempel på missförstånd av densamma - inte internalisering? Bör t ex även Lutherska kristna vapenvägra? Och är inte den svenska sexköpslagen lite Luthersk: Det är inte fel att arbeta som prostituerad, däremot olagligt att köpa privat...
Dessa frågor är riktigt intressanta - frågor som Alexsander Radler alltså satt fokus på i både ord och gärning. De bör absolut diskuteras. Kanske finns här förklaringen till DDR-mentaliteten?
Ja, sexköpslagen är nog en typisk svensk kullerbytta; det är inte mot lagen att sälja sex, däremot att köpa. Hur kan man egentligen stifta en sådan lag, vilket IQ har man då?
Radera"Präst på åskådarläktaren"
Men måste begripa att Stasi byggde på lögn och inte på sanning. Jag reste mycket i DDR under 80-talet och både såg och hörde deras lögner. 83 var jag där, då var det jubileum för Marx död. Då stod det på ett plakat utmed vägen "Karl Marx lebt in uns und in unsere Thaten". Det var hart när ett plagiat av ett bibelcitat, men en lögn som ingen kan tro och förlita sig på. Men om man nu tror att Alexander Radler var Stasiagent, då måste man också kunna visa att han var kommunist och lögnare, det har han inte varit.
SvaraRadera/lekmannen
Möjligen har Aleksander Radler skyldig till samma slag av försummelse som den svenske ärkebiskopen Erling Eidem gjorde 1942? Kanske erfor Radler genom sina kontakter med med Stasi en hel del om DDR- regimens förtryck? För att bekämpa en fiende bör man först lära känna den. Ärkebiskopen Eidem besökte det nationalsocialistiska Tyskland redan 1934 och lär ha haft personligt sxamtal med Hitler. 1942 var han åter i Tyskland med anledning av ett Gustaf Adolf-firande i Lützen. I samband därmed blev han informerad av den tyske ärkebiskopen Dibelius om vad som skedde med judarna i Polen. Dessa uppgifter förteg han. (Åtminstone om man får tro Staffan Thorsells uppgifter i boken "Mein lieber Reichskansler").Radler hade förstås inte officiella kontakter med DDR och dess Stasi. Men ändå: hans avsikt behöver inte ha varit nattsvart.
SvaraRaderaVar inte så snabba att döma! Det är lätt att man drar en egen dom över sig!
SvaraRaderaHär visar sig lutherdomen i sin sårbarhet och svaghet i relationerna till "överheten" vare sig det gäller "skyddande landsfurstar mot renässanspåvar" eller sekulära och totalitära statsmakter som vi plågats av och plågas av fortfarande. Hur är det med vår relation till den nuvarande sekulära statsmakten? Begreppet "simul justus et peccator" kan missbrukas till att bekräfta ett destruktivt dubbelliv där Sanningen hålls fången i orättfärdighet och där ulvar i fårakläder tillåts verka fritt.
SvaraRaderaThomas Andersson
Det avslutande kapitlet i Bo Giertz "Tron allena" innehåller en ypperlig utläggning av "tvåregementsläran", inklusive motmedel mot missförståelsen som framkommer ovan. Förutom förstås en underbar predikan av nådens evangelium (minst lika bra som i avsnittet hos Johannes i Börsebo i "Stengrunden") för en förtappad syndare. Kan läsa detta avsnitt om och om igen och blir lika välsignad varje gång!
RaderaAnonym är orättvis mot Eidem: Han tog Hitler i upptuktelse när han var där 1934, men insåg att han inte gick att påverka. Det kan säkert förklara en del tystnad. Vid sitt tal i Lützen sade han:
SvaraRadera"Vårt Gustaf-Adolfsfirande får ej vara präglat av nationell självtillräcklighet och förhävelse som om vi svenskar eller vi nordbor eller vi germaner vore förmer än andra jordens folk och stammar och raser. [...] Segern, den verkliga, den förblivande, ligger ej i styrka och kraft, ej i snille och andra naturgåvor utan i rättfärdighet och godhet och gudsförtröstan."(Björn Ryman, Brobyggarkyrka, sid 30)
Det är lätt att säga att de som befann sig i hetluften gjorde fel så här efteråt. Men vad förmådde egentligen en svensk ärkebiskop mot Hitler? Naturligtvis skulle han väl ha hoppat på honom och strypt honom där 1934, så hade vi sluppit alltihop. Då hade inte heller Alexsander Radler hamnat i Stasis arkiv! Men hela saken är ju den att det inte går att se saker lika klart innan som efteråt. Det hade varit moraliskt fel av Eidem att strypa Hitler. Han hade varit som Breivik som tror sig ha räddat Norge från en massa potentiella Marxister. Han misstänker bara, han kan inte veta, precis som Eidem inte kunde veta. Precis som 21-årige Radler inte kunde veta vad vi (och han) vet idag om DDR-regimen.
Jag vet inte hur och om man överhuvudtaget kan säga upp sig från Stasi (levande), men om Radler gjort det hade jag iallafall aldrig fått ha honom som lärare, eftersom det var hans kontakter som ledde till doktorerandet. Hur många andra har, genom att hålla sig väl med sin tids och plats mäktiga, kommit upp sig i samhället på någon annans bekostnad? Hur många i Svenska kyrkans ledning tillhör egentligen denna grupp? På domedagen vet vi var och en vad våra handlingar lett till, arkiven öppnas och sanningen om oss alla kommer fram. Dessutom kan vi då också veta att det som kommer fram verkligen ÄR sant, något vi inte kan veta i det här fallet. Radler är bara att gratulera om detta avslöjande hjälper honom att lösa somligt på jorden. Vi andra gör nog klokast i att släppa stenarna och gå.
Svar till Gunvor Vennberg: Jag ifrågasätter inte Erling Eidems ärkebiskopliga heder. (Särskilt inte om han verkligen sa det som du citerar). Jag reagerar enbart på det faktum att han inte förde ut det som den tyske biskopen Dibelius anförtrodde honom 1942. Det som Kurt Gerstein hade informerat Dibelius om var ju fruktansvärda sanningar om judeutrotningen i Polen. Det borde världen ha fått veta. Kanske fanns det utrikespolitiska spärrar av ett sådant budskap?
RaderaVill du vänligen ge oss mer information om E.E., Dibelius och Gerstein. Om E.E. undanhöll anförtrodd information om judeutrotningen i Polen, fläckar det tveklöst hans anseende. Därför är det viktigt att få veta detaljerna i skeendet. Vem skulle han t.ex. lämna informationen vidare till? Att han inte kunde gå ut i svenska media 1942 med uppgifterna är inte svårt att förstå. Regeringen hade aldrig godkänt något sådant med tanke på att småstaten Sverige vid den tidpunkten på alla sidor var omgiven av den militära stormakten Tyskland. Jag kan mycket väl tänka mig att E.E. lämnade infon vidare till regering/utrikesdepartement, men att man här valde att ligga lågt i saken. Uppgifterna kom ju nu trots allt ut till England och USA som hade helt andra handlingsmöjligheter. Att man här gjorde så lite ter sig ännu mer svårbegripligt. De allierade luftstyrkorna bombade t.ex. 1944 de militära industrier som fanns i närheten av Auschwitz, men man hade aldrig någon bombkapacitet kvar att ta itu med SS-manskapets kaserner, gaskamrarna, krematorierna eller transportlinjerna till lägren. Hade detta gjorts på våren 1944 då det miltärtekniskt varit fullt möjligt, hade en stor del av ungerns judar rimligen kunnat räddas.Till oviljan att agera bidrog nog främst två saker: Den betydande antisemitism som fanns även i det allierade lägret, inte minst i USA där Roosevelt absolut inte ville framstå som judevänlig. Men också att man länge uppfattade uppgifterna som otroliga eller åtminstone kraftig överdrivna. Det var för hemskt för att kunna vara sant.
RaderaVennberg, det var bra talat av Eidem, men jag förstår inte varför Hitlers orubblighet skulle vara ett skäl för Eidem att vara tyst. Han behövde inte strypa Hitler, men han kunde berättat för Världen. Om han tidigt tagit Hitler i upptuktelse visar det väl att han tidigt såg, och att han följde utvecklingen och hade intresse av underrättelser. Desto större ansvar väl? Om en ärkebiskop eller kyrka inte ser ondska eller varnar för ondska när den växer till ett monster, vad ska vi då med dem till?
SvaraRadera"Men vad förmådde egentligen en svensk ärkebiskop mot Hitler?" Vad innebär det argumentet för kyrkans förhållande till främmande överlägsna militärmakter?
Jag vill gärna ha andra argument för ärkebiskopens tystnad.
/Olof Olsson
Bästa Gunvor,
SvaraRaderaTack för ditt "Eidem-citat". Det visar två saker. Nämligen dels att Eidem förstått vad Hitler och hans regim gick för och det kunde man veta redan på hösten 1934.Judehatet och den totala hänsynslösheten mot verkliga eller uppfattade politiska motståndare låg i öppen dag. Vidare att Eidem gjorde vad han kunde inte bara vid mötet med Hitler utan också i sitt tal som var ett tydligt avståndstagande från viktiga delar av den nazistiska ideologin. Tydligare än så kunde han inte vara. Hade han öppet brännmärkt regimen, hade han blivit hemskickad under poliseskort, medan de tyska luheranerna fått betala priset! Men samarbetsman var han inte, långt mindre angivare.
Vad DDR -regimen gick för kunde man likaledes i det väsentliga veta tillräckligt om i mitten av 1960-talet. Att det var en brutal diktatur som mördade sina egna medborgare var ingen hemlighet. Den som frivilligt ställde sig i dess tjänst kan inte hävda att man gjorde detta i god tro, särskilt inte om man hade tillgång till det som inte kunde sägas eller tryckas i DDR.
Öppnandet av arkiven efter DDR:s fall lär oss egentligen inget nytt om regimens karaktär, men väl en hel del om vem som i hemlighet gick dess ärenden.
Många av STASI:s medarbetare/informanter handlade förmodligen under tvång. STASI hade en stark hållhake på dem. Det är sannerligen en förmildrande omständighet, men befriar inte informanten från ansvar för utförda handlingar.
I den mån intet ont anande människor lidit allvarlig skada efter att ha blivit angivna, har dessa rätt att få veta den fulla sanningen. Det handlar då inte om att kasta sten eller söka hämnd utan om att ta de drabbades lidande på allvar och låta den sanning komma i dagen som möjliggör försoning.
Jag har aldrig varit emot att sanningen kommer i dagen av princip - sanningen ska göra oss fria. Även om äktenskapsbryterskan, tagen på bar gärning, visste man sanningen men hon blev inte stenad iallafall. I Sydafrika fick människor amnesti mot att de berättade sanningen. Det kunde vara en bra utgångspunkt för domkapitlet i denna sak. Är det bara Jesus som kan säga "inte heller jag dömer dig, gå och synda inte mer" - får vi inte följa hans exempel?
RaderaNu är det dock så att jag skulle tro att även ev f d STASI-polare tycker illa om lösmynta agenter och att det därför kan finnas en hotbild mot Radler OM han berättar (om det är sant). Är det inte sant så är det ingen som tror honom, bl a eftersom han har detta hot över sig. Dessa har ju inte gett amnesti...Därför har jag har ett förslag: Låt Radler bikta sig för Biskopen och i samråd med honom komma fram till ett rimligt sätt att göra bot och upprätta ev drabbade. Precis som all bikt är denna naturligtvis belagt med den strängaste tystnadsplikt. Så kan medievargarna fortsätta dregla bäst de vill!! Radler har heller inte misskött ev spionuppdrag genom att vara lösmynt, tack vare den rigorösa tystnadsplikten. Pastor pastorum i ordets rätta bemärkelse: Ingen har haft några anmärkningar på hans prästtjänst så domkapitlet behöver inte blandas in. Hade de inte varit nyfikna hade han aldrig behövt ljuga - om han nu gjorde det.
Utan att vilja kommentera en österrikisk herrnhutare och norrländsk kyrkoherdes förhållande till Stasi undrar jag hur man kan veta att den svenska säkerhetstjänsten besökte teologiska fakulteten i Lund.
SvaraRaderaJag undrade allid varför Radle var så tankspridd och jagad under min doktorandtid. Han kom inte till avtalade handledningsmöten, ställde irrelevanta frågor om ens privatliv, baktalade kollegor, gav ett allmänt förvirrat intryck, utdelade insmickrande beröm, kom med väldigt få konkreta råd. Han verkade intressetad av allt utom sitt arbete som lärare och gick stundtals in i andra världar.
SvaraRaderaÄr det någon som vet när AR prästvigdes?
RaderaTräffade en ung östtysk präst från Berlin i Genève 1979 och 1980. Han var mycket intresserad av det jag jobbade med och berättade bl a att han tagit sig ur landet på ett mycket specifikt sätt.
Bin aus Deutschland ung war 3 Jahre mitRadler, der damals noch Wolfgang Clifford hiess, in der gleichen Klasse (1960-1963)und habe mit ihm Abitur gemacht. Habe erst jetzt, anläßlich unseres 50jähr. Abitur von seiner Stasi- Vergangenheit gehört. Ich war total erschüttert, wie ein Theologe 25 Jahre für die Stasi arbeiten konnte und junge Menschen wissentlich "ans Messer" lieferte und dann davon zunächst nichts mehr wußt; erst als die Zeit verjährt war und die Beweislage erdrückend, bekennter sich.Renate Greiner , D-Sonneberg, Thomas-Mann-Str.21
SvaraRadera25 år efter murens fall förstår jag kommunisterna allt bättre. Marxisternas analys av kapitalismen är nur - med tanke på globaliseringen och finanskrisen - fortfarande aktuell. Jag vet att det fanns många idealister i DDR som trodde på ett socialistiskt idealsamhälle. Det fanns även många judar som återvände efter kriget från exilländerna för att hjälpa till att bygga upp ett "bättre Tyskland" som de trodde. De var idealister och humanister som ofta fick själv problem med Stasi p.g.a deras kritiska och dialektiska tankesätt.
SvaraRaderaMen jag har ingen förståelse alls för de som trakasserar andra människor eller som hjälper till att dem trakasseras. Men för mig spelar det ingen roll om det är Stasi eller CIA som säkerligen har begått mer brott som den östtyska säkerhetstjänsten. Hur som helst: Aleksander Radler ska medge sin skuld och be om förlåtelse för det som han har gjort. Jag tänker framför allt på studenterna som satt i fängelse i slutet av 60talet för att de ville lämna DDR och som förråddes av honom.
Alexander (född i Sverige, uppvuxen i Västtyskland)