Avsked

Ännu en präst ska väck. Detaljer har jag inte. Finessen är att de styrande i pastoratet har bestämt sig. Prästen ska väck. Det sägs att stiftets biskop är emot det hela - men till sist maktlös. Kyrkoherden ingår väl i beslutsfattargänget. Han är välbetald, uppseendeväckande välbetald. Kanske kyrkoherden uppfattar att komministern är kritisk mot hans regemente. Jag vet inte. Ett vet jag. Sedermera biskop Persenius sa att detta inte skulle vara möjligt när kyrkoordningen kom till. Det trodde jag - och ville ha prästerna stiftsanställda. Nu är de anställda på det frikyrkliga sättet och kan sparkas. Pengar finns.

Inom en mycket kort framtid kommer många att undra över den penningrullning som pågått. Folk har köpts ut, på maffiasvis erbjudits "an offer you can not resist" och så kostar det någon miljon eller så. Någon gång har något sålts för att täcka utgifterna, andra gånger tas det från det löpande - i ett fall fiffigt nog kunde sedan ett något ansträngt ekonomiskt läge förklaras med att en av prästernas ungdomsverksamhet kostat så mycket att ekonomin inte gav mer utrymme .... Det var fiffigt sagt - men lögn, en mycket liten detalj i sammanhanget, kan man tycka, men likväl.

Jag undrar över prästvigningen. Den ger en nådegåva och har föregåtts av noggrann prövning. Frågan har ställts, förmodar jag, om det är Guds vilja med NN:s liv att NN ska vara präst. Biskopen har i bön och vånda jobbat med frågan. Det är storslaget men inte enkelt att få avgöra folks kallelse från Gud. Det är ansvarsfullt också. Det får inte bli fel. Biskoparna sitter med sina hyllmetrar ämbetsteologi och fördjupar sig i prästämbetets väsen och möter sedan människor som undrar över vad en präst är och om det är detta de ska bli.

För en enkel själ verkar det sedan underligt när domkapitlet ett år efter prästvigningen ska intervjua pastorsadjunkterna som sökt tjänster som komministrar. Vet man inte efter den nogsamma selekteringen vem man har att göra med? Att domkapitlet ber främmande präster komma, det fattar jag - men stiftets egna? Är inte domkapitlet bekant med stiftets egna präster. Jag blir häpen fram till dess jag slår upp matrikeln och ser vilka som sitter där. Jag inser att biskopen, som är rekryterad från stiftet, samt de prästerliga representanterna som är ersättare, är de enda som kan stiftets präster. De politiska partierna har försett oss med sitt folk och diakonerna har gett oss diakonen, som i botten är vävkunnig, som representant för vigningstjänsten. Diakoner ska inte ha rösträtt till domkapitlet, det är min enkla hållning. Diakoni är inte ett läroämbete. Diakoner vet inte vad de röstar om.

Inte konstigt om domkapitlet alltså bara bligande följer utköpen. Men kan man enkelt köpa ut, inser alla lika enkelt att därmed är den utköpte stämplad och kan inte under överskådlig tid få någon tjänst. Enda möjligheten, börjar jag nu ana, är att en anständig kyrkoherde genom bakdörren plockar in en vikarie och att vederbörande då får visa sin kompetens. Finns det utrymme för kyrkoherdar att vara anständiga? Ska man inte fråga en personalnämnd först?

Har man prästvigt, måste man ta ansvar för sin vigning - det är grundhållningen och den leder rimligtvis till stiftsanställning - eller till en ordning där stiftet kan ha en pool för de utköpta/avskedade och ansvar att på nytt söka efter vilken kallelse Gud nu har i beredskap. Annars betyder väl vigningen egentligen ingenting och kan ersättas med en examen då man har plakat, får blommor och har vätgasballonger.

Prästen som nu avskedas finns på en plats där jag vet att en tidigare kyrkoherde köpts ut och tror mig veta att samma behandling vederfarits en kantor. Och nuvarande kyrkoherde har en svinaktigt hög lön för sin verksamhet. Hade biskopen i stiftet inte haft en så fin kräkla borde han använt den som knölpåk i det pastoratet. Det är min enkla mening. Men detaljerna kan jag, som sagt, inte.