I Uppsala

Jag har nu umgåtts med biskoppar och kyrkostyrelse och inte riktigt kunnat hänge mig åt tidningskonsumtion. Min gode ämbetsbroder fader M ringde dock och meddelade att tidningen Dagen att Kronprinsessan "bad till Estelle". Dagen - av alla! Mycket ska man höra innan örona trillar av, men nu sitter de bra löst!

Vidare till Metro, som en snabb kommentator påpekat. Det kan väl bara vara Anneli Sandberg som fortfarande tror att flickebarnet fick sitt namn? Har man som journalistiskt ideal att inte vara mer informerad än allmänheten, protesterar jag - och är idealet att kunna mindre och fatta mindre, då ber jag att få protestera.

Aftonbladet låter Sandra Wejbro kommentera tv-sändningen. Lägg namnet på minnet! Hon har nämligen fattat att "plötsligt blir det viktigt med habsburgska trosbekännelser". Hur Augsburgska bekännelsen kan bli "habsburgska trosbekännelser" i pluralis kan man fundera över. Vi talar om Confessio Augustana invariata som den bildningstörstande allmänheten vet. Jag fattar ett: de vet inte särskilt mycket om det som de inte tror på - och detta är ett uppmuntrande perspektiv!

Jag fick beskedet om Dagen per telfon, så det kostade inget. Metro var gratis och Aftonbladet fick jag på Hotel Uplandia. Jag kan inte klaga, sålunda. Men någonstans inser jag att jag i grund upprörts över Sandra Wejbro om jag betalat för tidningen. Nu är jag inte upprörd. Bara uppmuntrad. Om vi lyckas tala trovärdigt om tron kan de hittills okunniga kanske börja fatta? Skillnaden mellan dem som inte tror och trons folk är glasklar. Vi vet vad vi tror. De vet inte vad de inte tror.

Att det på tidningen Dagen blir räfst och rättarting vid morgondagens redaktionsmöte kan man utgå från.