onsdag 23 maj 2012

Det materiella

Jag såg överhovprediktanten i arbete i går. Han är blid och selekterad i en mycket begränsad skara för hovet ska inte ha några chanser att göra det kyrkopolitiskt inkorrekta, nämligen att utnämna "fel sorts" övcerhovpredikant. Docenten, kyrkosekreteraren mm mm C H Martling var ju en lysande hovpredikant men han var en av den ratade sorten och när han uppträdde, kunde alla se det och förstå. Sålunda skrevs i Kyrkoordningen in att bara en biskop kunde bli överhovpredikant hädanefter. Grattis, Lönnemark.Annars är utnämningskriteriet för eo hovpredikanter att de inte på minsta sätt ska uppfattas vara farliga. Det gamla kriteriet var annars att man inte skulle spilla snus på mattan på slottet ...

Nå, överhovpredikant i arbete betydde att han skulle be en bön. Det gjorde han. Bönen över dopvattnet bad han på 2 meters håll, långt över bajonettavstånd för att knyta an till livgardisterna. Hur tänkte han? Han är andlig, överhovpredikanten. I hans tankevärld finns inget rum för sakramental materialitet. Där vi andra korstecknar i vattnet, pratar han på. Med Gud, förstås. Men i alla fall! Varför finns det präster som så totalt missar det materiella? De bara pratar på eller läser innantill. De gör intet. Platt intet. Konstig tro - och på sitt sätt kristen men hur får de till en skapelseteologi? Det får de nog egentligen inte. Skapelseteologin blir en konstruktion där man fortfarande säger det som ska sägas - och det är allt.

Ärkebiskopen döpte och utnämnde biskopen i Skara läste. Vad gjorde kronprinsessan? Jag hörde Ekots reporter och fick veta att "kronprinsessan talade själv". Det kan man säga men hon bad faktiskt. Det heter så. Bönen återfinns i kyrkohandboken. Detta är självfallet nyheter för en illa orienterad journalistkår men jag börjar tröttna på de okunnigas välde. Främlingskapet är i det närmaste totalt när det handlar om kristen tro. Vi har elever på gymnasienivå som egentligen inte vet ett skvatt om Jesus. En skulle muntligt tenteras av sin lärare efter att ha misslyckats med det skriftliga provet. Läraren frågade, men eleven visste inte var Jesus var född och inget särskilt om hans död. Efter ett tag tänkte läraren: "Säg bara ingenting för vad du än försöker blir det bara pinsamt!"

Ärkebiskopen bad bönen om Anden - men utan handpåläggning. Varför? Är inte prästens hand på huvudet och bönen om Anden just det som meddelar Anden? Bön och handpåläggning heter det i Apostlagärningarna. Jag uppfattar än en gång bristen på materialitet, ingen hand gör tydligt vad man menar ske. Eller skedde det? Meddelas Anden när en ärkebiskop håller ett barn i famnen? Man kan bara hoppas det bästa - men vad kan man egentligen tro, därför att det som sker uttrycker kristen tro? Vid konfirmationen kan dock bättras om något brast.

Mot aftonen läste jag Aftonbladet och fann den förväntade artikeln av Christer Sturmark om att prinsessan tvångsanslöts till ett  religiöst samfund. Att nyateisterna är så förutsägbara och inte kan bättre är nöjsamtpå samma sätt som det hör till livets nöjen att utsättas för upprepningen "Kalle Anka och hans v änner önskar God Jul." Förutsagbart och utan informationsvärde.

Lite rolig var vår annons i Ölandsbladet i går: "Bara så ni vet: i Nordölands församling döper vi alltid prinsar och prinsessor."

17 kommentarer:

  1. Mer okunnigheter:

    SvD i söndags: "Dopvattnet är välsignat vatten och det ska symbolisera att vi alla hör ihop, då vatten är nödvändigt för allt liv."

    Framsidesrubrik i dagens Metro: "Kärt barn har fått sitt namn".

    SvaraRadera
    Svar
    1. Svammelsurium av fromlerier.

      Radera
  2. Vad gäller Sturmarks anklagelse för tvångsanslutning:

    När det begav sig med lagändringar, meddelade politikerna att de var beredda att ta bort bestämmelsen om "Augsburgska bekännelsen" (som det väl är, inte något om "Svenska kyrkan"). Men kungen ville att den skulle stå kvar!

    Vad Sturmark alltså gör är att förmena kungen den tros- och föreningsfrihet, som gäller (borde gälla?) för övriga medborgare.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, patriarken ska bestämma över barn och barnbarnsbarn, och kanske även över lagstiftning?
      Olof Olsson

      Radera
  3. Vad förväntar du dig?
    Man får väl vara glad att man inte är kronprinsessa och tvingas låta sitt barn bli döpt av Anders Wejryd! Jag är så tacksam...
    Vilken mardröm det skulle ha varit för en del av oss...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nä, ärkeprimaten är väl knappast att lita på...

      Tant Svart

      Radera
  4. Dåligt av Kungen
    tycker jag nog att det är som ger upp det lilla revir han fortfarande har att försvara; Hovstaten.
    Där skulle han definitivt satt ner foten vid kyrkoordningens fattade beslut om vem som skall bestämma om vem som skall utse överhovpredikant. Det är Kungen som skall bestämma det och inte staten eller kyrkan. Det har de inte med att göra.
    Men så får vi då dessa slätstrukna personer i fortsättningen som överhovpredikanter. De gör det de blir tillsagda och det som är politiskt korrekt.
    Nu är väl inte Lönnermark den sämste de kunde ha hittat som Martlings efterträdare, det kunde ha blivit värre, men en rädd och menlös överhovpredikant får man nog inse att han är. Han var menlös och ytterst konflikträdd även som biskop i Skara, så till den grad satt på plats att han nog inte skulle våga resa sig och våga säga "bu" nu heller på sin nya post. Han är verkligen inkörd i systemet att "en biskop tiger" ,så därifrån är nog inga kontroversiella uttalanden att vänta. Politiskt korrekt skall det vara.

    "Präst på åskådarläktaren"

    SvaraRadera
  5. Nä nu Sandahl har du nog vaknat på fel sida.
    Varför nagelfara det som troligen en överväldigande majoritet förknippar som kristen Gudstjänst, & som lovordas av de flesta med hörsel & syn.
    Dessa skriverier avslöjar istället ditt eget utanförskap.
    Trots att jag själv har en baptistisk bekännelsetro, så kan jag ändå se kärnvärden som är värd att lyfta med denna dop-Gudstjänst.

    Att ärkebiskopen påvisade en viss nervositet & snubblade på någon mening visar endast på mänsklighet.

    Själva Gudstjänsten var nog den bästa reklam för SvK sen länge & vida spridd långt längre än Ölandsbrons landsfästen.
    //
    Nils

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tja, Nils har kanske rätt? Eller...

      "Usch vad Uppdrag Granskning är negativa och tråkiga när de rackar ner på dem som säljer 18K guld till priset av 24K. Kan man inte unna folk att få vara glada åt sånt som blänker? Guld som guld."

      Radera
  6. Okunnigheten är skenande. Men inte likgiltigheten. Kristendom provocerar mer än både F-n, Muhammed och Sturmark ihop. Det är potential på marknaden det!
    Fälten vitnar till skörd, men finns skördearbetarna? Vill de lejda tröskkvinnorna, som redan fått ut sin lön - och en och annan lejd tröskkarl också för den delen - verkligen utsätta sig för dagens hetta, damm och ansträngning? Kan de ens hantverket? Har de modet och Anden??

    OM Gud vill, kommer ladorna att fyllas. Icke genom någon människas styrka, utan genom Guds Ande skall det ske. Om Gud inte vill, är snart de sista som behärskar hantverket borta. Den sista kunskapen utraderad, och även själva ladorna går då en oviss framtid till mötes: utställningslokaler, muséer, bostäder, men främst moskéer?

    Befriande är att framtiden inte hänger på de varierande ansträngningarna hos kvarvarande kristna. Jesus är verkligen Herren! I väntan på Kristi återkomst gäller som alltid:

    Ora et labora! Et semper in fidem.

    Per S

    SvaraRadera
  7. Anders Stenström23 maj 2012 12:10

    "Skapelseteologin blir en konstruktion" i den praktik du refererar -- ja, och inkarnationsteologin än mer så.

    (Hej, förresten! Jag läser din blogg ofta fast jag inte brukar kommentera.)

    SvaraRadera
  8. Jo då. Jag lade också märke till bristen på det materiella och journalisternas okunnighet. Det var nytt för dem med föräldrar och faddrars aktiva deltagande (kanske en erfarenhet från Stockholms stift) och så "dopceremonin". Det kan naturligtvis inte vara tal om en gudstjänst. Och ÄB bekräftade att det var en sorts namngivning eftersom namnet sades offentligt för första gången!!!
    Puh!

    le

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vadå "sades offentligt för första gången"? Eller räknas inte det kungen sa på konseljen dagen efter födelsen?

      Radera
    2. Oj, oj, oj. I vår dagstidning stod det under bilden av själva dopet att här får hon sina namn. Suck och dubbelsuck. Att enskilda journalister inte begriper bättre är en sak men det som kommer från TT borde vara korrekt.

      Radera
  9. Vad då okunnigheter?
    Hade prästerna skött sitt jobb,hade vi kunnat vad dopet innebär.Om det nu har någon som helst betydelse.Klanka ner på hur andra sköter sina liv är kyrkligt folk duktiga på och har varit i alla tider.Därför är det tomt i kyrkorna.
    Allvi

    SvaraRadera
    Svar
    1. Knappast klankande. Mera konstaterande.

      Kyrklig kristendom kräver lång inövnings- och mognadstid. Ungefär som att lära sig spela ett instrument. Först då man lagt ned ganska mycket möda, infinner sig glädjen. Och instrument spelas tillsammans med andra. Så ock kyrklig kristendom. Så värst många att utöva kristendom tillsammans med finns knappast längre. Alltså blir speltillfällena få. Och glädjen mindre.

      Tomheten i kyrkorna har andra orsaker. Även fackföreningar och politiska partier är "tomma". Tiden har helt enkelt ömsat skinn.

      Men visst blir okunnighet om vår historia, kultur och kristendom bara mindre.

      Radera
  10. Tänk vad många som gör sig viktiga över att kan eller tror sig kunna de kyrkliga ritualerna och det kyrkliga språket.

    SvaraRadera