Det materiella

Jag såg överhovprediktanten i arbete i går. Han är blid och selekterad i en mycket begränsad skara för hovet ska inte ha några chanser att göra det kyrkopolitiskt inkorrekta, nämligen att utnämna "fel sorts" övcerhovpredikant. Docenten, kyrkosekreteraren mm mm C H Martling var ju en lysande hovpredikant men han var en av den ratade sorten och när han uppträdde, kunde alla se det och förstå. Sålunda skrevs i Kyrkoordningen in att bara en biskop kunde bli överhovpredikant hädanefter. Grattis, Lönnemark.Annars är utnämningskriteriet för eo hovpredikanter att de inte på minsta sätt ska uppfattas vara farliga. Det gamla kriteriet var annars att man inte skulle spilla snus på mattan på slottet ...

Nå, överhovpredikant i arbete betydde att han skulle be en bön. Det gjorde han. Bönen över dopvattnet bad han på 2 meters håll, långt över bajonettavstånd för att knyta an till livgardisterna. Hur tänkte han? Han är andlig, överhovpredikanten. I hans tankevärld finns inget rum för sakramental materialitet. Där vi andra korstecknar i vattnet, pratar han på. Med Gud, förstås. Men i alla fall! Varför finns det präster som så totalt missar det materiella? De bara pratar på eller läser innantill. De gör intet. Platt intet. Konstig tro - och på sitt sätt kristen men hur får de till en skapelseteologi? Det får de nog egentligen inte. Skapelseteologin blir en konstruktion där man fortfarande säger det som ska sägas - och det är allt.

Ärkebiskopen döpte och utnämnde biskopen i Skara läste. Vad gjorde kronprinsessan? Jag hörde Ekots reporter och fick veta att "kronprinsessan talade själv". Det kan man säga men hon bad faktiskt. Det heter så. Bönen återfinns i kyrkohandboken. Detta är självfallet nyheter för en illa orienterad journalistkår men jag börjar tröttna på de okunnigas välde. Främlingskapet är i det närmaste totalt när det handlar om kristen tro. Vi har elever på gymnasienivå som egentligen inte vet ett skvatt om Jesus. En skulle muntligt tenteras av sin lärare efter att ha misslyckats med det skriftliga provet. Läraren frågade, men eleven visste inte var Jesus var född och inget särskilt om hans död. Efter ett tag tänkte läraren: "Säg bara ingenting för vad du än försöker blir det bara pinsamt!"

Ärkebiskopen bad bönen om Anden - men utan handpåläggning. Varför? Är inte prästens hand på huvudet och bönen om Anden just det som meddelar Anden? Bön och handpåläggning heter det i Apostlagärningarna. Jag uppfattar än en gång bristen på materialitet, ingen hand gör tydligt vad man menar ske. Eller skedde det? Meddelas Anden när en ärkebiskop håller ett barn i famnen? Man kan bara hoppas det bästa - men vad kan man egentligen tro, därför att det som sker uttrycker kristen tro? Vid konfirmationen kan dock bättras om något brast.

Mot aftonen läste jag Aftonbladet och fann den förväntade artikeln av Christer Sturmark om att prinsessan tvångsanslöts till ett  religiöst samfund. Att nyateisterna är så förutsägbara och inte kan bättre är nöjsamtpå samma sätt som det hör till livets nöjen att utsättas för upprepningen "Kalle Anka och hans v änner önskar God Jul." Förutsagbart och utan informationsvärde.

Lite rolig var vår annons i Ölandsbladet i går: "Bara så ni vet: i Nordölands församling döper vi alltid prinsar och prinsessor."