Jag har, för att precisera, inga synpunkter på nationaldagsfirandets kvalitet, men vill gärna fundera över klassbegreeppet. Hur användbart som analysinstrument är det för att förstå det skuggsamhälle som vuxit fram? Vi har ju en fattigdom som också - inte enbart - beror på att de utblottade kom till Sverige och en del av dem med erfarenheter som inte är användbara på svensk arbetsmarknad och med begränsad utbildning och begränsat språk, blir det alldeles konsekvent till ett utanförskap. De är utanför och känner utanförskapet. Vårt samhälle är inte deras. Det vi sysslar med, sysslar de inte med. Och det vet de mer handfast än vi!
Den arbetarklass som producerade mervärdet som de andra tillgodogjorde sig, är något annat än vad vi ser i skuggsamhället. Handlar detta om etnicitet eller om arbetslöshet och fattigdom? Jag vet inte - men är inte problemet att de tre begreppen utgör en treenighet?
Vilka ska komplicera analyserna? Diakonerna med deras omfattande kunskap, menar somliga. Det tror inte jag. Charlotte Engel - Mordängeln kallad i Växjö stift efter en lysande exekution av diakonösa floskler vid ett präst- och diakonimöte - har pekat på skillnaden mellan vad diakoner älskar att föresträlla sig om Svenska kyrkans diakonala arbete och den verklighet som är. Men den som ropar på tjänstremän har en annan kyrkosyn, en som inte räknar med gudsfolket. Det är förstås de socialt och politiskt verksamma, som vet och som kan berätta. Förhoppningsvis finns den sortens folk bland dem som firar gudstjänst.
Förhoppningsvis. Men minns ni Lubbe Nordströms reportage om Lort-Sverige? Lubbe hade stämt möte med provinsialläkare och kyrkoherdar men fattade rätt snart att kyrkoherdarna inte hade pejl på fattigdomsfrågan. Alltså ägnade sig Lubbe efter ett par misslyckade försök med präster åt att intervjua läkare. Provinsialläkarna visste vad de talade om. Gud give att den sortens folk firar gudstjänst! Om inte - så vad?
Det finns tramsbyxor som ställer diakoni mot dogmatik och vill att diakonin ska bli viktigare. Diakoni utan dogmatik blir en vacker snittblomma - men det är också allt. Det är en tidsfråga innan snittblomman vissnar även om den för en tid kan gödas med Blomstra eller Substral eller vad det är för medel blomsterhandeln skickar med.
Denna nationaldag litar jag till folket. Inte till svenska folket så mycket som till gudsfolket. Det är detta folk som gestaltar Guds rike i all sin kyrkliga ävlan och tävlan men också i det alldeles vanliga livet.
Snart ska jag ut och viga ett brudpar till häst. Hästbröllop, slå det om ni kan! I första (bröl)-loppet satsar vi på hästen NN kunde det heta på V75 kanske. Vad sägs om Harry-Boy?
Antingen får vi ett permanent utanförskap som nu eller så måste det få finnas en arbetsmarknad med enklare uppgifter och lägre löner. Tertio non datur.
SvaraRaderaJo, det är väl där problemet ligger. I all vår "finhet" har vi lyckats avskaffa de arbeten som behövs för dem som inte klarar av högre utbildning och mera avancerade arbeten. Vi måste inse att alla inte är lika; att alla inte är lika lämpade för studier. Antingen får vi se till att det finns lågkvalificerade arbeten eller se till att försörja dem som är lågpresterande ur arbetsmarkandens synvinkel. Något annat gives icke. Och det har inte ett dugg med människors lika värde att göra.
RaderaEller så upphör vi med att ständigt fylla på utanförskapet. Q.E.D.
RaderaMarknaden finns. Den är väldig. Den är svart. Den är lågt betald. Den är definitivt utanför. Och den delfinansieras genom bidrag och pensioner.
RaderaDamen som städar härvarande kyrkoherdes bostad, liksom mannen som sköter hans trädgård, är båda förtidspensionerade. Båda arbetar mer än 30 timmar per vecka - svart. Blommorna på mitt bord och i mina utekrukor produceras av nyanlända invandrare, som hellre drar ihop svarta pengar till att få hit sina anhöriga och till en god advokat, specialicerad på asylärenden, än att slå dank eller delta i sfi. Min bil repareras i ett välutrustat garage av en litauisk förtidspensionär. Mina goda, lokalt producerade grönsaker planteras ( idag avåts den mest underbara vita (men svartodlade och svartköpta) sparris med tillbehör) och skördas och vattnas och rensas av polska jobbare med mixad vit och svart betalning. Vissa grönsaksjobbare är på egen önskan helt svart betalda, eftersom de är förtidspensionerade hemma i Polen, eller lyfter a-kassa där. Mitt tak läggs billigt om av en polsk firma, som enligt vad som erkännes knappast betalar skatt, vare sig i Sverige eller Polen. Min falaffel och min pizza beledsagas aldrig av kvitto.
Åtskilliga grannar har restauranger, städbolag, VVS-firmor, jourbutiker och smått och gott med betydande eller dominerande svarta inslag. Här gäller, att det aldrig är populärt att fråga om den och den "anställde" av utländsk extraktion.
Nej, den okvalificerade sektorn är stor och lågbetald. Och omfattar mycket riktigt knappast personer med färdiga svenska medborgarskap eller uppehållstillstånd.
Och den är framförallt svart.
Svartepetter
Vilken fin analys! " tramsbyxa", sådant där djuplodande. Imponerad. / Magnus Olsson
SvaraRaderaArbetarklass och mervärde? Fattigdomsfrågan? Trist Dag att du är så vänster. Dina så viktiga bloggar får liksom en fadd eftersmak, som vore de inlägg i förväg i en begynnande valdebatt inför nästa år, och inte en väg framåt utan ett tvärtstopp. Jag hoppas du slutar att vifta med den röda fanan på nationaldagen och över huvud taget, och kanske i stället där du diskuterar med dig själv håller dig till det både du och jag förstår: teologi.
SvaraRadera/Hilsen! Skånsk Kh som firade (Danmarks) nationaldag i går.
Lubbe Nordström tycks ha varit klok och rentav framsynt, när han slutade att intervjua det högvälmående prästerskapet...
RaderaMin uppfattning är, att DS är radikal (d v s går till roten, lat 'radix'), och om vänster, på bitvis samma sätt som Jan Myrdal. Men på honom hade sossarna visst skällt sen 1942. Där ligger allt vår vän Bloggaren i rejält lä...
A S
Utanförskapet innebär nog, enligt de erfarenheter jag har, ett innanförskap på annat håll med den grupp man själv anser sig tillhöra. Det är nog inte många svenskfödda som kan stoltsera med den släktsammanhållning som ofta finns i invandrargrupper, där man kanske har hela släkten med sig hit! Så bildas det kulturer i kulturen, där man kanske till och med föraktar det nya landets kultur.
SvaraRaderaDet finns nog väldigt många svenskfödda som lever i mycket större utanförskap än vad våra invandrare gör. Detta till och med trots fina examina! Vänstern är en bra propagandamaskin!