onsdag 1 februari 2017

Dalevi som krönikör

Fd Johansson och Sören Dalevi är exempel på krönikörer i högerpressen. Krönikören skriver i tiden, det är själva grejen. Endast de småsinta, de lågsinnade, skulle komma på att en vigning till ett Kyrkans ämbete handlar inte så mycket om det timliga som det eviga. Vi nöjer oss alltså med att konstatera just det krönikeartade utan djupare funderingar. Men kan den som vigts till ett ämbete inte uppfattas ha något att säga just i dag? Jo. Sub specie aeterntitatis, ur evighetens synvinkel. Perspektivet är själva grejen. Och tiden är kort, tiden är inne, det är nu evigheten gäller.

Sören Dalevi gör en kraftfull insats för att förklara att tro inte har så mycket med sanning att göra.
https://nwt.se/kultur/2017/01/28/jag-ar-inte-religios
'Han tar oss med in i hebreiskans och grekiskans värld för att visa att begreppen emuna och pistis, hebreiskans och grekiskans ord för tro, inte betyder "att hålla vissa påståenden som 'sanna'."

Tro betyder tillit. En sådan tro i betydelsen tillit har människor som det berättas om i Nya testamentet  som inte vet ett skvatt om Jesus eller om kristen tro. "De kan med andra ord inte 'tro' på Jesus att de håller för sanna om honom, eftersom de ju knappt vet vem han är." Knappt? Är det knappt om de just gjort en erfarenhet av vad Jesus kan göra, göra frisk t ex? Och några av dem hade rimligtvis förstått att det fanns gudomliga löften om en som skulle komma och göra en del. Underverk t ex.

Är det sålunda min tillit som hjälpt mig, kan den som botats undra. Alternativet är väl helt enkelt att han säger något om Jesus. I gårdagens morgonbön i Göteryd broderade jag lite på temat att han som varit sjuk i 38 år får frågan om han vill bli frisk. Han vill. Men det är inte hans vilja som gör honom frisk.

Finns det tro som vet sig inte vara sann, kan jag undra. Eller är människan så funtad, att det hon tror håller hon, rätt eller fel, just för sant? Det verkar vara läge för mer än en enkel begreppsanalys av ett hebreiskt och ett grekiskt ord.

Sören Dalevi har som alla goda kristna en grupp att ta avstånd från. Denna grupp fick öknamnet "fundamentalister". De hävdade att "det fanns vissa 'fundament' som man var tvungen att tro på bokstavligt för att vara kristen." Dalevi påstår att de var närmare hundratalet och handlade om att världen skapats på sju dagar. Var det verkligen så? Försökte de inte i stället bestämma vilka grundstenar den kristna tron byggde på, definiera i sak alltså? Man måste ingenting, men allt var inte kristendom. Jag tenterade detta för väldigt många år sedan, men minns jag fel att det i Niagara år 1895 var fem "fundamentals" som fastslogs? Jag tror Sören Dalevi förenklar på ett uppseendeväckande sätt. Han definierer tydligt ett "dom" (med öknamn) och skriver in andra i ett stort och omfattande "vi".

Detta enkla grepp leder honom till en konklusion:

"Så vad är det då att vara kristen, att vara troende, om man inte vill fastna i en fundamentalistisk förståelse av ordet? Jag skulle landa i en bred religionsdefinition. Firar du jul? Firar du påsk? Kaske döper du dina barn, och vill begravas i Svenska kyrkan? Då är du en del av en kristn tradition, och sålunda kristen. Så skulle merparten av världens befolkning tolka begreppet religion. Om man så vill: de är troende, men inte religiösa."

Den lilla omständigheten att Dalevi ger en religionsdefinition för att fånga in denna kategori som inte är religiösa, är en finess i sammanhanget. De historissa materialisterna analyserar förstås ett orsakssamband. Dalevi vänder sig inte till präster, de som i egentlig  mening döper sina barn. Han vänder sig till den ekonomiska basen för Svenska kyrkans verksamhet. Ju bredare han kan definierar, desto mer lönar det sig rent pekuniärt. För honom och för det kyrkindustriella komplexet. Har man bara julgran och julskinka, julklappar samt ägg och sill vid påsk - då är man sålunda en kristen. Jag vill ogärna fastna i en fundamentalistisk förståelse av vad det är att vara troende. Men det vore inte så dumt att få veta lite mer, dvs kul om jag får fortsätta som lärjunge ihop med Jesus utöver sill och till och med snaps (tillbehör troende kan ha till jul och påsk). Jag tycker fortfarande att jag då och då i mitt lärjungaskap som går utöver två högtider kommer på något jag inte tänkt på förut.

Inte ett ont ord om en trosmånglare som Dalevi. Vad ska han göra? Här gäller att paketera produkten så att den blir attraktiv och såld, fast priset är ansenligt.

Vi andra kan fundera över skillnaderna mellan t ex J.A. Eklund och Sören Dalevi. Båda biskopar i Karlstad. Om Eklund träffat på Dalevi hade han kreperat av ilska. Väl att han är död, så att Dalevi inte kan anklagas för vållande till annans död. Vi, drivna av vilja till djup förståelse, blir inte lika arga som Eklund kunde bli. Vi konstaterar att så här formuleras borgerlig religion är 2017. Intresset ljuger aldrig - eller alltid. Från kristet lärjungaskap är vi rätt långt borta.

Jesus sa: Tiden är inne, Guds rike är nära. Omvänd er och tro evangelium. Mk 1:15

Har jag nu åstadkommit några hybridstycken, ber jag oförbehållsamt om ursäkt!

22 kommentarer:

  1. Klart att tro djupast handlar om tillit. De som blev botade av Jesus hade eller fick tillit till honom. Med full självklarhet höll de som just blivit botade hans existens och förmåga för sann. 2000 år senare är läget delvis annorlunda. Tro handlar naturligtvis fortfarande mest om tillit, men om det ska vara meningsfullt med tillit till Jesus idag förutsätter det väl ändå att han inte bara levt och blivit berättad om utan att han ännu både lever (om än inte på jorden som då) och kan betyda något här och nu och varför inte också inför evigheten. Jag vill minnas att svenska folket en gång fick lära sig att kristen är den som genom dopet blivit upptagen i Kyrkan och med Kyrkan bekänner Jesus som frälsare och saliggörare. Till detta hör jul, påsk, att bära sina barn till dopet och lägga sina döda i Guds händer - kulturyttringar som mycket väl kan bottna i en oartikulerad tillit och/eller ett oartikulerat försanthållande.
    Kh på landet

    SvaraRadera
  2. "Akta er för de falska profeterna, som kommer till er klädda som får men i sitt inre är rovlystna vargar. På deras frukt skall ni känna igen dem." Matt. 7:15-16

    läste jag för en stund sedan i min andaktsbok "Ett är nödvändigt" av Hans Erik Nissen. Betraktelsen avslutas kraftfullt med följande: "De falska profeterna förkunnar ett blodfattigt evangelium. De är upptagna av allt annat än synd och nåd för förtappade syndare. Akta dig för dem!"

    SvaraRadera
  3. Dalevis resonemang är märkligt.
    an vill inte bli sammanblandad med fundamentalister, men lägger samtidigt fram några fundament för en kristen som dopet och gudstjänstfirande vid stora högtider.

    Jag undrar för övrigt om +Sören stämmer in i kyrkans trosbekännelse, ni vet den som somliga påstår läses i söndagens gudstjänst i varje kyrka i SvK?
    Det krävs inte många uns av intresse för kyrkohistoria för att förstå att trosbekännelserna skrevs i akt och syfte att fastställa kristna fundament och därigenom skilja mellan en rätt tro och en felaktig.
    Den skrevs alltså i syfte att tolkas bokstavligt, någon man för övrigt trodde att en associate professor på en teologisk institution både hade lärt sig och förstått.
    Genom att läsa trosbekännelsen få bejakar man de kristna fundamenta den beskriver som Kyrkans tro och erkänner de fundamentalister som skrev den för att vara sanningsvittnen.
    För övrigt antar jag att biskopen lovat något i förhållande till trosbekännelserna vid sin prästvigning.

    Det går för övrigt alldeles utmärkt att vara en uppskattad krönikör i dagspressen samtidigt som man är prästvigd utan att ge avkall på kristna fundament. I min bokhylla står en skrift med Erling Ivarssons krönikor i GöteborgsPosten.

    SvaraRadera
  4. Jag undrar vad mina vänner som visserligen kan sägas fira både jul o påsk men sannerligen inte gör det i sällskap med Jesus kommer att säga? De där som själva kallar sig ateister, vad kommer de att tänka om att av biskopen ändå få stämpeln "kristna"? (Jag trodde vi var förbi tiden av tvångskristnande som kyrkan, den världsvida då, anklagats för.)
    Jag ska fråga men är rätt övertygad om svaret.
    Eva H

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag frågade på Alphan hur man gör när man blir kristen, och prästen sa att jag redan var det. Han hade kollat mitt personnummer. Jag var döpt 1972.

      Radera
    2. Dop är givetvis "grundgrunden". Men se'n finns ju det där tillägget "...o bekänner Jesus som herre...".
      Det gör inte de vänner o bekanta jag tänker på. Men det verkar ju inte biskopen ta så hårt på heller då iofs.
      Eva H

      Radera
    3. De gör inte det. Bekymrar sig, alltså.

      Det verkade som att saken så att säga var biff. Men eftersom jag inte minns det hela så kan jag ju inte leva i det.

      Jag tänkte gå ur SvK för att se om de blir mer intresserade då.

      Radera
  5. På kyrkans Tidnings hemsida meddelas idag att Riksantikvarieämbetet ger över en miljon till kulturmiljövård av Njurunda kyrkoruin. Varför får jag för mig att detta säger något om Svenska kyrkans nuvarande situation?

    SvaraRadera
  6. Minimalism i allt som gäller trons anspråk, samtidigt som SvK i detalj förkunnar vad som är rätt åsikt i diverse politiska spörsmål.

    Jag säger som min värmländska mormor: "Inte nog med att det smaker dret, de ä en bismak å".

    /Lekman

    SvaraRadera
  7. Jag förstår andemeningen i bloggarens onsdagskrönika.AB Svenska Kyrkans VD och hennes tretton vise, f'låt vice torde för att minska aktieägartappet snarast sätta ihop ett trospaket för utskick till de kvarvarande delägarna.
    Vi lever i en tid för paketering.
    Kommunikatörerna och byråkrater i Kyrkans Hus kan sättas i arbete. Jag föreslår följande tiläggspaket :doppaket, konfirmationspaket, vigselpaket,
    söndagspaket, sista -vilan -paket.
    Alla paket kunde så tillitsföslutas...
    Ulf H Berggren, Lund Hälleberga

    SvaraRadera
  8. Allt står väl till inom SVeK?

    Ja det kan väl bara en politruk tycka ? Herdar som predikar amsagor avsedda att klia öronen men inget har med Kristi Kyrkas lära att göra. Ett hån mot tosbekännelsen .

    Men så är de alla handplockade för att passa politikernas önskemål om en "ofarlig" och användbar för egna syften sk "kyrka"

    //HH

    SvaraRadera
  9. Samlingen The Fundamentals hade följande innehåll:

    Volume I:
    The Virgin Birth of Christ - James Orr
    The Deity of Christ - Benjamin B. Warfield
    The Purposes of the Incarnation - G. Campbell Morgan
    The Personality and Deity of the Holy Spirit - R. A. Torrey
    The Proof of the Living God - Arthur T. Pierson
    History of the Higher Criticism - Dyson Hague
    A Personal Testimony - Howard A. Kelly
    Volume II:
    The Testimony of the Monuments to the Truth of the Scriptures - George Frederick Wright
    The Recent Testimony of Archaeology to the Scriptures - Melvin Grove Kyle
    Fallacies of the Higher Criticism - Franklin Johnson
    Christ and Criticism - Robert Anderson
    Modern Philosophy - Philip Mauro
    Justification by Faith - Handley Carr Glyn Moule
    Tributes to Christ and the Bible by Brainy Men not Known as Active Christians
    Volume III:
    Inspiration of the Bible—Definition, Extent, and Proof - James M. Gray
    The Moral Glory of Jesus Christ a Proof of Inspiration - William G. Moorehead
    God in Christ the Only Revelation of the Fatherhood of God - Robert E. Speer
    The Testimony of Christian Experience - E. Y. Mullins
    Christianity No Fable - Thomas Whitelaw
    My Personal Experience with the Higher Criticism - James J. Reeve
    The Personal Testimony of Charles T. Studd
    Volume IV:
    The Tabernacle in the Wilderness: Did it Exist? - David Heagle
    The Testimony of Christ to the Old Testament - William Caven
    The Bible and Modern Criticism - F. Bettex
    Science and Christian Faith - James Orr
    A Personal Testimony - Philip Mauro
    Volume V:
    Life in the Word - Philip Mauro
    The Scriptures - A. C. Dixon
    The Certainty and Importance of the Bodily Resurrection of Jesus Christ from the Dead - R. A. Torrey
    Observations of the Conversion and Apostleship of St. Paul - Lord Lyttleton (analyzed and condensed by J. L. Campbell)
    A Personal Testimony - H. W. Webb-Peploe
    Volume VI:
    The Testimony of Foreign Missions to the Superintending Providence of God - Arthur T. Pierson.
    Is There a God? - Thomas Whitelaw
    Sin and Judgment to Come - Robert Anderson
    The Atonement - Franklin Johnson
    The God-Man - John Stock
    The Early Narratives of Genesis - James Orr
    The Person and Work of Jesus Christ - John L. Nuelsen
    The Hope of the Church - John McNicol

    SvaraRadera
  10. Volume VII:
    The Passing of Evolution - George Frederick Wright
    Inspiration - L. W. Munhall
    The Testimony of the Scriptures to Themselves - George S. Bishop
    Testimony of the Organic Unity of the Bible to its Inspiration - Arthur T. Pierson
    One Isaiah - George L. Robinson
    The Book of Daniel - Joseph D. Wilson
    Three Peculiarities of the Pentateuch - Andrew Craig Robinson
    Millennial Dawn: A Counterfeit of Christianity - William G. Moorehead
    Volume VIII:
    Old Testament Criticism and New Testament Christianity - W. H. Griffith Thomas
    Evolutionism in the Pulpit - Anonymous
    Decadence of Darwinism - Henry H. Beach
    Paul's Testimony to the Doctrine of Sin - Charles B. Williams
    The Science of Conversion - H. M. Sydenstricker
    The Doctrinal Value of the First Chapters of Genesis - Dyson Hague
    The Knowledge of God - James Burrell
    "Preach the Word" - Howard Crosby
    Mormonism: Its Origin, Characteristics, and Doctrines - R. G. McNiece
    Volume IX:
    The True Church - Bishop Ryle
    The Mosaic Authorship of the Pentateuch - George Frederick Wright
    The Wisdom of this World - A. W. Pitzer
    Holy Scripture and Modern Negations - James Orr
    Salvation by Grace - Thomas Spurgeon
    Divine Efficacy of Prayer - Arthur T. Pierson
    What Christ Teaches Concerning Future Retribution - William C. Procter
    A Message from Missions - Charles A. Bowen
    Eddyism: Commonly Called Christian Science - Maurice E. Wilson
    Volume X:
    Why Save the Lord's Day? - Daniel Hoffman Martin
    The Internal Evidence of the Fourth Gospel - Canon G. Osborne Troop
    The Nature of Regeneration - Thomas Boston
    Regeneration—Conversion—Reformation - George W. Lasher
    Our Lord's Teachings About Money - Arthur T. Pierson
    Satan and His Kingdom - Mrs. Jessie Penn-Lewis
    The Holy Spirit and the Sons of God - W. J. Erdman
    Consecration - Henry W. Frost
    The Apologetic Value of Paul's Epistles - E.J. Stobo
    What the Bible Contains for the Believer - George F. Pentecost
    Modern Spiritualism Briefly Tested by Scripture - Algernon J. Pollock
    Volume XI:
    The Biblical Conception of Sin - Thomas Whitelaw
    At-One-Ment by Propitiation - Dyson Hague
    The Grace of God - C. I. Scofield
    Fulfilled Prophecy A Potent Argument for the Bible - Arno C. Gaebelein
    The Coming of Christ - Charles R. Erdman
    Is Romanism Christianity? - T. W. Medhurst
    Rome, The Antagonist of the Nation - J. M. Foster
    Volume XII:
    Doctrines that Must be Emphasized in Successful Evangelism - L. W. Munhall
    Pastoral and Personal Evangelism, or Winning Men to Christ One-by-One - John Timothy Stone
    The Sunday School's True Evangelism - Charles Gallaudet Trumbull
    Foreign Missions or World-Wide Evangelism - Robert E. Speer
    What Missionary Motives Should Prevail? - Henry W. Frost
    The Place of Prayer in Evangelism - R. A. Torrey
    The Church and Socialism - Charles R. Erdman
    The Fifteen Books Most Indispensable for the Minister or the Christian Worker

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja de klämmer vi väl på nåra dar me lite go vilja ...

      /smun

      Radera
    2. Och inte hjälpte det sedan heller: av Calv-vin blir ingen glad.
      -Man kunde ju ge en länk också,
      (http://www.theopedia.com/the-fundamentals)
      även om det där ser väldigt imponerande ut, åtminstone tills man försöker läsa det. Hundra år gammal reformert apologetik...

      Radera
  11. Föredrar Dileva framom Dalevi.
    För övrigt blandar han ihop definitionen på religiösa och kristna.

    SvaraRadera
  12. En annan tolkning skulle vara att Dalevi markerar en gräns mot de frikyrkliga och väckelsekristna.
    Det räcker med nådemedlen och att fira Jesu födelse och Hans uppståndelse, jul och påsk.
    Det var väl en välvillig tolkning, men jag vet inte om den är sann.
    En annan Björn

    SvaraRadera
    Svar
    1. Han markerar väl snarare mit Lutheraner genom att åsidosätta Tron Allrna och Skriften Allena tilk förmån mot Dopet Allena med stark betoning på det sista ordet.
      Nådemedlen åsidosätter han ju också

      Radera
  13. Det vore nog önskvärt med större teologisk kunskap hos episkopatet. Vi borde efterfråga konsten att kunna skilja mellan tro såsom fides qua och fides quae, alltså tron med vilken jag tror och tron såsom trosinnehåll, modell apostolicum eller nicenum.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det skulle också kunna funka med en bisats till prästlöftena.
      "..försvara kyrkans tro enligt bekännelseskrifterna, i deras bokstavliga tolkning."
      Gärna retroaktivt på samma sätt som sentida nymodigheter pådyvlas präster retroaktivt.

      Radera
  14. Sanningsrelativister, i Washigton, Karlstad och på andra håll, tillönskas en lärorik stund med en klassisk Tage Danielsson: https://www.youtube.com/watch?v=FjuhW-4tyEI

    SvaraRadera
  15. Den bästa av alla grekiska ordböcker, Danker Bauer (3 upplagan! ingen annan!) , ger som primär betydelse för "tro" (πιστευω) "To consider something to be true, and therefore worthy of one's trust"
    Alltså: Att anse, att något är sant och därfr (obs!) värd en förtroende."
    Rikligt med NT-referenser till det. Konstigare än så är det inte. I antiken var man inte så dum, utan ansåg att saker måste föreligga för att de skulle gå att lita på. Var får de allt ifrån?
    Alla som är något litet grekiskkunninga bör ge sig själv den boken:
    Danker, Frederick W. A Greek-English Lexicon of the New Testament and Other Early Christian Literature. 3d ed. Ställ den på toan, och hänvisa övriga till utedasset. Ni ses nog om någon vecka...

    SvaraRadera