lördag 11 februari 2017

I morgon söndag

Högmässa kl 10 i Pjätteryd och musikgudstjänst i Göteryd kl 16 i morgon. Vi annonserar och kyrkvaktmästaren ringer i kyrkklockorna flera gånger om. Alla ska veta vad som är på gång. Klockans helga maningsljud kallar syndare till Gud. Så bra. Gud hatar inget som han skapat utan kallar på oss och genom oss på hela sin skapelse. Det andra skapade väntar på att människan ska få det rätt ställt med Gud. Det kommer allt skapat till godo. Rom 8:19-21 förklarar.

I det närmast putslustiga men allvarliga kapitel 12 i 1 Korintierbrevet beskrivs hur vi fogas in i Kristi kropp som delar. Med-lemmar. Jag kan inte förstå annat än (tack f. Mikael, Strindberg och jag är usla korrekturläsare..) att varje tal om medlemskap kommer ur denna bibelillustration. Jag hör ihop med andra kristna som kroppsdelarna i min kropp bildar den helhet som är jag. När jag har ont i tummen är det inte bara tummen som har ont utan jag - hela jag, alla kroppsdelarna. Hundarna fattar när något i mig är i olag och jag inte på humör. Då blir de extra uppmuntrande. Slickar och vill vara nära. Det är konstigt vad djur uppfattar, som vi då och då konstaterar. Det kan också vara en hund som först av alla fattar när kroppen är i olag för då drar sig hunden undan. Det är fascinerande alltihop. Själva den kyrkliga poängen är dock att jag inte (lika lite som min tumme) kan vara en kroppsdel på egen hand. Det finns ingen privat kristendom, en som berövat gemenskapen sig själv. Privé betyder ju det som berövats /gemenskapen, offentligheten/. Det privata är hållningen "det har ni inte med att göra".  Så blir det inget sammanhang och inget samhälle.

Är jag inte i kyrkan när församlingen firar, har jag berövat församlingen mig själv. Det kan finnas en uppsättning goda skäl till detta. Prästen är en villolärare, nattvardselementen är inte säkra, det är oklart vad den som framträder som präst egentligen är och kanske en del annat att fundera över. Om det är så, borde man lugnt kunna räkna med att någon kyrkoherde, kontraktsprost eller biskop engagerar sig för att visa att det som sker i X församling verkligen är vad Gud vill för de invändningar som gör att jag inte kommer är ju allmänna, inte privata. Min uteblivna kyrkogång är nämligen inte en privatsak. Det borde smärta när en kroppsdel är borta.

Det finns andra skäl till frånvaro. Malaria och militärtjänst. Annars är det naturliga för en kyrkokristen att vara i Guds hus när klockorna kallar. Så missioneras. Folk drar folk och trängsel ger trivsel. När frikyrkligheten kom och skulle genomföra det Svenska kyrkan misslyckats med, kristna folket, tömdes kyrkor. De fromma snickrade bönhus och var glada. De mindre fromma anslöt sig inte till det nya, men var vilsna i det gamla. Få ting har så sekulariserat Sverige som svensk frikyrklighet, det är bistert men fullt begripligt faktum. Om min vän Kalle och jag möttes i kyrkan på söndagen och Kalle inte längre kommer, krävs det mycket om jag vill fortsätta. Byter man präst i den vevan finns risken att kyrkogången börjar ransoneras. Och som det hette i Västergötland: "Den som inte varit i kyrkan på söndagar tre, vill sedan åt kyrkan inte se."

"Ha vanan så har vanan dig", heter det också. Det är när kyrkogångsvanan upphör som folket i sin helhet förlorar tron. Gudstjänstfirare fungerar som fotbollslag. Också om de inte är fler än 11 och några till på bänken så spelar Kalmar FF för hela Kalmar. Om laget decimerat skulle linka in på Kycklingplan kan ingen räkna med seger för laget och heder för staden. Församlingen helgar sig, lever av det heliga, för världens skull. Och det borde inte kunna uppfattas som enskildas ensak om detta som finns till för världens LIV inte funkar.

Det är massor av högmässor som inte satt djupare spår i mig, vad jag kan se. Det beror antagligast på min tröga natur. Det kan också bero på att Guds gode Ande låter mig vegetera ett slag eller, i värsta fall, på en predikan som inte håller måttet. Men också om jag inte vet vad högmässan gjort med mig, inser jag att Kristus i mässan kommit till mig och vilar under mitt hjärta när jag tar mig hemåt. I min kropp finns Kristus och där har han hamnat kvickt, som Erik Petrén påpekat. Det blir så när mässan firas som den ska - med bröd och vin som element. Adveniat verbum ad elementum et fit sacramentum. Och för att som alla andra gamla präster upprepa sig: jag har ätit frukost de flesta dagarna av mitt liv och kan inte säkert återge vad jag ätit vid alla dessa tillfällen, jag minns ett fåtal. De har gjort nytta ändå.

Nej. kyrkogången är inte den resandes ensak.
Den resandes ensak är det däremot att kolla att hungriga grisar inte vistas under latrinfjölen. Men det är en helt annan sak än söndagens högmässa. Skulle det finnas grisar där, och den resandes uppmärksamhet brustit med olyckliga konsekvenser, då är det den resandes ensak. Det fanns det lag på.

I morgon är det söndag. Det ska vi fira!






42 kommentarer:

  1. Det finns visst något privat i vår Gudsrelation. Säger jag ja eller nej till Kristus? Bejakar jag mitt inre dop i helig ande och eld?
    Mina samtal med Gud för jag med stängd kammardörr. De angår ingen hur flitig gudstjänstbesökare som helst.
    Mångfald är bättre än enfald. Jag finner mångens kvinnoprästmotstånd väl motiverat. MEN. SVENSKA KYRKAN HAR EN BESTÄMD ÄMBETSSYN SEN MER ÄN FEMTIO ÅR.Jag tolkar den som att Dag Sandahl varken kan vara kh eller vik.kh.Ja,jag ansåg att det var fel när han /du var arbetsledande präst på norra Öland och du effektivt utestängde kvinnopräster från att dela ut bröd och vin vid t ex Högby nattvardsbord.
    Jag kommer att ägna resten av denna lögardag åt att fundera på om inte den vikarierande kyrkoherden i Göteryd och Pjätteryd borde avkragas
    Vilka möjligheter har biskopen i Östrabo att ingripa...
    Ulf H Berggren.Nä,det blir nog inte Pjätteryd i morgon...
    Ps Är det inte hög för FK att bilda eget samfund? Ds

    SvaraRadera
    Svar
    1. Personlig är vår relation till Gud, inte privat. Ska jag avkragas är det inget för Ulf Bergren att fundera över. Det enda han kan fundera över är om jag ska anmälas för avkragning till Växjö Domkapitel. Och för vad.

      Radera
    2. Ständigt möter oss denna fixering vid "kvinnliga" så kallade "präster". Idag tre gånger i herr Berggrens nattståndna fjortonradiga morgonsvada.

      Herr Berggren och för den delen även herr Dike och deras gelikar respektive anhang tillhör en förlorad kyrkogeneration.

      En generation vars tro reducerats till att bara bestå av en enda sak. På en enda sak.

      Ni har ju ändå förlorat. Ni har ju förlorat allt.

      /John

      Radera
    3. Det är helt korrekt att utestänga "kvinnopräster från att dela ut bröd och vin".

      Svaret är enkelt: Det är liturgiskt helt omöjligt för en kvinna att representera Jesus från Nasaret i mässan. Hon representerar i så fall bara sig själv.

      Detta är att förvrida mässans sakrament till ett tarvligt jämställdhetspolitiskt spektakel.

      Detta är att splittra församlingen, ett djävulens och ondskans verk i politiserad form. /John

      Radera
    4. På ett sätt är det ju rätt att kv pr delar ut bröd och vin. Men enl Kyrkans ortodoxa tro och lära är det inget annat än bröd och vin. Så lärde Bo Giertz, GA Danell, Jan Redin och andra en gång i tiden och det gäller väl än. KS

      Radera
    5. Se, kära läsare, se hans uttryck och ordval!

      John har i två på varandra följande inlägg, 11.05 och 11.21 benämnt i Svenska kyrkan vigda präster som "så kallade" präster.

      Han fortsätter med att termerna "gelikar respektive anhang", för att avsluta med att beteckna en av kvinna förrättad mässa som att "förvrida" dess "sakrament till ett tarvligt jämställdhetspolitiskt spektakel". vilket i sin tur splittrar "församlingen, ett djävulens och ondskans verk i politiserad form."

      Nu efterlyser jag reaktioner från andra kommentatorer på dessa texter. Vad tycker exempelvis +Göran, Elisabeth och andra anständiga skribenter på bloggens öppna fält?

      Tystnad från dem föranleder naturligtvis flera funderingar. Träd därför vänligen fram i denna dokumenterade sakfråga!

      BENGT OLOF DIKE


      Radera
    6. Så typiskt för herr Dike att när de egna argumenten faller så springs det till mammas kjolar för att få stöd.

      "i Svenska kyrkan vigda präster" - vet herr Dike verkligen vad han pratar om här? /John

      Radera
    7. BOD
      Hur kan vi vara säkra på att John finns i sinnevärlden?
      Och om han finns :varför är han en fegis som inte framträder med sitt namn.
      Det senare visar också något mycket problematiskt med denna blogg -anonymiteten. Dag Sandahl borde hålla sig för god för att göda nättrollen...
      Ulf H Berggren

      Radera
    8. Ja, vem vet herr Berggren, "John" kanske till och med är en pseudonym som herr Dike uppfunnit för att få någon att slänga käft med? Och vem vet, det kanske också herr Berggren är?

      Hur som helst havererade herr Berggrens försök att skringra fokus genom att inte tillföra ämnet någonting alls. En ofta använd metod av en som snabbt backar ur. /John

      Radera
    9. Hur orkar ni? Förvisso finns det mycket att förfäras över i Sv Ky. Kvinnliga präster är väl det minst problematiska. Utan sådana skulle väl 60%av alla prästtjänster vara obesatta?
      KM

      Radera
  2. Vem då?

    Vad kan det vara för präst som predikar, om hungriga svin lockas till mässan?

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. En rätt lärare, antagligen. Svin (syndare) är vi alla och många av oss hungrar efter rättfärdighet och deltar i gudstjänsten så ofta vi kan.

      Radera
    2. Elisabeth,

      -Ja, alla kommer till korta Elisabeth. Även de som inte vill se kvinnor i predikstolen.

      BENGT OLOF DIKE

      Radera
  3. "det naturliga för en kyrkokristen (är) att vara i Guds hus när klockorna kallar ... Min uteblivna kyrkogång är nämligen inte en privatsak. Det borde smärta när en kroppsdel är borta", skriver broder Dag. En självklarhet i ett fungerande kristenliv i en fungerande Kyrka.

    Som vi på sistone sett även på denna fromma blogg är det långt ifrån en självklarhet för alla.

    Vad säger alla de notoriskt gudstjänstskolkande arvodeskorrupta "förtroendevalda" om söndagsgudstjänstens betydelse för det genompolitiserade folkkyrkolivets bevarande? /John

    SvaraRadera
  4. Frikyrkan må ha bidragit till sekularisering på 1800-talet.
    Men idag så skulle jag nog säga att SvK bidrar mer till sekulariseringen än frikyrkorna.
    Åtminstone i perspektivet att motsatsen är troget gudstjänstfirande.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Oj oj oj! "Frikyrkan må ha bidragit till sekularisering på 1800-talet"!

      Sådan historieförfalskning går inte ens hem hos moderaterna. /John

      Radera
    2. Tesen att det är väckelserörelserna både de inom-och utomkyrkliga som bidragit till sekulariseringen drevs av kyrkohistorieprofessorn i Aarhus PG Lindhardt. Prof Henry Cöster försökte driva denna tes i Sverige i en artikel i GP gentemot Bo Giertz men fick många protester. Men jag tror att PG Lindhardt har rätt vad gäller frikyrkan i Sverige och Inre Mission i Dk, Roland K

      Radera
    3. Jag tror snarare att frikyrklighetens stora framväxt var en följd av konventikelplakatet.
      Den lagen om någon bidrog till senare tids sekularisering. Men kom inte och påstå att det idag är frikyrkorna som är orsakar sekularisering. Inte när predikan i SvK vanligen inte går att skilja från sekulära filosofiska utsagor.

      Radera
    4. Att det historiskt funnits ett samband, såsom Dag och Roland säger, mellan väckelse och sekularisering visade Carl-Henrik Martling i sin avhandling "Nattvardskrisen i Karlstads stift under 1800-talets senare hälft" (1958). Se också hans "Kyrkogångssed och sekularisering" (1961), som utgavs som en av Studentrörelsens småskrifter, den är på 75 små sidor.

      Radera
    5. Till frikyrklighetens framväxt bidrog säkerligen att Svenska kyrkan var teologiskt förfallen, angripen av neologin i början av artonhundratalet till exempel. Neologin presterar en moralism och kulturell kristendom men ingen personlig tro på Jesus som världens frälsare. Så om frikyrkligheten ledde till att den kulturella kristendomen krackelerade må det vara så.

      Radera
  5. Till Dag S:min tro på Gud är också privat. Och :det finns en högre instans än domkapitlet...
    Till herr John: huruvida präster är kvinnliga eller inte är en subjektiv problematik. Det är mänskligheten det kommer an på...
    herr Ulf

    SvaraRadera
    Svar
    1. jaha, fortsätt gärna herr Berggren, meningarna tonar ut i rena obegripligheter... /John

      Radera
    2. Det finns inget i Evangelierna som talar om könsåtskillnad. Begrips?!
      Ulf

      Radera
    3. Ja, nu är herr Berggren verkligen ute och cyklar! Så går det när argumenten inte håller ens i början. Bättre lycka nästa gång! /John

      Radera
    4. Ulf!
      Varför skiljer du inte mellan privat och personlig, som DS gör härovan? Jesus säger ju: Gå ut i i hela världen ... Men enligt dig skulle de ha suttit hemma och varit privata?

      Radera
    5. Jag går in i min kammare och stänger dörren -privat.
      Jag ställer mig i gathörnet och är personlig.
      Jag går till den allmänna gudstjänsten.
      MIN tro är privat, personlig och allmän.
      Ulf

      Radera
    6. John
      Citera, hänvisa!
      Visa oss var Jesus är för könsåtskillnad. Det kommer med breven som tillskrivs Paulus.
      Skulle Jesu moder,Maria och hennes syster Marta tiga i församlingen?
      Ulf

      Radera
    7. Herr Berggren har villat bort sig för länge sen och ägnar sig nu åt rent trams! /John

      Radera
    8. Trams är i herr Berggrens och andra ömkansvärda proselyters fall: pubertal gaphalsteologi. /John

      Radera
  6. Bloggardag: "... nattvardselementen är inte säkra ..."

    Hur då säkra? Hur tänker ni kristna egentligen? Beror människans frälsning på Jesu gärning på korset eller på att kemiskt korrekta livsmedel serveras under mässan? Det verkar som om Innehållet är underställt formen, eller formeln.

    En anonym en

    SvaraRadera
  7. Bloggardag: "Det är när kyrkogångsvanan upphör som folket i sin helhet förlorar tron."

    Folk gör något annat istället och börjar tro på det. Det finns en likhet med TV-tittande. När folk slutar titta på TV och kollar på saker och ting på nätet så kan de förlora sin gamla tro t ex på månlandningen. Här ska du få se något lite roligare än de gamla sanningarna om den saken. Den tar bara 3,5 minuter.

    https://www.youtube.com/watch?v=kFAZoVGxqY4

    En anonym en

    SvaraRadera
  8. Minns jag fel - förekom inte från bloggarens sida en tanke om högst 3 kommentarer per blogg från en och samma person? Ingen dum tanke alls!

    Jag i Halland

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo och det var klokt. Nu ger jag upp. Se morgondagens blogg.

      Radera
  9. I dagens Helsingborgs Dagblad har Ann Lång, Frimodig Kyrka, skrivit ett mycket fint och läsvärt svar på Bengt-Olof Dikes artikel där för ungefär en vecka sedan.

    www.hd.se/2017-02-11/bara-manniskor-som-satter-jesus-i-centrum-kan-radda-svenska-kyrkan

    Tack till Ann Lång!

    Jag i Halland

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, jag har också läst och svarat på det. Undrar om Du kommer att även hänvisa till detta, när publiceringen har skett.

      Notera särskilt att jag uppehåller mig vid orimligheten av att - som AL gör - dela in människor efter egen betygsskala om tron och att kyrkan mer eller mindre struntar i bekännelsen, den som annars läses i varje gudstjänst och mässa varje söndag.

      Alltså "fint och läsvärt svar" enligt Dig...

      BENGT OLOF DIKE

      Radera
  10. Sal. Augustinus skrev: "Adveniat verbum ad elementum et fit sacramentum." Det fanns inte stora bokstäver på hans tid. Hade det gjort det , så hade han nog skrivit: Accedat Verbum ad elementum et fit sacramentum." Inte "Accedant verba"-orden kommer till materian-sådant kallas "trollformel och har inte god ställning i Guds Kyrka. Ingen kan tvinga Gud med ord-eller på några andra sätt. Men Gud Ordet kommer, som han lovat, när man gör som han har sagt. Då kommer Gud Ordet och gör brödet till högheligt, Sacramentum. Gör han det i Svenska kyrkan? Det vet jag inte längre: det som görs där är på många sätt inte så likt det han vill ha, hur "snälla" intentionerna än må vara. Människorna blockerar Gud t.ex. med ovärdiga gåvor av steril tråkig saft och torr chips. -Försök tacka med plastblommor efter en konsert!

    SvaraRadera
  11. Jag har i huvudsak varit bloggläsare, men nu tycker jag det är läge att påpeka att i kommentarerna ägna sig åt det som bloggaren anfört som rubrik, dvs denna gång kyrkogången såsom något exceptionellt väsentligt för en vanlig kyrkokristen. Det skulle kunna leda till verkliga samtal.

    SvaraRadera
  12. Är präst liktydigt med ett osakramentalt predikoämbete? Jag uppfattar att det är den ortodoxa lutherska tron. Om så är fallet blir det en ordningsfråga, om än med Bibliskt stöd, vem som predikar och ceöbrerar nattvardsgudstjänsten. Då kan ju nattvarden eller predikan inte bli ogiltig varför även den som inte accepterar kvinnliga präster borde kunna medverkas. Är prästens ämbete sakramwntalt blir det en annan fråga, dock är predikan aldrig sakramental utan alltid en ordningsfråga.

    Jonas M

    SvaraRadera
    Svar
    1. Varken ordet "sakrament" eller "ordningsfråga" finns i Bibeln, så definitionen av dessa ord är fri. Men i sak har du rätt, sakramentens giltighet är inte beroende av prästens ordination enligt Luther (och Bibeln...). Härvidlag förfäktar Dag den romerska positionen. Kvinnliga präster strider likväl mot Bibeln, och kan (ska) inte tolereras i kyrkan.

      Radera
  13. Tesen om frikyrkligheten som sekulariserande kraft är som sagt inte ny, men kan ändå behöva nyanseras. Där frikyrkligheten är stark är ofta också Svenska kyrkan det och tvärtom. Ibland blir det en positiv tävlan. Frikyrkligheten kom också ofta att växa på nya orter längs t.ex. järnvägarna där det var långt till sockenkyrkan och fyllde så ett tomrum. I stort sett tror jag dock att tesen håller. / Markus

    SvaraRadera
  14. Tesen om frikyrkligheten som sekulariserande kraft är som sagt inte ny, men kan ändå behöva nyanseras. Där frikyrkligheten är stark är ofta också Svenska kyrkan det och tvärtom. Ibland blir det en positiv tävlan. Frikyrkligheten kom också ofta att växa på nya orter längs t.ex. järnvägarna där det var långt till sockenkyrkan och fyllde så ett tomrum. I stort sett tror jag dock att tesen håller. / Markus

    SvaraRadera
  15. Mja,

    Det är nog orättvist att se frikyrkligheten som en direkt orsak till sekulariseringen. (Det är snarare en fråga om vad som kom först-Hönan eller ägget.
    1800-talet var ingen idyllisk tid- ivartfall inte om man ser det ur kristen synpunkt.

    Det var en tid när de kristna dogmerna och lära var under hänsynslös attack av ”fritänkare” och sk. förståsihgpåare som visserligen menade sig vara kristna men samtidigt ville ta bort allt de ansåg för ovetenskapligt / oväsentligt.

    Det var samtidigt en tid med många svaga biskopar och präster. Sådana som bara såg sig som statstjänstemän och kanske socknens mest betydande man. Det prästerliga hamnade på undantag. Man kan också erinra sig att det var en orolig tid med många klart olämpliga präster och biskopar.
    Framförallt var de illa förberedda för att svara på tidens frågor och att ta hand om den reaktion som gav upphov till väckelsen. De ägnade all sin tid åt att motarbeta väckelsen istället för att försöka ta vara på den inom sina led.

    Det försvagade naturligtvis än mera SvK. När sedan väckelsens glöd svalnade så är det helt visst korrekt att de indirekt(?) kom att bidra till sekulariseringen genom allt friare tolkning av vad Jesus och apostlarna lärde.
    Det blev inte bättre av att SvK också började överge sina dogmer och när frikyrkorna sedan fick problem införlivade en del av dem. Frikyrkor som redan övergett det mesta av det som var orsaken till att de bildades.
    Dock, sekulariseringen , den yttre får vi nog nöja oss med att skylla tidsandan för. Däremot att SvK, nuvarande SVeK är delvis sekulariserat får SVeK själva ta på sig som inte dragit sig för att av snöd vinnings skull låtit de grupper som klart uttalat att deras avsikt är att kväsa kyrkan och använda den för eget och” bättre” ändamål få styra över det som skulle varit en Kristi Kyrka på jorden.

    //HH

    SvaraRadera