söndag 26 juni 2016

SvK-testet

Vad "the anglican Identity" egentligen är, försöker lärt folk då och då fastställa. Det blir nästan som när Augustinus ska definiera tiden. Han vet vad tiden är, men kan inte formulera saken. Identitetsmarkörerna blir tydliga i mötet med dem. Det anglikanska avslöjas i det konkreta kyrkolivet som något mer än ett enda utslag av fromhetslivet, möjligt att sätta på formel. Spiritualiteten är i en mening enkel, i en annan komplex. Den har formats i sin historiska miljö och burits av människor som gett sina bidrag, de flesta som korister och några få som solister.

I det politiska liksom i det kyrkopolitiska ryms olika hållningar. Några av mina anglikanska vänner i England var entusiastiskt för Brexit, andra närmast självklart emot. Kyrkoidentiteter är aldrig entydiga på det vis som sekter och samfund är. Själv funderar jag över vad vi nu är med om - nationalismens återkomst och därmed nationalkyrkornas? Korset stod tecknat på fanan, liksom?
Som med Church of England är det också med det svenskkyrkliga. Inte riktigt entydigt men ändå en identitet.

Jag tänkte i all enkelhet därför erbjuda ett svenskkyrkotest i två försöksversioner, den första för de något äldre.
Testet är enkelt. Frågan är vad du vet, inte vad du kan gissa dig till eller tror att du vet. Ja eller nej, alltså.

1. Jag är döpt och konfirmerad i Svenska kyrkan
2. Jag har under ett år firat samtliga fyra bot- och böndagarna
3. Jag har varit med om en högmässa med nattvard med prästen klädd i svart kappa
4. Jag har regelbundet läst Vår kyrka
5. Jag har haft Kyrkans Tidning sedan den började komma ut
6. Jag vet vad definitionerna SKDB, SKM, SKT och SPT står för
7. Jag identifierar författaren till gravinskriptionen "Jordens oro viker"
8. Jag har hälsat på Manfred Björkquist
9. Jag har sjungit psalmen "Fädernas kyrka"
10. Jag har varit med när ett församlingshem eller en småkyrka invigts
11. Jag kan namnen på de tre första kvinnliga prästerna
12. Jag äger Den svenska tidegärden
13. Jag har i en vanlig högmässa haft viktiga andliga upplevelser
14. Jag har varit på kyrkligt läger/sommar- eller vinter-möte
15. Jag har genomskådat de vanligaste uppställningarna av kyrkopolitiska lögner i Svenska kyrkan
16. Jag ser Svenska kyrkan som mitt andliga hem
17. Jag har rest utomlands med Svenska kyrkan och druckit vin eller öl då (också)
18. Jag kan räkna upp samtliga stift
19. Jag vet var Nathan Söderbloms svärsöner blev biskopar (tre svärsöner och fyra stift)
20. Jag vet vad förkortningen aKF betyder

Hur många "ja" behövs för att den svenskkyrkliga identiteten ska ses som klar?
Jag vet inte riktigt. Själv kom jag upp i 20. Att nuvarande och föregående ärkebiskop inte kommer upp i 20 ja-svar kan också noteras.

Men en försöksversion på identitetstestet för de något yngre behövs också.

1. Jag är döpt och konfirmerad i Svenska kyrkan
2. Jag äger ett eget exemplar av av Den svenska psalmboken
3. Jag går i söndagens högmässa 20 gånger eller mer på ett år
4. Jag kollar Kyrkans Tidning varje vecka
5. Jag vet vem Olaus Petri var
6. Jag vet vem Amanda Carlshamre är
7. Jag vet vad stiftets biskop heter och vem som var biskop dessförinnan
8. Jag har läst en bok av Bo Giertz
9. Jag kan nämna tre svenskkyrkliga författare i psalmboken från 1800 och 1900-talet
10. Jag vet hur många årgångar Evangelieboken har
11. Jag vet vad en alba är
12. Jag har i en vanlig högmässa haft viktiga andliga upplevelser
13. Jag har varit på kyrkligt läger
14. Jag vet var Svenska kyrkans Unga har sitt stora möte i år
15. Jag vet vad kyrkoherden i min församling heter
16. Jag ser Svenska kyrkan som mitt andliga hem
17. Jag har rest utomlands med Svenska kyrkan
18. Jag kan räkna upp fem stift
19. Jag vet vad Credo är (två svar kan vara rätta)
20. Jag vet vad S:t Ansgar och Laurentiistiftelsen är

Den som är ung kanske inte ska ha sin svenskkyrkliga identitet klar så här är det än svårare att bestämma nivån. Men den som fyllt 20 kanske ska komma över 10 ja-svar?

Oavsett utfallet av försöktstestet finns det kanske skäl att fundera över sin svenskkyrklighet och över vilka markörerna för det svenskkyrkliga är. Invändningar mot denna testverksamhet kan förstås förväntas, ungefär som invändningar när kräftor eller bilar testas. Men ni får inte begära för mycket av mig. Jag vaknade tidigt eftersom det var varmt och bestämde mig för att göra något annat än vrida och vända på mig i sängen. Då blev det så här.




20 kommentarer:

  1. 12 för de äldre och 18 för de yngre.
    Frågan är om om en 62-åring är äldre eller yngre?
    Men Manfred Björkqvist var väl lite orättvist. Hur ofta sprang han omkring i nordligaste norrland? Men jag kan skryta med att jag blivit godnattvälsignad av biskop redan som femåring!

    SvaraRadera
    Svar
    1. 12 rätt i testet för de äldre och 17 i testet för de yngre. Men man skulle kanske kräva det omvända för godkänt, alltså minst 17 för de äldre ochc minst 12 för de yngre?

      En 62-åring är (sorry Torbjörn) äldre, eftersom hen är lika gammal som Martin Luther blev och har haft möjlighet att regelbundet läsa Vår kyrka ;o). Men inte ens en 46-åring kvalificerar sej väl som ung längre, möjligen som "något yngre".

      Manfred Björkqvist var i a f bördig från mellersta Norrland, alltså Ångermanland eller Härnösands stift om vi nu ska vara kyrkliga - samt rektor på Hampnäs folkhögskola utanför Örnsköldsvik. Det var visserligen före både Torbjörns och min tid, men han levde dock ända tills jag konfirmerades, så i princip kunde både jag och Torbjörn - som ju inte alltid vistas i nordligaste Norrland - ha hälsat på honom.

      (Har i varje fall hört docent Rune Söderlund berätta medryckande om honom. Men det ger kanske inga kyrklighetspoäng?).

      Radera
    2. Nej, jag fick faktiskt 14 på det första testet ser jag nu (1-3, 5-7, 9-10, 12-13, 15-16, 18, 20). För de yngre har jag 1-12, 15-16, 18-20). I båda fallen funderar jag lite på definitionen av "kyrkligt läger"; jag har ju t.ex. varit på åtskilliga konfirmandläger och ännu fler "lågkyrkliga barn- och ungdomsläger".

      Så nog skulle jag kunna höja poängen på båda testen, men tvekar i vördnad för Dag Sandahls definitioner. Men jag når ändå inte Fredrik Fernboms (eller Sandahls) kyrkliga höjder. Beror det på att jag liksom Torbjörn varit lite avsigkommen däruppe i "norra Norrland"?

      Radera
  2. 10 av den äldre och 15 av den yngre.
    Canutus Hahn

    SvaraRadera
  3. Arvid Runestam - Karlstad, Yngve Brilioth - Växjö, Ärkestiftet. Vilken var den tredje mannen? Kan det ha varit Algot Anderberg - Visby?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fredrik Fernbom26 juni 2016 kl. 20:54

      Ja, visst var det så.

      Radera
  4. Får man tilläggspoäng för följande: 21. Jag har varit på ett husförhör. 22. Jag har varit på en syföreningsauktion. 23. Jag kan minst 100 psalmer i 1937 års psalmbok utantill. 24. Jag har bevistat en kyrkostämma. 25. Jag har hört en präst predika - inte välkomna -på en skolavslutning./Observer

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fredrik Fernbom29 juni 2016 kl. 21:39

      Jag kan lägga även detta till min meritlista. Vad gäller 21 och 25 har jag dessutom inte bra lyssnat utan lett det hela. En gång i tiden kunde jag nog alla 613 psalmerna utantill, men minnet försämras med åren.

      Radera
  5. 1, 12, 13, 14, 15, 17 +
    (vad jag svarat under min ungdomstid 19-26 när jag var aktiv i SvK)
    1, 2, 3, 5, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 15, 16, 17, 18, 19.

    Sedan undrar jag bara vid vilket tillfälle pastoralinstitutets kunskap om de kyrkliga klädesplaggen förmedlas till vanliga gudstjänstfirare?
    Röcklin, stola, mässhake, alba som det ofta talas om, har högkyrkligheten något pedagogiskt koncept på hur den kunskapen ska nå gidstjänstfirarna?
    Eölerr det viktigare med bibelstuzier om efterföljelsen?

    SvaraRadera
  6. Fredrik Fernbom26 juni 2016 kl. 20:54

    19 på båda. Manfred Björkquist mötte jag aldrig personligen, även om det på sätt och vis fanns gott om tid till det. Däremot besökte jag Bo Giertz i hans hem i Örgryte flera gånger (vilket möjligen borde ge bonuspoäng i andra testet - jag har inte bara läst honom, jag har samtalat med honom). Var Svenska Kyrkans Ungas riksmöte är i år har jag tyvärr inte lagt på minnet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fredrik Fernbom27 juni 2016 kl. 07:08

      Detta med den förste Stockholmsbiskopen är för övrigt dubbeltydigt. I Göteborgsbiskopens fall uppfyller jag alltså kriteriets båda innebörder.

      Radera
    2. Ojojoj Fredrik. Gratulerar till en hedrande andraplats efter Dag Sandahl! Men har du läst Vår kyrka regelbundet tillhör du väl den äldre generationen? (Även om jag vet att du, liksom f.ö. jag själv, tidigt började läsa kyrkliga tidningar, i mitt fall dock snarare Kyrka och Folk än Vår kyrka; letade efter annonsen med kyrkklockor i varje nummer!).

      Radera
    3. Fredrik Fernbom29 juni 2016 kl. 21:44

      Ja, jag torde tillhöra den äldre generationen. Till mina kyrkliga meriter hör även att jag tillhörde Svenska kyrkans lekmannaförbund medan det ännu hade tillägget "Kyrkobröderna" i sitt namn, som medlem i en lokal kyrkobrödrakår. Mötena var öppna för kvinnor men medlemmar kunde de ännu inte bli.

      Radera
  7. Ett sätt att träffa mitt i prick är förstås att först kasta pilen och sedan måla tavlan runt omkring. Mikael Alm

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mycket bra - det är väl så man/vi gör.

      Radera
  8. Är 20 rätt kravet för att bestämma i DS och högkyrklighetens kyrka?

    -Ja, frågan kom osökt upp i dag (måndag), när jag läste testet. Varför sätts det annars på pränt? Test för att vara en (beslutande) röst i Svenska kyrkan?
    Att delta i gudstjänster (minst) tjugo gånger per år, att likt läxan i gamla tiders husförhör kunna svara rätt på ett antal frågor?

    Jovisst finns det en anledning till frågestestet. Inbilla er inget annat, ni som tar det med en klackspark.

    Ett sätt (eller test) att visa färg kanske: det skall krävas något för att bli beslutsfähig i Svenska kyrkan. Jag förstår att pöersonerna bakom de gamla återkommande signaturerna, de som inte vågar framträda med namn, jublar bakom datorn.

    Själv ler jag dock lugnt och fortsätter att glädjas över att i min och folkets svenska kyrka, är alla varmt välkomna. Här finns inga trösklar, inga inträdesprov, inga kvalifikationstester eller pekpinnar som höjs mot den som söker Gud, stillheten och eftertanken i kyrkbänkarna, inga tester som föregår valdeltagandet eller andra hinder.

    Folkkyrkan är just folkets kyrka, den demokratiska, där alla är lika inför Herren och har en röst i respektive kyrkoval.

    Vilken underbar kyrka vi har i Sverige! Läste ni det, kära testförfattare och examinatorer!

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
  9. Men är då folket svenskkyrkligt? Hur utföll testet för din del, förresten?
    Att en kyrkokristen ser fram emot sön- och helgdagens högmässa är självklart. 58-60 blir antalet gudstjänstbesök då och kanske nästan lika många veckomässor om det är ordning på församlingen. Inte som ett prov på något annat än ett prov på Guds godhet, den jag rönt.

    SvaraRadera
  10. 12 för de äldre 18 för de yngre. Även om andligt hem är med stor tvekan numer.


    SvaraRadera
  11. BOD
    Och är vi alla lika inför Herren.


    Är det inte vår Guds vilja att vi alla skall eftersträva att följa Gud och hans bud?

    Du frågar, sarkastiskt/ irononiskt om kvinnor inte kanförmedla Guds bud. Det gör du trots att du vetsvaret på just den frågan men uvudfrågan är inte om de kan utan omGud vill detta.

    Gud är inte 2ORÄTTVIS2 han talar inte om de förmåner som en kyrkas tjänare kan förvänta sig och som har gett oss många prelater som inte kan ses som några Herrens tjänare.(Vill Du / Ni kan jag säkert ge exempel liksom t ex Beskow. Det är inte det , det handlar om, utan det enkla-vem, vilka kallar Gud.

    Vi som människor med våra teorier, oftast felaktiga i historiens ljus, har enbart valet-vill vi trio på vår Herre, Kristrus eller vill vi sätta vår, vilja, vårt önsketänkande mot Honom och mot vad Han vet och varför för?

    Varför inte fundera i tankar. Varför gå emot hans vilja och ändock tro ettt allting ordnar sig?

    Föraäädel, på ett sätt ordnar sig allting. Getter på ena sidan och får på den andra men varför inte fundera över frågan som Jesus uppenbarar.

    När predikade vi inte Guds ord,
    När gjorde vi inte A, B,C...

    Och svaret...

    Folkkyrkan som du talar om gör ivartfall inte det. Den skapar sin egen tro. Frågar majoriteten v minoriten , varav de flesta okunniga om hur textebskall förstås och försrstår därmed inte ens när bibeln ,via profeterna, jfr konkordieformeln, talar om styggelse.

    Vem eller vilka ger SVeK rätten att negligera detta och tala om välsihgnelse av det som Gud själv låta oss veta är en styggelse för Honom?

    Vi sätter vårt förnuft, givet / uppmuntrat av en annan potentat emot Guds vilja och nu, vad har vi? en ÄB, sannerligen inte sänd av Gud men av samma politiska makt som i förstone lovade kväsa honom och sedan lovbade att det skulle ske genom att angripa kyrkan inifrån.

    Denna kyrka som nu inte tål Jesu ord men flirtar med de som vill utrota Guds utvalda.

    Visst jag förstår inte varför Gud utvalt just judar eller varför jesu var Jude men jag accepterar faktum och inser att den dag vi med muslimers "hjälp(?)" försöker utrota desamma kommer att utrota oss själva som Guds barn.

    Vi har en skuld och det enda vi gör är att utöka denna, Den ende som kan betal den skulden är Jesus men honom avvisar SVeK och talar om de olika vägarna. De som inte finns. Det finns bara en väg

    //HH

    HH

    SvaraRadera
  12. Nej, Du har inte svarat på frågan HH - och när avvisade Svenska kyrkan Jesus?

    Du undviker svara på frågan om kvinnor är sämre än män på att förmedla Guds ord. Vi kommer heller inte att få ett svar från Dig på den.
    Sedan ifrågasätter Du att Gud vill, att kvinnor skall bli präster. Den ståndpunkten hos Dig känner vi. Den står ju också i bjärt kontrast till vår kyrkas och en rad andra kyrkors. De har alltså fel, enligt Dig.

    Själv tycker jag att det är utmärkt att också det andra könets företrädare får från predikstolen betona tron på Gud och Hans son. Alla, som vill viga sitt liv åt mission och engagemang för den kristna tron är varmt välkomna. De behövs sannerligen i vår sekulariserade värld.

    Så tycker dock inte HH.

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera