tisdag 3 juli 2018

Prosten Karl Andersson

Kontraktsprosten Karl Andersson, 1913-1996, hade haft Harald Geelmuydens som konfirmationspräst och konfirmationsundervisningen omfattade åtminstone 200 timmar. Hans fromhetstyp var gammalkyrklighet av Västbomodell. Han blev alltså präst. När han var kyrkoherde i Vislanda på 1960-talet var det vanligen 200 gudstjänstfirare. Men han såg i slutet av 50-talet "avsaknaden av rädsla för falsk lära" (Oloph Bexell, Präster i S:t Sigfrids stift 3, Arcus Lund 2002,  s 91). Han hörde till dem som sörjde över tillståndet i Svenska kyrkan och for åt andra håll än det lokala. Frågan ställs av en av hans vänner, nej, inte en fråga utan ett påstående att prosten "säkerligen inte manat till ´lokal kyrkogång på det sätt som skedde under hans tjänstetid fram till 1978" om han sett vad som skulle komma. Frågan blir en annan: "Var fanns läsare som prövade andarna ... vad skedde under kyrkogången?" Det är att slå huvudet på spiken. Svenska kyrkans problem är också det beskedliga lekfolket, just det folk som tolkar allt till det bästa och inte ställer till med något, inte ens öppet ställer frågor.

Bloggardag kan förstås också undra: var finns de präster som tränat lekfolket i en kristens besvärlighet? Svaret är antagligen att eftersom allt ifrågasättande (en god och nyttig syssla) avfärdades som "troublemaking" framstod det som viktigt att vara beskedlig. Den som gungade Kyrkans skepp fick mycket att svara för. Bättre då att sitta stilla. Präster går inte fria. Men inte heller lekfolket.

Frågor om bekännnelsen reducerades till frågor om vad olika tyckanden gick ut på, dvs de hanterades som åsikter och inte som insikter i Guds rikes hemligheter. Bloggardag vet att de prästkandidater som i skiftet mellan 1960- och 70-tal tog sig igenom Svenska Kyrkans Bekännelseskrifter inte utgjorde majoriteten. Men alla, också de som inte läst på, förpliktade sig vid prästvigningen till just dessa olästa skrifter. Om de skulle köpt bil, hade de läst det finstilta väsentligen bättre. Och den fantastiska repliken från en kontraktsprost, invald i Svenska kyrkans kyrkomöte efter den nya ordningen. ska bevaras. Utskottet skulle behandla Kyrkoordningens  inledningstexter. När frågorna tröskats i närmre en timme frågade kontraktsprosten i utskottet.
- Är det där som du talar om en tjock bok?
Svaret blev att den nog skulle betraktas som tämligen tjock, tror sig Bloggardag förstå. Då kom nästa fråga:
- Finns den att köpa?

Då kan man dra sig till minnes att i denna tämligen tjocka bok finns Confessio Augustana, en konkordi, dvs ett försök att formulera vad man i reformationstiden var ense om och att just denna sak varit högst aktuell i de ekumeniska samtalen på 1980-talet. Kontraktsprosten hade vid sin prästvigning förpliktat sig till detta för honom okända. Konfessionell medvetenhet ska kontraktsprosten inte misstänkas ha åstadkommit i sin församling. Med "konfessionell medvetenhet" avses inte doktrinär paragrafmässighet, men väl att de kristtroende vet vad Kyrka tror och vad denna tro därmed drar gränser mot. Basal kunskap i dogmatik och symbolik alltså.  "Symbola" betyder trosbekännelse. Det finns faktiskt rätt och fel när det handlar om läran. Kristen tro vilar nämligen på uppenbarelsen, Gud har avslöjat något om sitt hemliga rådslut. Den insikten resulterar i Kyrkans grundläggande bibelglädje och denna glädje är mer än emotioner. Den bottnar i insikt.

Karl Andersson manade av just detta skäl till kyrkogång. Sedan fick han erfara att just detta inte är så lätt utan måste organiseras med bil eller bilskjuts. Hans församlingsbor dog, han själv också och det kyrkoliv som var fromhetsliv och inte bara underhållning och MTD. Dystert är ordet. En ovän har gjort detta. Det kunde vara värt ett församlingsmöte att diskutera. Är livet i vår församling autentiskt kristenliv? Vad skulle Karl Andersson säga?


36 kommentarer:

  1. Wejryd ska i dagens DN avfärda anklagelser om att Svenska kyrkan blev marxistisk efter mötet i Uppsala 68. Det går inget vidare. Någon djupare förmåga att analysera politiska ideologier har han inte, ej heller koll på historiskt källmaterial. Sundeéns bok ska nedvärderas genom guilt by association. Ändå är det den typen av källmaterial han skulle behöva diskutera. Mycket svagt inlägg och säkert framvärpt av diverse höns i det stora hönshuset.

    /TD

    SvaraRadera
    Svar
    1. Wejryd - djupare förmåga?...analys?...ideologi?...källmaterial?....diskutera?.....svagt!!

      Antony

      Radera
  2. Som utomstående betraktare kan man känna att träffar och missar blandas ganska friskt i denna blogg. Missarna är det generella misstänkliggörandet och den ibland framskymtande småskurenheten, som sedan förstärks rejält av surpupporna i kommentarsfältet. Dagens inlägg hör däremot till fullträffarna. Bravo fader Dag.

    SvaraRadera
  3. Alla de andra då i Svenska kyrkan?

    Bloggaren skriver om en präst, som sörjde över tillståndet i Svenska kyrkan. Det dagligen återkommande temat i bloggtexterna och på kommentarsfältet.

    Men varför inga ord om alla de andra: förtroendevalda och präster som INTE sörjer över kyrkan och dess väsen? Som lägger sin själ, sitt engagemang och sin framtidsvision i arbetet för Svenska kyrkan.

    Precis tillbaka efter en kort vistelse på västkusten,
    där en av söndagskvällens två föreställningar i Skummeslövs kyrka av "Förklädd gud" var höjdpunkten. Båda föreställningarna proppfulla. Recitatör i predikstolen den fantastiska Stina Ekblad, som jag inte kunde låta bli att personligen tacka efteråt. Ingen aldrig så erfaren präst hade gjort det bättre än denna mer än rutinerade skådespelare med säte hos Dramaten. Andäktig tystnad, inte en hostning. Han, Gud, förnamns i hela kyrkan. Svenska kyrkans katedral.

    Jag undslapp mig efter föreställningen några skämtsamma ord till kyrkans präst: "Tänk om gudstjänsterna på söndagarna lockade så här mycket folk".

    Han verkade smått förvånad:
    -Men vi har mycket folk här i dem.
    Alltid, fortsatte jag.
    -Ja.

    Där fick Svenska kyrkans programmerade undergångsprofeter på DS blogg, tänkte jag med ett leende på läpparna under promenaden ut i den underbara kvällssolen.

    Svenska kyrkan lever. Svenska kyrkan drar folk. Svenska kyrkan finns hos, med och bland folket.

    Hur är den personen funtad som inte förmår - eller snarare vill - se skillnaden mellan en levande och död kyrka?

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så har den inte okände, på sina håll notoriskt ökände, och som fanatiskt och karismatiskt högkyrklig kände Åke Danielsson haft Skummeslöv som sitt ansvarsområde. En församlingskärna med många tillresta byggdes under hans tid upp. Tydligen lever denna kärna vidare. Och folk drar som bekant folk.

      PP

      Radera
    2. Hmm ... Laholms Pastorat (dit Skummeslöv hör) har utmärkts av anmälningskultur och mediaskriverier under kanske tre årtionden. Domkapitlet i Göteborg har t o m tidvis stängt ner pastoratet p g a inflammerade konflikter. "I Laholm är dom inte snälla mot sina präster!" hördes en kh i grannpastorat vittna härom sommaren. Vad som sägs om deltagande i gudstjänstliv av en tillfrågad kyrkoanställd skall troligen tas med en nypa salt. Betecknande är att Bengt Olof varit på "föreställning", inte mässa. I Sommarlaholm finns en mycket stor och kortvarig marknad för föreställningar. I den grå vardagslunken är det typiska snarare mångfaldskommunens tilltagande problem med ungdomarnas flykt och kriminalitet, bilbränder och vapenvåld. Den sommarfagra ytan i den f d lilla residensstaden för Lagaholms Län (fram till 1680-talet) bedrar.

      Lars Jensen

      Radera
    3. Eftersom det måste vara bortåt trettio är sedan Åke Danielsson lämnade sin tjänst i Laholms pastorat (för tjänst Helsingborg Gustav Adolf) är det som nu sker i Laholm och Skummeslöv inte något som kan kasta någon skugga över honom och hans tid där.

      Jag i Halland

      Radera
    4. "Skugga" är nog fel uttryck. Danielsson har samlat en mycket entusiastisk anhängarskara runt sig överallt där han tjänstgjort. Liksom många, kanske fler, vedersakare. Nog tror jag att något blir kvar även efter några decennier även i Skummeslöv?

      PP

      Radera
  4. Också en blind kan få korn på en höna. Vilken är skillnaden är alltså frågan. Skillnaden mellan uppenbarelse och förklädnad?

    SvaraRadera
  5. När Lekfolket möts med en klapp på axeln och blir påkastade anklagelser om "andligt högmod" för att man säger till anställda att man blir glad av att se dem fira gudstjänst, samtidigt som den gudstjänstengagerade kyrkorådsordföranden avråder från engagemang i kyrkorådet då det bara är tråkiga ekonomifrågor som behandlas, då kanske det inte är konstigt att man känner sig uppgiven inför möjligheten att påverka?

    Då var jag ändå engagerad i församlingen - utan att bo inom dess gränser - inom gudstjänstmusik, kyrkans ungdom och distriktsråd (som inte heller lyckades överbrygga muren till de anställda).
    Att vara trogen i gudstjänster, bön och påpeka potentialen i predikan om den tagit viss riktning, har visat sig inte hjälpa ett enda dugg.
    När sedan yrkeslivet flyttade bohaget till andra änden av landet så var engagemang inom MTD-stiftet inte aktuellt. Vare sig enligt mig eller Gud, som visade sig ha andra planer i bakfickan.

    SvaraRadera
  6. Lustigt blir det när präster, utbildade teologer, inte ens fattar frågan eller hänger med i enkla, teologiska resonemang. Då blir jag full i skratt, fast egentligen borde jag väl gråta. /Jag är bara en simpel kyrkomusiker

    SvaraRadera
    Svar
    1. Religionsvetare, inte teologer!

      Numera krävs inte så mycket av svenska studerande, vare sig av språkkunskaper eller orientering. Med dålig läsförmåga blir förståelsen ringa, vare sig litteraturen är på svenska eller annat språk. Alla kommer igenom utbildningen i religionsvetenskap och blir antagna, så länge en inte är osmidig i de påbjudna åsikterna och ordvändningarna.

      Musiker måste kunna sitt hantverk. Tveksamt om de präststuderande måste det. Du får väl göra som den gamle kantorn i min hemförsamling. Under predikan gick han ut på kyrktrappan och tog en rök ...
      /N:son

      Radera
    2. Alla kommer inte igenom den religionsvetenskapliga utbildningen. Alla blir antagna, men inte alla klarar utbildningens krav. Och smidighet eller osmidighet vad gäller åsikter och ordvändningar är snarare aktuellt i fråga om kyrkans del av utbildningen än universitetets d:o.

      Radera
    3. Det motsatta har hänt: Kantorn undrade varför komminister F. alltid hade så långa gradualpsalmer med många verser, som hon i stort sett ensam sjöng alla versar själv: Prästen skulle hinna röka på sakristetrappan före predikan.

      Radera
  7. "Avsaknaden av rädsla för falsk lära". SveK har 13 biskopar, kristna eftersom kyrkan är kristen. De har betalt för att vara kristna och stå för kristendomen, alltså yrkeskristna. Är det någon av dessa 13, som tagit avstånd från böneutrop, salafismens utbredning i Sverige och/eller offentligt tagit ställning mot hedersmod, beslöjande av småbarn etc?
    Är det någon yrkeskristen som tagit ställning för att kvinnofrid skall råda i Sverige?
    I Sverige är det politiska samhället sekulärt, under det att det civila samhället fortfarande räknar sig som kristet. 6 miljoner medlemmar kan ju inte ha helt fel.
    Jag har googlat på samtliga biskopar men hittar ingen bestämd utsaga i denna frågeställning, annat än allmänna honnörsord.
    Jag skulle gärna vilja veta detta. Jag vet att du, BloggarDag, inte vill ha en frågespalt och svara på både det ena och det andra, men kanske någon annan sitter inne med svaret.//Länsmansdjäveln

    SvaraRadera
  8. Kan inte BloggarDag själv skriva om "en kristens besvärlighet" om han nu tycker att andra präster ska "träna lekfolket" i detta? Vari består den?

    "...men väl att de kristtroende vet vad Kyrka tror och vad denna tro därmed drar gränser mot." På den här sidan har jag sett att man drar gränser väldigt tydligt - mot andras sätt att tro och leva. Men hur har man satt några gränser för sig själv när det gäller tron? Jag har inte sett några sådana. Det är bara ett evigt pillande i andras fel.

    SvaraRadera
  9. Den som aldrig hyser oro för mer än brödet och människors lov, av egen person, är likt den som begått synd mot Helig Ande, och frågar sig aldrig med Skriftens ord om synden föreligga.


    Fd konfirmand

    SvaraRadera
  10. Ja, du BOD

    Som politruk och fd murvel( andligt blind(?)) sörjer du naturligtvis inte. Du plockar dina arvoden , är med och lägger ner fungerande verksamheter, ökar antalet politruker och anställda, stoltserar över en nedläggning som kostatde ett antal miljoner ,i onödan, enligt dig samtidigt som antalet av kyrklig verksamhet raserande KM nu sker årligen medan det förr handlade om kanske fyra fem år emellan. KM som då var förberedda av kompetent och kristet folk, nu sker årligen till en kostnad av nära en kvarts miljard -tala om att sila mygg och svälja kameler!

    Nu består de av bildligt talat snöpta biskopar utan rösträtt och resten av mestadels okunniga, ointresserade i kristen tro och lära-en del av dessa tom uttalade ateister eller utövare av annan religion -resten i bästa fall namnkristna i praktiken mest agnostiker.

    Nej, du är nöjd ty du märker ingenting och man får väl för din egen skull hoppas att du lämnar denna tillvaro i övertygelsen om att du gjort ditt bästa för Kristi Kyrka.

    Jag kan inte tro det men jag är ju ingen domare hinsides utan måste räkna med att liksom du bli dömd hinsides.

    //HH

    SvaraRadera
  11. Mer ironisk än respektfull!

    Bloggarens replik bär prägeln av respektlöshet och ironi. Opassande i sammanhanget. Vad ser egentligen bloggaren i Hjalmar Gullbergs ord:

    "Han bär ej lyra eller purpurskrud,
    Blott av hans verkan känner man en gud.

    Den regeln har ej blivit överträdd:
    är Gud på jorden, vandrar han förklädd."

    Här förenades i den lilla halländska kyrkan Guds närvaro och kulturen; symbiosen var tydlig för oss alla. Andäktigheten närvarande i varje kroppsnerv. Och, bloggare Dag Sandahl, faktiskt också - tydligt! - uppenbarelsen.

    Ingen har sett Gud. Inte Du, inte jag, inte Peter T, Stig W eller vilka de återkommande kommentatorerna än kallar sig. Varför kan Han då inte vara förklädd?

    Och, med Gullbergs ord igen:

    "Vem är den gode herden
    som för sin flock i vall
    och som med gräs förser den
    och toner av kristall?
    Vem går på betesängar
    i sommardagens kvalm
    och sover bland drängar
    på jordisk halm?"

    Ja, vem är det, bäste bloggare?

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. Läs hela Joh 1:18, BOD! "Ingen har någonsin sett Gud. Den ende Sonen, själv Gud och alltid nära Fadern, har förklarat honom för oss." Förklarad, självuppenbarad. Inte förklädd! /N

      Radera
    2. Svaret finns i diktverkets avd. II:

      Apollon bor i ett tessaliskt stall.
      Ej bär han lager kring sitt gyllne hår:
      han sändes från Olympens gudahall,
      dömd att försörja sig som dräng ett år.
      Det bor en gud i ett tessaliskt stall.

      Radera
  12. Människan förklarar sin avgud när hon bara ser sitt eget perspektiv.

    Mor i Saxnäs

    SvaraRadera
  13. Samt, när jag nu ändå för ovanlighetens skull! är på stridshumör: BloggarDag (saw) skriver "Den bottnar i insikt."

    Islamisten eller imamen kunde inte ha uttryckt det bättre! "Det bottnar i insikt" säger han. Om att Koranen är Guds slutgiltiga sanning, uppenbarad genom profeten Muhammed! Och han ljuger inte det minsta! Det är givetvis en "insikt" för honom precis för de rättroende kristna.

    SvaraRadera
  14. Jaha. Men är inte islam ett hopkok 600 år senare?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Förmodligen bör BloggarDag bli smickrad:

      "SAW Acronym used by the United States Armed Forces for 'squad automatic weapon'. A SAW is a fully automatic machine gun (as opposed to an assault rifle) that is usually issued to one soldier of a team of soldiers. "

      Med all tillbörlig respekt; en enligt egen mening insiktsfull rabbi skulle säkert kunna säga något liknande om kristendomens tillkomsthistoria 600 år före det islamiska hopkoket. /smun

      Radera
    2. Jo, det tror jag/vi. Men inte imamen. Hans "insikt" är nämligen precis densamma som din, Dag, fast lite different. Samtal generellt blir dock väldigt konstruktiva om man påstår sig ha "insikter" och motståndaren bara "åsikter".

      Radera
    3. Alla vill tala om islam. Alltid. Ingen vill svara på min fråga vari en "kristens besvär" ligger. Är det just det som är det besvärliga kanske?

      Radera
  15. Det är ganska enkelt, Anna. Om inte Jesus är Kristus och allt hittepå kan vi kan strunta i det hela, även Islam. Är han Krisus är Islam ett slags slugt motdrag i kampen om själarna så här i ändens tid. Lätt som en plätt.
    / Pastor DeMesta.

    SvaraRadera
    Svar
    1. DeMesta: Imamen skrev:

      "Det är ganska enkelt, Anna. Om inte Muhammed är Guds sändebud och allt hittepå kan vi kan strunta i det hela, även kristendom. Är han Guds utvalde profet är kristendom en slags slug förvrängning (med dess tanke om att Gud kan få barn)i kampen om själarna så här i ändens tid. Lätt som en plätt."

      Inser du inte att du talar PRECIS som islamisten, DeMesta? Du är inte islamist, utan kristamist. "Det är lätt som en plätt att förklara att jag har rätt" och sen krigar vi om saken!

      Radera
    2. Mycket -mist:

      "Mist ist die in der Landwirtschaft bei der Viehhaltung in Ställen anfallende Mischung aus Exkrementen von Tieren mit einem Bindemedium, meistens Stroh." /smun

      Radera
  16. Blev Jesus korsfäst? Om inte har islam fel. Uppstod han? Om inte har kristendomen fel. Båda kan ha fel, men båda kan inte ha rätt.

    SvaraRadera
  17. Anonym 22:40

    Ja, du har helt rätt. Dessutom om jag enbart använde förnuftet och utifrån detta hade att välja mellan påståenden och gärningar av "profeten" Muhammed eller Jesus skulle jag klart sätta min lit till Jesus. (Notera nu att jag talar här rent hypotetiskt).

    Välja mellan att tro på en rövare, våldsman, krigshetsare, pedofil och mycket annat förkastligt och en man som Jesus, i allt motsatsen till Muhammed då är valet enkelt.

    En religion som spridits med svärd sedan dag ett och uppehålls med rena maffiametoder är så väsenskild från Kristi lära att man blir deprimerad djupt in i själen när den sedan av motvallare urskuldas och försvaras med allmänt tal om kålsuparteorier.

    Visst har kyrakan gått vill många gånger men försöken att urskulda Islams härjningar med vilsegångenhet är dömt att misslyckas, ren dumhet för att säga det milt.

    När kristna begått skamliga handlingar så har det varit avsteg från kristen tro och lära även om man möjligen i en del fall kan hävda att de trodde sig göra det rätta. När muslimerna ägnar sig åt terror och skamliga handlingar är det för dem däremot en återgång till det ursprungliga och alls inga avsteg från Muhammeds "lära" och leverne.

    //HH

    SvaraRadera
  18. Om islam utgör en uppenbarad sanning och profeten som anförs är ett sanningsvittne så är kristendom en parantes och kristen tro kätteri.

    August på Getberget i Lammdalen

    SvaraRadera
  19. August på Getberget,

    Inget i profetens leverne ger minsta fog för att kalla honom sanningsvittne!

    Ej heller finns någon som helst antydan om att Islam skulle vara en uppenbarad sanning!

    //HH

    SvaraRadera
    Svar
    1. Skall fråga Lotta i Beredskapstorp.

      Hon drömmer om Golanhöjderna.

      August

      Radera