fredag 6 juli 2012

Det är lite mycket

Jag ska inte gnälla men egentligen är Nordölands församling måttligt stort med en ålderspyramid som är uppochner-vänd. Alltså begraver jag. Men på sommaren kommer Svenska kyrkans medelmmar hit och vill ha dop och vigslar. Vi döper och viger utöver den kvot vi skulle ha. Clearingen ordnar det ekonomiska och likväl känns det rätt orimligt. Närmast är det dopberedelser för fyra. Och så lite vigselförberedelser och söndagens gudstjänster. Därefter nästa veckas aktiviteter. Ledigheten naggas i kanten. Jag skriver detta bara för att få trycka ut min myckenhetskänsla.

Kent Wisti har förstås en poäng med sin fråga om anonymiteten på bloggen. Svaren har också en poäng. Jag är inte alldeles övertygad om att försiktighet är feghet, det kan vara klokskap också. Den som - även med goda argument och efter omfattande studier av någon av våra kära frågor - uttrycker sin icke korrekta mening, får ju se utvecklingsmöjligheter begränsas och de mer rejält tilltagna lönerna tillfaller andra. Nota bene: andra mindre kompetenta. De havliga, sålunda. Nog vet vi alla hur det går till. Familjens kulpengar uteblir. Någon annan familj får det roliga. Man kan om man tillhör paria-klassen fundera över vad gjorda insikter är värda och med en kulram rätt enkelt förstå. 20 000 i månaden, kanske. Eller bara 10? Säg 10 under 20 år och 12 månader, så blir det 2.4 miljoner innan skatt. Det har inte gått åt mer tid för att dra ihop de pengarna än vad den stackars andre fått lägga ner - och man har fått fler fringisar och goda måltider. Kent ställde en bra fråga som avslöjar kyrkosystemet mycket mer än kommentatorerna. Så här går det till i Svenska kyrkan. Är vi för det - eller emot? Fråga biskoparna, t ex. Kanske på Böda Sand på måndag kväll?

Tilltaget att använda tjänstetid mm mm för att få ut HBTQ-material (Q-et kom också in, som ni märker men om den saken har inget samtal förts) som stiftsutskick försvaras med en uppsättning argument. Tja. Vi ska stå som tyst staffage när de insiktsfulla agerar, det fattar jag. Men jag är inte säker på att präster i Växjö stift vill stå som tyst staffage inför nya medarbetare. Vi kan gott diskutera men vi köper inte riktigt att vårt gemensamma stifts resurser hijackas av några få. Tänker jag. Kollegaargumentet att en av medarbetarna mött fattiga och illa medfarna är dock inget argument i sak. Vi talar om något annat. Och må vara att några mött de mycket fattiga - men var de inte på plats med vanmlig lön? De prästkandidater som av kyrkopolitiska skäl vägrats vigning men sedan vigts i andra kyrkor, kan stoltsera med 8000:- i månaden. Det väcker inte min respekt. Det väcker skamkänslor över Svenska kyrkan och Växjö stift som illa behandlat dem och illa hanterat den kallelse Gud uppenabrligen gett dem - kallelsen till prästämbetet. Andra kyrkor såg den kallelsen. Vår egen blundade. Taktiskt.

Nu har jag väl som vanligt sagt för mycket. Men har jag skrivit något som är sant - det borde väl vara frågan?

10 kommentarer:

  1. Dag, hur tänker du kring det här med dopen? Det låter som att det mest är besvärligt, men är det inte härligt?

    SvaraRadera
  2. Tack Dag för att du enträget sätter strålkastarljus på den kyrkliga överhetens osunda bannlysningar.
    Undras om de någonsin funderat över om det skulle vara attraktivt att äga ett uns av Salomos vishet för att fälla rätt domar.
    Nu skärskådas även en kyrkoheredekollega tillika ordförande i OAS-rörelsen av biskopen i Gbg:
    http://www.kungsbackaposten.se/biskopen-kritiserar-oasen-mote
    Nu i juli ska OAS-rörelsen ha sin stora konferens i Kungsbacka igen likt förra året.
    Vad bidrar Gbgs-biskopen för denna uppbyggelsekonferens ? - Nada !
    Notera att denne kyrkoherede samlar fler kyrkobesökare än storstadens biskop vid högmässor, men framförallt åtnjuter ett stort uppbyggt förtroende i regionen.
    http://kungsbackaherden.blogspot.se/

    Kan också påminna om att förre biskopen för Gbg inte var välkommen till grannpastoratet Onsala för visitation när homovälsignelseinförandet var på tapeten.
    Vi västkustbor har våra kyrkliga oaser & finner oss inte i dessa politrucker som kommit efter förre biskopen Bertil Gärtner.
    De enda spår de lämnar efter sig är politiskt korrekta uttalanden i sekulära media.
    //
    Nils
    som efterlyser bättre biblisk återspegling från biskopar.

    SvaraRadera
  3. Det är viktigt att slå vakt om rätten att uttrycka sin uppfattning anonymt. I Sverige är det mycket lågt i tak och den som anmäler avvikande mening tar en risk. Hur stor den är beror på omständigheterna. Blotta risken att kravet på att debattera under eget namn håller tillbaka människor från att säga sin mening borde emellertid få ett slut på detta namnkrav.

    Oftast kommer också ifrågasättandet av rätten att vara anonym från dem som själva delar majoritetsuppfattningen. Klart att de kan sätta ut sitt namn, de riskerar ju ingenting. Samtidigt kan de, lite egenrättfärdigt, hävda att den som inte vågar stå för sin uppfattning inte heller ska uttrycka den. Men – där det är lågt i tak behöver andra åsikter än den gängse få utrymme, även om det måste ske anonymt. Vem vet, en dag har opinionen svängt och dagens mainstreamtyckare vill vara anonym.

    En stor fördel med anonymiteten är också att uppfattningen/åsikten blir det intressanta, inte vem som har den. Vet man inte vem som säger något blir det lättare att pröva det som sägs förutsättningslöst.

    För min personliga del har jag dessutom, när min identitet varit känd, råkat ut för en galenpanna som hotade bl.a. med att kontakta min arbetsgivare om vad jag skrivit på ett helt normalt debattforum på Internet. Det var i denna människas värld oerhört upprörande att någon som hade borgerliga åsikter (kombo av m, fp o kd), och därmed per definition var ond, kunde ha ett arbete som mitt (jurist i offentlig förvaltning). Det var ett tag, innan jag lyckades skaka av mig henne, riktigt obehagligt.

    Och apropå hbtq-materialet. Såg att någon tyckte Dags ifrågasättande var sorgligt men är det något som är sorgligt är det att lura ungdomar att tro att Gud gillar synden. Där har vi det sorgliga. Jag vet inte varför Gud bestämt att utlevd homosexualitet är synd. Hade jag fått bestämma hade jag inte bestämt så men nu är det inte jag – eller någon i Växjö stift – som bestämmer utan Gud. Att då lura ungdomar får mig att tänka på det där med kvarnstenen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
  4. Jag gnäller gärna lite. Har under dagen rest runt i Växjö stift runt socknar som förr hade prostar som Guylmhöjden (hur nu namnet stavas) vars namn jag ej nämner då alla som kan stiftshistorian vet var och de som ej kan sin historia säkert ej bryr sig. I flertalet socknar mötes vi av låsta kyrkor även om undantag fanns som Urshults vackra kyrka men där stod Per Nymans grav illa skött ( så vårdas minnet av en av de stora personligheterna). På ett annat ställe körde en bil bra fort om, på den stod svenska kyrkan och den drog mot stiftsstaden, där besöktes domkyrkan vars bokbord var det absolut sämsta av de fyra domkyrkor som blivit besedda denna sommar. På andra sidan staden var återigen flera kyrkor stängda (någon hade dock haft öppet till 16 men sommarfarande kan väl passera vid 18? Men kontorstid gäller förstås. Bokbordet i de små kyrkor vi trots allt kom in i skall jag inte kommentera för hur skall det obefintliga nämnas?

    SvaraRadera
  5. Föregåendes fortsättning: på ett ställe fanns fyra kyrkoherdegravar på rad o alla hade stod det skänkts av församlingen men bara två var skötta i med skylt " av kyrkorådet" de två andra gubbarna hade för den ene en liten rosenbuske men den andre inget alls . Räckte inte pengarna till alla fyra? Temat trevligheter i små pappersblad återspeglar väl nått men för en stockholmspräst som trodde sig kunna sno lite goda uppslag har smålandsturen ännu ej gett fiskelycka / Magnus Olsson

    SvaraRadera
  6. De som klagar på de anonyma kommentarerna är oftast antingen pensionärer eller helt lojala med makteliten i Svenska kyrkan. Jag har på nära håll sett hur drevet, både det massmediala, men främst det inomkyrkliga gått mot de som varit öppet kritiska. Tonen är hätsk, anställningar blir omöjliga och förlöjligande och nedsättande epitet helt accepterade. Jag känner också barn till dessa modiga/dumdristiga oppositionella. Jag avundas dem inte...

    SvaraRadera
  7. Hittade du någon kyrkoherdegrav med angiven dödsorsak? Jag menar: "sköts av kyrkorådet"? fm

    SvaraRadera
  8. Alla inom Svenska kyrkan är inte och har inte varit anonyma.Välkomna att ta del av mitt blogginlägg idag
    http://lilatankar.blogspot.com
    "Inga sossar i kapellet"!
    Länge leve de riktigt stora, de som hyllas av sin omvärld!
    Undrar om vår Fader är lika imponerad!?

    SvaraRadera
  9. Ja, man har ju barn att försörja, så därför håller man käft. Det kanske är feghet, men för mig vore det dumhet att i detta läge sätta mig själv och ungarna på pottan. Det är helt enkelt inte värt det. Jag jobbar på och låtsas som ingenting, men har inte bytt åsikt i ämbetsfrågan. När nån klagar på de hemska kvinnoprästmotståndarna (fast i denna landsända finns inte så många) brukar jag säga att jag känner många som har den åsikten (en känner jag särskilt väl!) och att det oftast inte är hemskare människor än andra och särskilt mycket elaka kvinnoförtryckare har jag inte hittat i de kretsarna heller. Då brukar det bli tyst och det är rätt kul när det blir tyst. /Maria

    SvaraRadera