måndag 23 juli 2012

Om, inte med barn och unga

Lurad igen. Jag trodde i min enfald att "Barn och unga - ärkebiskopens möte 2012" var Anders sätt att med barn och unga lyfta fram viktiga frågor. Jag uppfatttade att den i dåvarande Kyrkans Ungdom skolade nu före sin pensionering ville göra en ny och konstruktiv insats tillsammans med de unga. När stiftsstyrelsen fick frågan om att skjuta till en tusenlapp per deltagare från stiftet för att stimulera intresset, talade jag för. Växjö stift får skicka 50 deltagare till ett program som definitivt inte är vad det sägs vara: "en kraftsamling och en strategisk upptakt för fortsatt arbete med barn och unga i Svenska kyrkan, men vänder sig också till andra organisationer och enskilda som är engagerade i frågor som rör barn och unga."

Upplägget garanterar naturligtvis medial framgång - men inget annat. I klartext är det ett vanligt men storslaget möte OM barn och unga. Inte MED dem. Och de som reser till Uppsala är de som arbetar med barn och unga - församlingspedagoger och lite hippa präster. Inget ont om församlingspedagoger men alldeles försiktigt ska jag bara säga, att Svenska kyrkan är ett företag med många anställda varav en ansenlig del inte har en aning om vad företaget tillverkar - men åka på konferens kan man.

På "nationell nivå" har man väckt tanken att samverkanspartner ska åka "typ skola, polis o dyl", som det heter.

Seminarier ska hållas. Där samlas generaldirektörer och generalsekreterare tillsammans med direktorer och ordföranden. Någon före detta riksdagsledamot är också med. Före detta! Temat är livsmod och en av frågorna gäller barnkonventionens formuleringar om barns värde och delaktighet med frågan hur dessa ska bli verklighet - i samhället och kyrkan, i Sverige och världen. Ett svar kanske skulle vara att verkligen låta barn och unga vara delaktiga?

Vad ser jag? Ett program som framstår som ett typiskt Kyrkans Hus-arbete. Men det hade kunnat bli så bra. Vad skulle man gjort - förutom det grundläggande att tala MED och inte OM? Ställt den fråga som utmanar Svenska kyrkan och inte bara bli pratforum i allsköns välmenande frågor och frågeställningar, den fråga som får seminarietid på 1.5 timme: Hur kan kyrkans verksamhet (verksamhet dock, nota bene, inte LIV! DS) vara en resurs i barns och ungas liv och stärka  deras livsmod och förmåga att hantera sina liv? Den frågan skulle kunna hanteras också med hjälp av skolpersonal, lärare som firar gudsjänst på söndagen och ser hur barn mår på vardagarna och plågas av insikterna om annalkande personliga katastrofer för unga i ett slags vanvettssamhälle. Mä geneito, som det heter på grekiska när konferenser stylas till och verkliga frågor inte får plats bland alla de fina - personerna och fraserna.

Under några dagar i november kommer den så kallade RELEVANSEN att skörda triumfer i Uppsala. Sen blir det som vanligt igen. Det blev nämligen bara ett konfererande OM. Stärkta av konferensen for konferensdeltagarna hem lördagen den 17 november om eftermiddagen (när det är klent med transprotmöjligheter i Sverige). På måndagen var de tillbaka på jobbet igen, som det heter - fast naturligtvis med kompensation för den förlorade lördagen, så det blir kanske inte på jobbet förrän på tisdagen.

Jag är nog mindre arg och mer ledsen. "Simon och Tove ska inte åka", säger komministern i Borgholm. "Det är inte tänkt för dem." Jag hade fel som trodde att de skulle få möta Svenska kyrkan när hon framträder strategiskt och konstruktivt - men konferensen om dem är alltså inte till för dem. Nå, vi ordnar ledarutbildning med egna resurser i stället. Jag tror vi tar ett pass om barnkonventionen också.

Nä, nu blir jag inte ledsen mer. Nu blir jag bara för - ja, ni vet det där som på kristet språk heter förtretad men ni fattar alla vad jag egentligen menar.

15 kommentarer:

  1. Så klart!

    Konferensande OM samhällets olycksbarn går väl an. Att ha en illaluktande lodis hemma i soffan, aldrig!

    Konferensande OM barn och unga går väl an. Att utsättas för dessas avslöjande och klara, allt avslöjande blickar, aldrig!

    Och dessutom: Gratis resa, gratis äta, gratis underhållning - med OB, övertidsersättning och traktamente och kompledighet, så att man slipper att vara på sitt trista, meningslösa svenskkyrkliga kaderjobb, som knappast någon längre vet vad det går ut på.

    Snacka om att en kartoffelkur skulle göra gott i det svenskkyrkliga, översvallande löshullet!!!


    Per S

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kartoffelkur? Du vet väl att potatissluk ger isterbuk. Det hjälper inte mot löshullet. Nej, vad Svenska kyrkan behöver är att dra ner ordentligt på det söta slisket (kolhydrater) och i stället äta feta rätter med starkt, väl klarat vin.

      "Och HERREN Sebaot skall på detta berg göra ett gästabud för alla folk, ett gästabud med feta rätter, ett gästabud med starkt vin, ja, med feta, märgfulla rätter, med starkt vin, väl klarat. " Jes. 25:6.

      Radera
    2. Så går det när man rakt av följer den danske, konservative, f d statsministern Poul Schlüters impopulära men framgångsrika danska saneringsrecept(vid 'kartoffelkurens' början värderdes den danska kronan till ca en tredjedel mindre än idag). Givetvis kan inte ekonomiskt, statligt löshull rakt av jämföras med brist på Ande och Sanning. Nej. Enbart fattigdom hjälper inte fram en levande Kyrka.

      Per S

      Radera
  2. Detta OM är typiskt för det "samtidseftergivna". J Gardells böcker var OM Gud och Jesus. K G Hammar producerade tankar OM Gud. Det vi saknar är MED Gud. Varför är vi så rädda för att vara MED Gud Han som är med oss (Immanuel) och för oss. Vem kan då vara mot oss? J A Eklund föreläste på Lundsberg MED och FÖR ungdomar. Resultatet blev "Andelivet i Sveriges Kyrka". Psalmer som "Med Jesus fram" och "Med Gud och Hans vänskap" väljs numera bort till förmån för "Blott i det öppna" och "Ge mig en plats" osv.
    Thomas A

    SvaraRadera
  3. Noterar att de grövsta, mest vulgära, mest självupptagna, kommentarer uteblir när det blivit 23 juli. Färre anonyma sådana. Ser nästan ut som en tanke, att det sammanfaller med firandet av det där galna fruntimret i Vadstena. Kanske beror på att det är lättare att tala OM helgon än försöka VARA ett. / Magnus Olsson

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är bra, Magnus, var föredöme!
      fm

      Radera
    2. Jag för inga samtal med folk som kommenterar mina ord och gömmer sig i mörkret, sådant har jag fått min beskärda del av, så jag får härmed framföra mitt tack för förolämpningen från mörkret. / Magnus Olsson

      Radera
  4. Nåja, inte bara höjdarna far på märkliga kurser.

    Kris håller snart en festival i Göteborg i dagarna tre med yoga, queermässa och drömtydning på programmet. Det kostar bara 300 spänn att vara med och få mat, logi resan betald. Rejält subventionerat således.

    Är någon förvånad över den skit Sv Kyrkan prioriterar.

    SvaraRadera
  5. -"kyrkan är ett företag" ...företagiseringen är ett fenomen som delas med alla myndigheter och offentliga institutioner i dagens Sverige. Det finns tex ingen definition över begreppet myndighet och vad som skiljer denna form från ett vanligt företag. ...och vad är då kyrkan? För 75 år sedan så leddes myndigheter av jurister. För 50 år sedan kom socionomerna och på -80 talet så blev det företagsekonomernas tur att ta plats i ledningsgrupperna. och ta över språket. Hur stor del av biskopens arbetstid tas upp av ekonomi och hur stor del av "kärnverksamheten"? Det är inte så konstigt att arbetsgivarrollen tar all kraft så att det man egentligen är till för fördimmas. I militären talar man om "förlorad hotbild" efter murens fall. Vad har kyrkan för målbild efter skilsmässan från staten? ...och hur göra med politikerna (speciellt de kyrkopolitiker som inte kan se sina uppdrag som politiska)?

    SvaraRadera
  6. Skulle aldrig anmäla mig till en sån konferens om jag var församlingspedagog. Att nogsamt undvika konferenser och kurser har varit min melodi, men jag har sagt till min chef att jag gärna åker på ett möte som bygger upp min andliga människa. Men dom är faktiskt ganska sällsynta nuförtiden, eller är det jag som inte har koll, kanske.

    SvaraRadera
  7. Det är som Magnus misstänker. Många av oss blir inspirerade av fruntimret i Vadstena – mer än av t.ex. fruntimret i Stockholm.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är bra biskop Göran! Jag noterar att du valde att enbart kommentera utsagan om hon från Vadstena. Lite tråkigt att inspirationen från henne inte leder till lite mer diskussion utan att gömma sig bakom det anonyma. /Magnus Olsson

      Radera
  8. Om man tillhör toppskiktet i Sv Kyrkan far man på internationella konferenser.

    Som policychef (märkliga titlar det dykt upp i kyrkan hämtade från företagslivet) Gunilla Hallonsten). Hon är på en internationell konferens om Aids i Washington, USA.

    En sån tur brukar kosta runt 50.000 spänn.

    Ett uttalande kostade hon på sig i Kyrkans Tidning som verkar helt befängt. Något om att de är bra att kyrkliga ledare i Sydafrika får AIDS. För det visar att sex och religon hör ihop.

    Kanske det kommer ett policybeslut framöver om att mer präster hemma i Sverige ska ha Aids också.

    SvaraRadera
  9. Martyrer i en välfärdsstat som Sverige? De finns kanske i Egypten och Nigeria. Anonyma skribenter ger ett dåligt intryck. Jag har själv haft svårt att stå för det jag tycker, det är svårt, men ingen behöver vänner som endast står upp när klimatet är passande. Det som sägs om frimodighet hos kristna stämmer inte med dessa anonyma.
    +Olof Olsson, additionsateist;)

    SvaraRadera
  10. Kanske borde vi likt O Klemperer studera den aktuella maktens
    retorik och demaskera vår tids motsvarighet till den totalitära maktens språk (LTI). Ett bidrag till denna analys kanske är förekomsten av det till synes obetydliga ordet "Om". Vi har fått vänja oss vid boktitlar som "En bok om Kyrkan", "En bok om Kyrkans ämbete", "En bok om Gamla Testamentet", "En bok om Nya Testamentet" osv. Detta lilla ord "Om" kan kombineras med "Bort" och då får vi "Bortom". En utomordentlig boktitel för ett studium av tidstypisk och postmodern teologi torde vara "Omtolkningar och Bortförklaringar, en studie i modern hermeneutik bortom Kristen Tro och Tradition". Den som söker sig "Bortom" hamnar snart "bakom flötet". Utan helig Skrift, Tradition och Ämbete får egenhändigt konstruerade hierarkier som styrs
    av policychefer och policydokument.
    Thomas A

    SvaraRadera