onsdag 24 oktober 2012

Eristik

Eristik är en konstart som hämtar sitt namn från den grekiska gudinnan Eris, tvedräktens och osämjans gudinna. Jag har mediterat något över henne och funderar över begreppet eristik, som väl är användbart för all argumentation och aktion som syftar till osämja, tvedräkt. Det socialdemokratiska valmanifestet inför kyrkovalet 2013 kan väl höra till eristiken?

Vi vet att en fd medlem i Humanisterna och en muslim varit med om att fastställa programmet. Det är en styrka, menar vår vän Olle Burell. Hur många fler i partistyrelsen som inte tillhör Svenska kyrkan vet jag inte - men jui fler de är, desto mer trovärdigt - starkare - blir förstås valmanifestet.

På flera punkter kan man uppfatta valmanifestet som ett program av alldeles harmlöst slag. Vem vill något annat än att "visa lyhördhet och omsorg vid dop, konfirmation, vigslar och begravningar!"? Omsorg är vi alla för och nog är det vettigt att förena goda traditioner med nytänkande så att fler känner sig delaktiga - även om det är oklart vad meningen betyder i praktiken. Är någon emot att man ska hålla Sveriges kyrkobyggnader och kyrkogårdar öppna och välvårdade? Kanske de som ska betala.

På ett antal punkter är det förstås ayatolla-varning. Svenska kyrkan ska bekämpa de växande klassklyftorna. Svenska kyrkan ska ta över ansvar från riksdag och regering, landsting, kommuner och skola kan man förstå, när kravet formuleras att Svenska kyrkan ska vara drivande i arbetet mot mobbing och rasism. Drivande, med vilka tilldelade resurser? Ensamhet och utanförskap blir också ett kyrkligt - diakonalt - ansvar liksom detta att skapa fler sommarjobb åt ungdomar i samverkan med kommunerna. Hur tänker man? Vill man sommartid lägga svensk ungdom på kyrkogården?

Lite lustigt är det förstås när misstanken gror att SAP tvekar hur nästa val ska gå. "Slå larm när kommun, landsting och stat inte tar sitt ansvar för välfärden!". Det är ett bra krav med en borgerlig regering, men är det verkligen ett bra politikerkritiskt krav om det blir en socialdemokratisk regering?

Så till eristiken: "Visa att kvinnoprästmotstånd och homofobi inte hör hemma i folkkyrkan!" Nu gör det visserligen detta - för det finns medlemmar i Svenska kyrkan som stämplas så. De ska alltså ut? De ska få veta att de inte har sitt hem i Svenska kyrkan? Hur ska det gå till? Det kan man också förstå. Med de nya strukturerna är det kyrkofullmäktige som tillsätter församlingsråden. Tror någon att den som klassas som kvinnoprästmotståndare och/eller homofob utan vidare blir valbar till ett församlingsråd? Knappast utifrån ett valmanifest som pläderar för bortmotande. Det torde räcka att någon gillar att åka på OAS-möte för att somliga sossar ska finna detta diskvalificerande för en plats i församlingsrådet.

Något nytt är detta bortmotande som bekant inte. Först handlade det om biskopar - men bara dessa. Biskop kunde bara den bli som omfattade 1958 års av riksdagen fattade beslutet av gudomlig status - kvinnliga präster. Röstresultat i biskopsval var underordnat. Om man satte domprostarna Per-Olof Sjögren och Carl Strandberg på ett biskopsförslag tillsammans med en schimpans, skulle schimpansen bli utnämnd.

Sedan kom det att handla om kyrkoherdarna, med ett stadgande i kyrkoordningen och förstås om prästkandidater. Kravet stod klart. När det handlade om kontraktsprostar var det i något enstaka fall så att ett förordnande avbröts - biskopen sa: "jag kan inte försvara att jag har dig som kontraktsprost" - men i normalfallet kan saken styras vid utnämningstillfället. I några enstaka fall har man tidigare jagat kyrkvärdar. Med nyordningen blir utstötningen lättare att hantera. Val till kyrkofullmäktige och sedan selektionsprocess så att det i praktiken står klart vilka som inte hör hemma i folkkyrkan. För insikter bärs av människor, de fladdrar inte runt i ett tomt rum.

Eristik är detta. En renlärighetsiver som bedrivs som konstarten att skapa osämja. Att detta paras med valmanifestets ord om lyhördhet, omsorg, fleras delaktighet, allas lika rät och värde gör saken rätt tydlig. Eristik.

Men är det inte synd om kyrkokristna socialdemokrater som försetts med detta valmanifest? Kan det på något vis glädja dem? Inget sägs om Jesus. Inget om mission. Inghet om själva ärendet till folket. Inget om söndagens gudstjänst, egentligen ingenting om vad företaget Svenska kyrkan tillverkar? Kan de kyrkokristna sossarna vara glada då? Och kan kyrkoarbetarna vara riktigt nöjda med att ett politiskt parti inte har ett enda ord att säga om det de faktiskt sysslar med dagligdags? Kan de vara nöjda med den partipolitiska idétorkan för Svenska kyrkan för vad valmanifestet gör är inte att förena goda traditioner med nytänkande så att fler känner sig delaktiga.

Kan den socialdemokratiska paristyrelsen verkligen inte bättre? I så fall förstår jag att eristiken blir nödvändig. Men det går man väl inte riktigt på?

15 kommentarer:

  1. Man kan undra om t.ex. apostlarna i urkyrkan hade platsat i SvK version 2.0? De bekännde Jesus Kristus som Herre och ägnade sina liv åt att rädda människor, dvs. åt mission. Men HBTQ-positiva var de inte. Militant jämlikhet mellan könen förespråkade de heller inte. Förmodligen hade de därför mobbats ut av våra partipolitiska kyrkopolitiker om de idag hade försökt vara kyrka i SvK version 2.0.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hiv-positiva behandlas med bromsmedicineer, men HBTQ-positiva skall tydligen berövas möjligheten till bot och bättring i den sekulärt motiverade kyrkoorganisationen.

      Radera
    2. Men det behöver du väl inte undra över. Varken Jesus eller apostlarna hade blivit accepterade i Svenska kyrkan av i dag.

      För oss som lever och är kristna nu gäller det nog dessvärre att förbereda Exodus. Jag hoppas på och ber om väckelse i Svenska kyrkan men börjar befara att hon är förlorad. Än så länge finns små öar av Kristi kyrka men hur länge? När de sista kristna prästerna gått i pension, vart vänder vi oss då?

      Radera
  2. "Tror någon att den som klassas som kvinnoprästmotståndare och/eller homofob utan vidare blir valbar till ett församlingsråd?"

    En av f. Dags partikamrater i Göteborg har i offentligheten luftat stöd för ett enda pastorat i Sveriges andra största stad. Tydligen ska det gynna "ert folk". Jag kan förstås hålla med eftersom det effektivt kommer att stänga ute dem från kyrkopolitiken så att de kan få mer tid att göra nytta på riktigt, men det är nog inte så som Tord Nodblom tänker. (http://www.frimodigkyrka.se/blogg/2012/09/20/mellan-scylla-och-charybdis/)

    SvaraRadera
  3. Borde inte följden bli att när ett socialdemokratiskt dominerat kyrkoråd upptäcker att någon är 'kvinnoprästmotståndare' eller ogillar likakönade vigslar, så sänds kyrkoskatten tillbaks: "Vi vill inte ha era smutsiga pengar!"

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ha ha ha! Och det tror du. (Nej, det gör du förstås inte, men den var bra.)

      Radera
  4. Det kommer alltid att finnas en osämja mellan "levande" och "döda" kristna, de döda vill inte veta av de levande för det krävs för mycket energi och engagemang från deras sida och de vill helt enkelt inte ta itu med det de behöver ta itu med i sina egna liv..

    T ex en kristen som stjäl och blir påkommen men istället för att tala om och lämna tillbaka det han har stulit väljer han att be sina tros syskon att hjälpa honom att be att det inte ska komma fram....

    Johannes döparen skapade osämja...han avslöjade människor och det fanns de som lyssnade och tog emot det han sa och som fick sina liv förändrade men de som inte ville lyssna planerade sedan hans död....

    Tänker på Jesus han gjorde bara gott men ändå gav sig hans eget folk på honom och tog hans liv.

    Tänker på bilden du målar upp här av icke kristna som kyrkliga ledare och "äkta" troende som kastas ut för att de stämplas som homofober mm...

    Var och en behöver höja blicken och se var den har sig själv i sin Gudsrelation och lyssna till rådet vaken och bedjen....så att man inte låter sig förvillas och förs bort ifrån den tro man en gång har fått sig given..
    Lilian



    SvaraRadera
  5. Vem blir vald, om förslagen till biskop är Dag Sandahl och schimpansen?

    Eller den förstnämnde och Olle Burell?

    Dagbloggsläsare

    SvaraRadera
  6. Hur lång tid tror du det tar innan Seglora Smedja fiskar upp "nyheten" att du likt Annika Borg yttrat dig i Dispatch international?

    SvaraRadera
  7. Bort med den obligatoriska tillhörigheten till territoriella församlingar

    Det skulle lösa problemet med stöddiga kyrkopolitiker. Låt i stället folk som fortfarande vill stå kvar som medlemmar i svenska kyrkan betala sin kyrkoavgift till den församling de vill tillhöra. En bibeltrogen och bekännande kristen vill väl i så fall inte stå kvar som medlem i en församling där man har det synsätt som Dag återger här ovan att sopa bort allt kristet liv i en församling och förfölja och utrota Herrens trogna. Och riktigt kyrkokristna är inte så få. Det märkte man vid Linköpingsmötena som Gärtner samlade. Tänk om alla dessa valde att betala sin kyrkoavgift till valfri församling, om man nu har okristna kyrkopolitiker som styr i sina församlingar. Ja, tänk om. För kyrkopolitikerna är det penningen som styr. Försvinner den genom minskad kyrkoavgift, så är det inte så kul att sitta och härja i sina församlingar längre. Och inte finns det då några medel att lösa ut "bångstyriga präster" heller. Och det bästa av allt: "bångstyriga kyrkopolitiker" behöver man inte lösa ut. De lämnar frivilligt den sjunkande skutan. Snart nog tror jag faktiskt att det blir så. Eja vore vi där.

    "Präst från Skara stift"

    SvaraRadera
    Svar
    1. Som sagt; eja vore vi där!
      Alternativet tycks tyvärr vara att behöva lämna den kyrka där man döpts in, gått i söndagsskola, konfirmerats, deltagit i gott ungdomsarbete, varit söndagsskollärare, gift sig, döpt och fostrat in sina barn och förstås deltagit i söndagens högmässor - men nu är utfryst från.
      Men vart tar man vägen??

      Jag i Halland

      Radera
  8. Jag tror att många tycker att det är patetiskt att sossarna satsar på kyrkopolitiken. Fast de kanske inte tillhör de 10 % som röstar i det "demokratiska" valet.

    SvaraRadera
  9. Nåja, det är inte första gången Burell vill utesluta människor ur Svenska kyrkan. Frågan är bara hur stor skada han och hans gelikar lyckas ställa till med innan problemet löser sig av sig själv – nämligen genom att pengarna tar slut. Jag kan inte tänka mig att socialdemokraterna är intresserade av en kyrka utan pengar. Men – då kanske de återinför statskyrkan och gör medlemskap obligatoriskt. Se där, Burell, där fick du ett tips. Humanetikern och muslimen blir säkert jätteglada.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Risken är snarare överhängande att ifall folk demokratiskt skulle rösta "fel" så att t ex Frimodig kyrka fick mer att säga till om än S, så skulle det vara skäl nog att anse de ändrade relationerna med Svenska kyrkan som ett "misstag" som "måste rättas till" med ett återförstatligande, eller i alla fall omskrivningar i Lag om Svenska kyrkan. Jag känner socialdemokratiska ateister som tycker det är fel att S deltar i kyrkoval. Paradoxalt så tror jag att det är den gruppen som behöver stärkas för att få S att byta fot. De andra har sin maktposition att försvara, och så länge pengarna räcker till arvoden så är det nog för att försvara sin kandidatur för många.

      Radera
  10. Per Olof Sjögren hade aldrig sjunkit så lågt som flera kommentatorer här gör. / Magnus olsson

    SvaraRadera