torsdag 7 november 2013

Dörrarna, dörrarna, dårarna

I fornkyrkan passade diakonen, jag föreställer mig en biffig typ, dörrarna. Först för att vakta gudstjänsten mot den romerska polisen, har jag fått för mig, men sedan för att se till att de heliga mysterierna bara var till för de döpta. "Det heliga åt de heliga" och därför ber vi konsekvent Herrens bön när de troendes gudstjänst firas, före kommunionen. Då hade de odöpta fått gå. Insikten var att det heliga inte fick kastas bort till dem som efter att ha tagit emot det heliga, vände sig mot de heliga. Ja, ni vet för ni är väl pålästa, inser jag.

Utvikningen kommer sig därav att jag inte blir kvitt en föreställning om dörrar som jag fått. Kan det vara så att någon öppnat dårhusets dörrar på vid gavel och nu uppträder vi alla efter den agenda som de lösgående dårarna står för? De ställer sina tokfrågor och vi använde alla våra resurser för att e´besvara idiotin. Det kostar resurser på alla sätt. Varför ska inte en man få föda barn och bli mamma? är en sådan fråga, andra att förtiga. Nej, inte helt förtiga. För nu ska heteronormativiteten brytas med hjälpa av nya präster som ingen egentligen vet varifrån de kommer. Men ändra kan de och ändra ska de.

Vore det till båtnad att betrakta samtiden utifrån perspektivet att någon - medvetet eller omedvetet - öppnat dårhusets dörrar och nu är de där dårarna över oss överallt?

Jag har alltså åkt tåg långt och länge och också läst Anne Appelbaums bok Järnridån ( Albert Bonniers Förlag). Plötsligt begrep jag det jag funderat över - hur det kom sig att ett totalitärt system så enkelt kunde avlösas av ett annat. Svaret var utmattning. Folk orkade inte hålla emot. Då och just då fick skurkarna sin chans och tog den. Jag säger inte att man måste läsa boken men tycker att bådatiden inte nyttjats väl av den som inte gör det. På flera sätt (detaljerna går jag inte in på nu) kan jag fatta vad Kyrkan kallas att göra som motkraft. Och några av dem som uppfattade den kallelsen, avrättades. Revolutionen är ingen tebjudning men det är inte Kyrkans liv heller.

Passar inte någon dörrarna kommer de lös, det 'är den insikt jag härmed vill förmedla. Vilka dessa är? Men det vet du väl - det är bara att se sig omkring - och ser man inte, måste det bero på att du är en av dem.

24 kommentarer:

  1. Ja, tänk bara på svinen i Gerasenernas land eller demonerna som drivs ut i öknen, men återvänder!

    le

    SvaraRadera
  2. Svenska Kyrkan är knappast en motkraft. Kan knappast längre heller vara. Arvet som samhällsfundament och av bekräftande och välsignande av det som är, vilar alltför tungt. Efter enhetssamhällets upplösning transformerades vår överhet till de goda gåvornas givare (och parasiter), den mjukissocialistiska statens förvaltare. I ett totalitärt samhälle råder brist på integritet, samvete och förmåga att skilja på andar. Huntfords bok "The new totalitarians ger en träffande och fortfarande aktuell bild av det svenska (http://www.amazon.com/The-new-totalitarians-Roland-Huntford/dp/0713902604).

    Kyrkan är en spegling av sitt omgivande samhälle. Först blåser vinden, sedan bekräftar kyrkan vad vinden ställt till. De vigda svarthenarna av obestämbart kön och obestämbar tro stöttar reflexmässigt och självklart statens grundläggande värden och intressen. Allahu akhbar! Hegel myser, där han dväljes bland sina tids-, national- och världsandar.

    Var finns den kyrkoledning, som ger traditionell kristen tro möjlighet att komma ut ur sin skämmiga garderob? Om nu mångfald skall bejakas? Om nu trösklar skall slipas? Om man nu har rätt att vara den man är, utan att tvingas till skamstraff? Om nu även udda röster skall få höras?

    Men nej. I den kollektiva dårskapens tid springer alla utom profeter åt samma håll. Som svinen i Gerasenernas land.


    Tant Svart

    SvaraRadera
  3. Svenska kyrkan torde ha dåligt immunförsvar. Hon står öppen för alla möjliga infektioner. En annan bild är att hon är som en vilsen kvinna som inte vet var Herren för sin hjord på bete. Svaret är: Följ fårens spår. Ett sådant får torde Martin Luther vara. Det finns andra kristtrogna men KVR kan vi bortse från.

    SvaraRadera
  4. Det låter så mystiskt alltsammans, BloggarDag, när du skriver: "Vilka dessa är? Men det vet du väl - det är bara att se sig omkring - och ser man inte, måste det bero på att du är en av dem."

    Vad är det för nojigt avancerat sk-t-snack? Jag för min del ser jättebra vad du är för en som försöker manipulera andra med sådant maktspråk, nämligen bara en självgod prick som hävdar att du själv har hela sanningen, eller blir jag lika generaliserande som du då?
    Du verkar vara uppskrämd för något, vaddå? Är det någon slags demoner, dessa människor, eller "dårar", som du kallar dem, som inte tänker som du och försöker tränga sig in genom portarna? Jag tror de är vanliga människor men du verkar känna dig hotad av dem, varför då?
    Var inte rädd, sa Jesus.
    Guds kärlek är villkorslös och evig, han utgav sin enfödde son så att var och en som tror på honom inte ska förgås utan ha evigt liv.
    Det är vare sig du eller några biffiga diakoner som gör bedömningen om vem som ska få komma in, vill jag bara säga.
    Maria

    SvaraRadera
    Svar
    1. Maria, det du ägnar dig åt här är ren och skär härskarteknik. Det är inte särskilt klädsamt; särskilt inte som du tar munnen full med fromlerier.

      Radera
    2. Maria läser på ett lite barnsligt sätt.

      Därmed illustrerar hon ett -kanske - oöverstigligt kommunikationsproblem. Nazismen gjorde med folkets goda minne om kyrkorna till sina redskap. De evangeliska kyrkorna nyordnades i Deutsche Christen. Folkmajoriteten och Partiet hade inte accepterat något annat. Priset var högt för att gå emot tidsanda, folk och stat. På samma sätt i realsocialismen, där kyrkorna relativt godvilligt tvangs att gå den politiska maktens ärenden genom olika fredsrörelser som tog kyrkfolkets tid, energi och ekonomiska resurser. Något annat var inte möjligt, annat än för isolerade fanatiker (Läs klarsynta!). Genom politiskt inflytande över utnämningspolitik opch ekonomiska resurser tvangs kyrkosystemen på knä. Ev kvarvarande svårskrämda och dumdristiga präster och biskopar avsattes, internerades och försvann.

      Det är lätt att se, att våra eliter önskar föröda kvardröjande kristnas energier och potentiellt farlig kyrklig alternativkraft genom bl a HBTQ-, genus- och integrationsagendor. För bevarande av trovärdighet blir medelöperi nödvändigt för kyrkans företrädare. Och folket ylar med tidsandan. Skrämmande, svårförståeliga och främmande upplevs profeterna därute i öcknen. Obekvämt och farligt är det att lyssna. Och Makten och Tidsandan vinner. Åtminstone i det korta perspektivet.

      Därför, Maria, behövs det dörrvakter. Inte för att stänga bedjande ute, men för att hindra ullvarna från att ta över fårahjorden och skingra den.

      Tant Svart

      Radera
    3. Beklagar, Maria, men jag får en enbart olustkänsla av att läsa din kommentar.

      Jag i Halland

      Radera
    4. Vg se mitt svar till Elisabeth lite längre ner.
      Maria

      Radera
    5. Modiga Maria, du bär ditt stolta namn med heder. Så ser jag på modiga Mamma Maria som födde Jesus trots att hon visste att det betydde allehanda hot och olyckor att bli mamma innan hon gift sig.

      Radera
  5. Dörrvaktare är en av de mer hedervärda liturgiska uppgifterna.

    SvaraRadera
  6. Jaså? Berätta mera!
    Maria

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hur en kyrkv'rd&vaktmastare bemoter och hjalper manniskor tillratta ger ett avgorande intryck. Prasten kan vara bra. Kantorn kan vara bra men om det sitter ett surkart langst bak sa punkterar det detmesta. Extra intressant tycker jag det ar att se hur olika de avvikande kan behandlas. Prasten kan ha fina utlaggningar om hur omtanksamma vi ska vara&ar men den forsta som far praktisera ar dorrvaktaren. Den dorrvaktare som kan hjalpa manga ovana&avvikande tillratta gor en heroisk insats. Den som prickar av och stoppar i fack bor fundera pa om den har kommit ratt.

      Radera
  7. Nattvarden ska inte vara något mingel. Ingen stängs ute, utom de som har utestängt sig själva.

    SvaraRadera
  8. Apropå svinhjorden (Luk 8:32-36). Dostojevskij: "De onda andarna har farit ur den ryska människan och in i en svinhjord, alltså i Netjajev och hans likar [nihilister]. De har drunknat eller kommer säkert att göra det, men den som är botad, den som de onda andarna lämnat, han sitter vid Jesu fötter. Ja, så måste det gå. Ryssland har kastat upp det svineri man har utfordrat det med och i dessa uppkastade slynglar finns det givetvis inte något ryskt kvar. Och lägg märke till detta min vän, den som mister sitt folk och sin nationalitet, han mister också sina fäders tro och sin Gud. Detta är alltså ämnet för min roman, den heter Onda andar, och är en beskrivning av hur dessa onda andar har farit in i en svinhjord". Men inte kan väl Dostojevskijs ord ha något med nutidens Sverige att göra?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Stefan! Jag kunde inte sagt det bättre själv :-)

      Radera
    2. Det var det sannaste jag läst på länge.

      Radera
  9. Elisabeth skrev (7 november 2013 19:52):
    "Maria, det du ägnar dig åt här är ren och skär härskarteknik."
    Och ja, du har alldeles rätt Elisabeth, jag ägnade mig mycket medvetet åt härskarteknik, det gläder mig att du känner igen det, trots att jag inte övat mig så mycket i det.
    Vet du varför jag gjorde det också? Jo, för att spegla vad jag får för intryck av tonfallet hos många skribenter på den här bloggen. Här florerar härskarteknikerna å det livligaste. Du finner både förlöjligandet, förminskandet, huvudbankningarna och överkörningarna i hur folk bemöts och behandlas.
    Det är ingen trevlig läsning, alla dessa hatiska påhopp på kvinnliga präster, biskopar och nu ärkebiskopen, alla förlöjliganden och spydd galla om någon av bloggens skribenter skulle våga uttrycka kritik mot denna bloggs gängse norm och linje, (som man får gissa sig till utur blogginnehavarens kryptiska uttalanden).
    Och att läsa allt konspiratoriskt, taktiskt "snack" om hur omröstningar i olika val antas ha gått till är som att vada i bitterhet, avund och hat.
    Vad sysslar ni med egentligen? Det väcker ingen respekt hos mig i alla fall.

    Ni som skriver här är måhända lite hemmablinda och förstår kanske inte hur det uppfattas av omvärlden, i detta fall representerad av mig eftersom jag halkade in här för bara ett par dagar sedan då jag googlade ämnet "delat bröd". Ni måste förstå att just så kan folk hitta hit, slumpmässigt och utan att känna till er från början.

    Så när du kommenetrar min skrivning med: "Det är inte särskilt klädsamt; särskilt inte som du tar munnen full med fromlerier."
    så kan jag inte annat än sända det åter till avsändarna/skribenterna och blogginnehavaren. Ni utger er för att vara kristna men sprider hat och vidskeplighet, småsinthet och fördomar. Var finns kärleken till nästan? Jag menar: på riktigt?
    Den här bloggen är inte rumsren, så vad kan ni annat förvänta er än att jag mår illa på er?
    Men jag ska också berömma er för att ni faktiskt svarat på mina inlägg för då är det i alla fall en härskarteknik ni inte använder er av, nämligen tigandets.
    Så tack också till Tant Svart som bemödar sig med att försöka förstå vad för en filur jag kan vara, även om "troll" nog är lite för fantasifullt, eller va?

    Jag är en vanlig kyrkoaktiv medelålders kvinna med något bakom pannbenet och stor medmänsklig kärlek. Inte beläst på något sätt men med ett starkt rättspatos för alla människors lika värde. Om någon blir trampad på griper jag in till försvar och jag näpser förföljande mobbare om jag kan. Det är vanligt civilkurage.
    Och det har jag lärt mig av Jesu undervisning, det är inga "fromlerier" utan en livsregel jag försöker följa.
    Och jag tycker väldigt mycket om er och hur ni engagerar er, förstår att ni är kristna bröder och systrar och hoppas på en framtid i endräkt.
    Jag tycker bara ni går en konstig väg som vill tvinga hela Svenska kyrkan att särbehandla människor bara för att de har fel kön eller en annan läggning än ni själva. Hur förkrympt blir inte en sådan kyrka? Vari ligger då frimodigheten?
    Men som sagt, jag hoppas och tror mycket på ert engagemang. Ni äger sälta och inte är ljumma.
    Med vänlig hälsning
    Maria

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Maria, en syster som sett detsamma som jag. En människa kan råka hamna här och jag försöker också ge en motbild för den bild man får av kristna och kristen tro är sannerligen både skev och missvisande här. Precis som du halkade jag in av en slump och fann denna blogg som man i förstone kan tro driver med högkyrkligheten, men efter en stund insåg jag till min stora sorg att de är helt seriösa.

      Radera
  10. Välkommen i gänget oavsett om du ansträngt att härska eller har det naturligt. Ibland kan det vara nyttigt och befriande att lägga av fromlerierna. Någon har sagt att det nu är viktigare med sanning än med fromhet. Jag tror Bloggardag vill driva den linjen och dessutom underhålla. Ett leende på läpparna är det farligaste. Man glömmer att det ska vara fromt också.
    Men bli inte kvar för länge för detta är de spetälskas läger. Det är sådana i SvK som får gå med bjällra runt halsen. Så länge de kan pekas ut och med hyfsat anständiga skäl isoleras så kan det hela fortsätta. Men Jesus helar spetälska. Han kommer sådana tillmötes. Låt dig smittas och renas.

    SvaraRadera
  11. Det där var ett kluvet svar som jag antar var varken från Elisabeth eller Tant Svart?
    Jag förstår att ni har problem på den här bloggen men jag tror inte det är spetälska, det är något annat och värre. Det här är självförvållat, inskränkt och destruktivt, som ett missbruk ungefär (makt, sex?), kombinerat med en oförmåga erkänna sitt beroende.
    Att det finns svenska präster och kyrkomedlemmar som ännu, 55 år efter kvinnoprästernas debut, ännu inte ha kommit längre i barmhärtighet och mognad (vars och ens personliga ansvar, anser jag) är sorgligt men också oansvarigt. Därtill kom den nya äktenskapslagen, jag kan förstå att det är svårt att ta itu med den när inte ens den föregående skiljefrågan är löst.

    Hur många medmänniskor blir inte lidande av att somliga inte ids utveckla sin empati eller ta itu med sina fördomar? Hur många knäckta självbilder har ni inte lämnat i er väg? Hur många depressioner har inte fördjupats i detta redan kravfyllda samhälle?
    Ni kan inte räkna med min sympati över en inbillad "utstötthet" så länge ni själva är aggressiva angripare och insinuerande svartmålare av andra som bara följer dit Gud kallar dem.
    Det fria fall som Svenska Kyrkan påstås befinna sig i är inget annat än en projektion från bloggarens eget fria fall. Och i fallet försöker han dra med sig andra. Varför skulle jag låta mig smittas?
    Det finns nämligen en frisk, förlåtande, empatisk kristenhet utanför "Frimodig kyrka" där Jesu helande är en daglig gåva och Guds Nåd oändlig. Att låta människor bli hela och växa till dem de är ämnade att vara, att ge de förtryckta möjlighet att göra sin röst hörd och få sina mänskliga rättigheter tillgodosedda är att låta Gud vara precis så stor och allsmäktig som Gud är.
    Vad skulle Gud kunna använda små bittra manschauvinister till? De värnar bara om sina ryggdunkarkompisar. Så ska det inte vara i en kyrka som ska omfamna och välkomna alla, oavsett ras, kön eller läggning. Det är ju som sagt själen det handlar om. Skulle mer än halva mänskligheten inte vara god nog? Tänk efter.
    Det står givetvis var och en fritt att välja väg i livet och vilken kyrka man ska vara med i. Varför då inte leta reda på den kyrka som bäst motsvarar vad man tror på och gå med där istället?
    Eller vara kvar och utvecklas.
    Antingen ni tror det eller ej så menar jag väl och älskar och ber för er.
    Maria

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men läs andra skribenter från Frimodig kyrka som Leo Holtter så blir du gladare Maria. Alla är inte som detta gäng. Men låt oss fortsätta ge en motbild till dem som kanske råkar hamna här och tror att detta är representativt för kristna.

      Radera
  12. Hur följer du dit Gud kallar dig?

    SvaraRadera
    Svar
    1. ’Sannerligen, vad ni har gjort för någon av dessa minsta som är mina bröder, det har ni gjort för mig.’ Matt 25:40
      Genom att engagera mig och försvara alla människors lika värde.
      Maria

      Radera
  13. Sv.Kyrkan är en pytteliten del av världens kristenhet. Det är så fantastiskt
    att se, att så många tror denna kyrka har mera rätt än hela kristenheten.
    I vissa frågor, om ämbetet, om äktenskapet, om aborter skiljer vi oss från
    världens kristna. Då anser vi oss "gå före" -ja men uppåt eller nedåt...
    Majoriteten av världens kristna skulle mera känna igen sig i våra
    GAMMELTROENDE än i våra SVAMMELTROENDE, som mest snackar
    om symbolik, allegori, tolkning och allmänt trams om att "alla är teologer"
    än att tala om bibeln som auktoritet och giltig för alla tider.
    Såsom det var av begynnelsen...

    SvaraRadera