tisdag 5 november 2013

KFF mm

En fjärde plats för KFF får duga. Var matchsnittet 1.73333 - eller vad? Henke och Nanne har gjort sitt och MFF tog guldet. Den minnesgode vet att barnbarnet Hugo och jag beslöt att vi ville se MFF som svenska mästare sedan laget spöat KFF på Kycklingplan. Då var det liksom någon glädje med förlusten.

Bortsett från fotboll vill jag korrigera tanken att jag bara vill ha högkyrkligt perfekta liturgier. Jag vill ha liturgier samt prästerlig kompetens vid altaret. Ska det vara kalkkläde, ska detta kläde inte skrynklas ihop på altaret. Ska det vara mässa är det väl rimligt att celebranten klär sig i mässhake, när det nu finns mässhakar i sakristians skrudskåp. Liturgi ger utrymme för det samlade gudsfolkets tjänst i bön och tillbedjan för det är just detta liturgi är. Hellre alltså en mässa med svart kappa på prästen och inget kalkkläde än det jag ser när präster demonstrerar sin bristande kompetens - yrkesskicklighet, om ni vill. Och folket samlat till gudstjänst ska med de heliga i alla tider och med hela den himmelska härskaran tillbedjande sjunga!

Och kommer det till kompetens läser jag vad våra ack så kompetenta biskopar har att säga. Sveriges hbtq-studenters tidskrift Wannabe fick jag i går - liksom QX. Wannabe tar upp temat "tro" och jag funderar över hon med bakgrund i Pingstkyrkan som vill bli präst i Svenska kyrkan. Hon ville inte bli pingstpastor eftersom Pingstkyrkan inte viger samkönade par.  Men hur är det? Växer inte prästkallelser fram i den kyrka där man är - för min del Svenska kyrkan för andras del andra kyrkor? Hur kan man med sitt andliga liv någon annanstans plötsligt få en prästkallelse i Svenska kyrkan? Är svaret det uppenbart enkla - det handlar inte om prästkallelser utan om yrkesval?

Lukas Romson utbildar studenter på Pastoralinstitutet i Uppsala och avslöjar i en artikel attkränkningar av transsexuellas rättighete5r fortfarande har kyrkans stöd. I ett remissvar 2007 tog inte Svenska kyrkan avstånd från förslaget om tvångskastrering vid könsbyte eller till att transsexuella skulle få spara könsceller. Läser hjag Romson rätt så menar han att i sinom tidn kanske även t5ranspersoner kan känna sig välkomna i Svenska kyrkan. "Kanske beror det på att Svenska kyrkan är en stor organisation som styrs av den demokratiskt valda majoriteten. och därmed ganska ofta följer samhällsutvecklingen."

Eva Brunne hör till dem som Wannabe gillar. Hon är Sveriges första öppet lesbiska biskop och får frågan "Hur förhåller du dig till Bibeltexter som inte delar din människosyn?" Det är en intressant fråga på många sätt - och svaret likaså: "Bibeln är skriven i sin tid och var nog inte tänkt att gälla i 2000 år." Sug på den! Så varför ska bibeltexter då läsas i gudstjänsten - under åthävor och acklamationer? Förklara det, den som kan.

Jag har aldrig varit på någon biskopsvigning - men nog skulle man kunna tänka sig att den som vigs till biskop på något sätt då skiulle relatera till Den Heliga Skrift - som företrädare för läroämbetet? För är det inte enligt Confessio Augustana art V så att den helige Ande skänks genom Ordet och att Anden hos den som hör evangeliet frambringar tron, var och när det behagar Gud? Då finns det väl för Ordet inget bäst före-datum? Vad är det jag inte fattar? Skulle inte Bibeln då gälla som ett evigt ord från Gud?

Jag återgår till fotbollen. Det gick illa för Öster. Nedflyttning. Men för Öster-anhängaren gäller att man inte överger sitt lag hur illa det än är. Det tål att tänka på också för oss som håller på Kalmar FF. Men sak Människosonen när han kommer tillbaka få se ett väl spelande Öster och ett KFF som svenska mästare igen - det är frågan.

12 kommentarer:

  1. Med Brunnes svar börjar jag äntligen fatta!
    De texter som är äldre än läsaren av dem har ingen relevans för de var inte tänkta att gälla så länge? Eller är det upphovsrättslagstiftningens tidsgränser som gäller.

    Det underliga i sammanhanget är att de bekännelser som SvK bejakade 1593 ännu inte har frikopplats från Ämbetet, något som ämbetsbärarna rimligen borde förhålla sig till även då de uttalar sig offentligt.

    Allt som oftast när Brunne yttrar sig tycker jag att det finns fog för en anmälan till domkapitlet. Men det lär väl ordföranden i detsamma inte tycka ;)

    Till nästa års kyrkomöte är det nog dags för en motion som ställer frågan mer på sin spets hur ämbetsbärare får uttrycka sig i sin tjänsteutövning avseende bibeln och bekännelseskrifterna.
    Om alla normerande skrifter inom SvK redan förpassats till historiens skräpkammare så finns det väl inte längre någon anledning att lova trohet mot dessa i ämbetslöftena?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Eller en anmälan till Svenska kyrkans ansvarsnämnd för biskopar. Det vore på tiden att den började göra skäl för namnet.

      Radera
  2. Nog antar Svenska Kyrkans präster alltmera gestalt av hednatida offergodar? Bra att ha för rites de passage och kanske något vinterfestbesök i det lokala viet. I övrigt besvärar man inte hen. Vad hen tror är ganska likgiltigt, så länge samhällsgrunden bekräftas. Om inte ligger offergoden risigt till. Alltså bör en klok gode undvika Heliga Skrifter, som riskerar att utmana. Och de goda henarna är så kloka, så kloka så...


    Tant Svart

    SvaraRadera
    Svar
    1. Aah, vad jag älskar uttrycket, "något vinterfestbesök i det lokala viet".

      Radera
  3. Dag, den snöboll som sen läng rullat nedför går nog inte längre att stoppa. Evangeliet är snart ett minne blott i många kyrkor. Antar att gamla Natans dröm om ekumenik gått eller går i uppfyllelse nu i våra dagar. Bibeln säger att det skall bli som i Noas dagar. Inte så muntert. Men bibeln hade inte fel.

    Stora delar av prästerskapet har snurrat in sig i babyloniska mässhakar och drar med sig församlingarna. Jesus sa: "skall människosonen finna någon tro när han kommer". Ja det kommer han att göra, här och där tills han funnit den oräkneliga skara som det står om. Allt hopp är trots allt inte helt ute..

    Det finns fortfarande många bra präster och pastorer som håller evangeliet högt, och som du och jag, tror på ett evigt Guds ord. Men det verkar som dom motas undan av ledning och politik. Utnämandet av präster och biskopar verkar bygga på "som det skall bli i Noas dagar". Detta skrivet med tanke på omnämnaden i din blogg

    Bibeln är de ord som Gud gav oss för alla tider. Om det inte längre gäller så har vi faktiskt inget evangelium i kyrkan. Då måste man ställa frågan: Vems evangelium är det då man predikar? Jag menar om bibelns evangelium är ogiltigt för våra dagar. Vems?

    Jag funderar mycket över vad som sker och jag tycker det ser rätt illa ut. Som sagt, den snöboll som rullat länge kommer fortsätta att rulla på och bli större. Vi får akta oss så vi inte rullar med i galenskapen.

    mvh A

    http://regentags.wordpress.com/2013/09/09/jag-tror-att-det-skall-bli-som-i-noas-dagar-ar-har-nu/

    SvaraRadera
  4. Att Du f Dag sätter in vår Kyrkas situation i den kontext som utgörs av fotbollsmatcher får mig att förstå att nu är det kyrkokamp och trons goda kamp som alltmer intensifieras. Biskop Bertil var ju supporter till blåvitt har jag förstått och även han kunde använda idrottstermer. Jag tror att han någon gång yttrade att Jesus själv skulle ha fått rött kort i vår sekulära situation. Det borde vara en from förhoppning att studenter på pastoralinstituten skulle kunna få någon inblick i Trons språk, men det verkar som om de hela tiden får bada i den rådande kontexten. De kanske får lära sig RFSL:s språk och kunna exempelvis svara på vad begreppet "truckflata" betyder. Att få läsa vad exempelvis Anton Friedrichsen i fyrhanda sädesåker skriver om Realistisk bibelutläggning är både renande och upplysande. Sven Ingebrand kunde dock med de då (från 1965) liberala glasögonen i sin prästmötesavhandling kritisera Friedrichsen för att han inte frågat sig "om apostlarna tolkat Jesus rätt. Man nöjer sig med att konstatera, att detta är trons sätt att se" (s 224). Han var ju också sekreterare i Bibelsyn och Bibelbruk (1970). Som min prästvigningsbiskop märkte jag dock inte ett spår av denna liberala syn hos honom, men som sagt han var ju "lutheran" och levde i den dagliga omvändelsen. Mot Ingebrands tillfälliga liberala utflykt vill jag hellre med Hans Urs von Balthasar säga: Ich gehe nicht mehr hinter Paulus zurück.

    SvaraRadera
  5. "...hur illa det än är" ? Är det verkligen så? Om illa innebär ett radikalt avvisande av Bibeln som Guds eviga ord under närmast hånfulla former och med det ett avvisande av Jesus som Guds eviga ord till oss och alla människor? Vad gör vi då med Paulus ord i 2 Kor 6? Nej, men visst, dumma mig, det handlade ju bara om fotboll!

    SvaraRadera
  6. Zlatan for archbishop!

    Jag tror han skulle vunnit. Han kan ju använda huvudet också.

    LG

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bilder, bilder, bilder. Jag ser framför mig Zlatans flinande anlete med en mitra på huvudet. :-)

      Undrar dock varför inte Brunne fördes fram som ärkebiskopskandidat. Hon vore väl ännu mera passande. Eller är tiden månne inte mogen? För mig synes dock Svenska kyrkan övermogen vid det här laget. Ingenting som de ledande i den kyrkan kan ta sig till förvånar längre.

      Radera
    2. Monsignore Ibrahimovic. Zlatan är katolik, som sin kroatiska moder, ej muslim (såsom bosnier folkbokfördes i det forna Jugoslavien). Kanske kan han ta över som biskop efter Antje, vore Lund värd en mässa?

      Radera
  7. Bäste Anonym 01:40, Tack för klargörandet beträffande Zlatan!

    SvaraRadera
  8. Hur kan så viktiga frågor bara ebba ut i en massa ordbajs? Det är fullkomligt ointressant att skriva om fotboll när diskussionen gäller Bibelns giltighet för oss idag levande. Jag imponeras inte av sådana sidospår.

    Jag tror Bibeln gäller lika mycket idag. Texterna som läses i kyrkan varje söndag har alltid varit lika aktuella för den tid vi lever i. Det är Guds Nåd och uttolkningen det beror på om texterna ska beröra oss.
    Evangelium för mig är att Gud älskar oss sådana vi är och den kärleken är villkorslös och evig.
    Vilka är då vi att börja villkora andras möjlighet till likvärdig behandling inom kyrkan?
    Jag tycker inte vi som vill kalla oss kristna har något som helst att göra med våra systrars och bröders sexualitet eller hårfärg eller vad som helst som är medfött kroppen. Är det inte själen vi i första hand ska försöka vara rädda om?
    Älska din nästa och bed för dina "fiender", inte så att du framhäver din egen förträfflighet utan i ödmjukhet. Det är en regel jag försöker följa, men det blir svårt då jag möter sådan småsint inskränkthet som jag får läsa på den här bloggen.
    Och kallelsen till präst växer väl i en människas själ och hjärta, BloggarDag, inte i något samfund eller någon kyrka?
    Maria

    SvaraRadera