När allt kom till allt ändrades siffran för flyttkartonger till 357. Jag litar på att flyttkillarna visste vad de gjorde när de packade och räknade. Jag nås av glada tillrop och flyttgröt levererades med tillhörande omtänksamma (som körde och inte tullade på någon fin whisky men insåg att de vid tillfälle skulle komma tillbaka). Polarn Per var den första att ha hittat postadressen. Han försåg mig med en aktualitetssammanfattning och insikten att den nya kyrkliga cheferna är mycket entusiastiskla inför nyordningen. Då insåg jag att det är värre på det lokala planet. "Vi väntar på besked hur det ska bli", hette det. Då förstår man att det är rätt allvarligt med mönster "ni däruppe, vi härnere".
Bokuppackandet går "rätt så bra". Mer behöver inte sägas. Men under kånkarmödan slogs jag av en insikt. Hittills har jag inte burit upp en enda av de böcker jag skrivit men någonstans finns en uppsättning extra ex därför att jag sökte ett universitetslektorat, som tillsattes med hela den apparat som omger en professur. Föreläsning över givet ämne, förstås, och så tre ex av samtliga skrifter som åberopades. Då slog det mig att biskopsutnämningar föregicks av just detta - insända exemplar som skulle visa meriteringen. Nu har vi ingenting av detta. Valmanskåren väljer och i olyckliga fall blir det bara en valomgång där folk måste ha röstat på någon de alls inte har egentlig kännedom om. Måste vi inte ha någon slags instans som prövar saklig meritering för biskopsämbetet?
I dag fattade jag att en stackars kyrkoherde ringt till biskopen i ett stift söder om Växjö för att be biskopen om hjälp i en församlingshärva. Svaret hon gav var att hon inte ägnade sig åt den sortens frågor. Hennes nivå var möten med kontrakten. Tänk om den informationen nått valmanskåren innan ärkebiskopsvalet. Det kanske, trots allt, inte är så stort med den pastorala klokskapen som Koskinen fått för sig.
Ingen stor sak i detta kanske. Att överheten har ett mer övergripande perspektiv på saker och ting kan jag fatta - men måste jag gilla det? Och vart tar allt vart, om biskoparna blir för fina för att möta den enskilda församlingens problem? Har vi helt enkelt fått för fina biskopar och ärkebiskopar - och är det detta som är problemet?
Undrar vilka insikter som slår mig när jag fortsätter bland flyttkartongerna.
Akademisk meritering inför biskopsval?
SvaraRaderaÖnsketänkande. Den tid är sedan länge förbi, då biskopar som regel utsågs ur professorernas skara. Inte heller ministrar är numera särskilt akademiskt meriterade. Ändå är svenskarna i gemen mera välutbildade än någonsin. Utbildningens meritvärde är samtidigt lägre än någon gång förr. Andra kvalitéer ger tjänsterna och jobben. Kön, kanske invandrad etnicitet, pekå attityd, nätverk och social förmåga. Detta gäller även biskopar och ministrar. Bloggardag påpekade några bloggposter bakåt, att man infört begreppet 'tillräcklig kompetens', när man nu inte längre tillsätter den mest kompetente. Detta gäller rimligen även för biskopar.
Vid bökiga situationer i församlingarna gäller i det söder om Växjö belägna stiftet, att i första hand prostarna tillkallas för att bistå. Att sidteppa ansvarig prost vore då kanske inte så klokt? En god ledarskapsprincip är f ö, att ansvara för allt, men att delegera så mycket som möjligt nedåt. En ledare som inte kan delegera, bränner snabbt ut sig och riskerar dessutom att bli mäkta impopulär.
Tant Svart
I nämnda stift finns åtminstone en kontraktsprost som klart och tydligt deklarerat att hon inte tänker agera avseende en församling inom kontraktet; en församling med grava problem. Det ger biskopen anledning att reagera, i vart fall gentemot kontraktsprosten.
RaderaDu har i grunden fel Tant Svart. Biskopen skall vara pastor pastorum den man i förtroende kan vända sig till. Det hindrar inte att biskopen kan hänvisa men inte på detta okänsliga och byråkratiska sätt. /Gustaf Björck som står för vad jag tycker
RaderaDen vittberömda tillsynen är inte mycket att ha när det kommer till kritan! Att kontraktsprosten skulle gå inte och röja i andra församlingar tror jag inte när nu de lokala kyrkoråden är arbetsgivare. Och prostarna vill inte alltid bli indragna i konflikter... F. Gustaf har helt rätt, biskopen ska vara Pastor pastorum och till biskopen ska alla präster kunna vända sig i förtroende. När den kyrkliga överheten blir så förfinad att den inte lyssna till den lokala församlingens glädje- och sorgeämnen, då är det illa! F Pierre
RaderaMmm.
RaderaFörmodligen är många prostar ganska svaga kort numera? Främst honoris causa (hc) eller möjligen pecunia causa (pk)? Och då tycks det inte hjälpa så mycket att delegera??
Tant Svart
Tant Svart
Visst är det i Moheda tältpluggarna nu slås ned? Jag minns hur väggarna där var täckta med fyllda bokhyllor. Framför mig har jag min Rosendal-Sandahlska hylla som just nu börjar med "Kyrklig Förnyelse" och är avslutad med "Förnyarna".
SvaraRaderaFlyttlass kan vara både njutning och mycket jobb
SvaraRaderaSåg att du gift dig med en kvinnlig präst, det är ett tag sedan men jag tyckte det var mycket roande och muntert. Hoppas ni är mycket lyckliga Dag
mvh Agnes
Nej, biskopen i stiftet söder om Växjös dito överlåter också kyrkoherdeinstllationerna till prostarna. Inte bra, anser jag. När hon nu blir ärkebiskop går det dock inte att överlåta biskopsinstallationerna till någon annan.
SvaraRaderaMen hon slipper i varje fall att installera Dag. Är gissningen alltför vild, att båda är nöjda med att slippa?
Iakttagare
Är det ingen, som jag, som undrar över varför så många konverterar till katolicismen idag? Både präster, pastorer och medlemmar.
SvaraRaderaNu har Livets Ords grundares son Benjamin Ekman också konverterat till RKK. Håller inte någonting på att gå åt fel håll här?
kan någon hjälpa mig och svara på vad det är som händer egentligen inom kristenheten idag?
A
To "swim the Tiber" maybe you must "cross the Rubicon".
RaderaJakten efter långsiktigt trovärdiga teologiska institutioner och förebilder är en huvudorsak.
RaderaVarken SvK eller någon väckelserörelse i Sverige har de senaste 20 åren visat en teologisk stringens som håller sig över tiden.
Då kan man antingen bli kvar vid sin läst i den goda lokal teologin och liturgin, eller söka sig till något långsiktigt trovärdigt.
Av de traditionella kyrkorna så är nog både koptiska/armeniska och de ortodoxa väl så stringenta som RKK rent teologiskt. De har t.ex. inte antagit sådana tokigheter som Maria ofelbarhet som RKK fastställde på 1800-talet.
Dock ligger RKK närmare rent västeuropeiskt kulturellt, så det är nog därför de får flest konvertiter av de som tröttnat på liberalteologin inom SvK.
Frikyrkofolket har dock "konverterat" till SvK, vilket enkelt ses om man ser till hur många av prästerna som vuxit upp i en svenskkyrklig gudstjänstmiljö.
Kära Agnes!
RaderaDet händer mycket just nu, men den svenska kyrkan sover och vill nog helst inget heller veta. Det bara stör tankebanorna, dvs om man nu överhuvudtaget tänker. Det går ju lika bra utför för det och Antje Jackelén gillar läget. Hon kan ju alltid förlita sig på Muhammed. Snart blir vi islamister hela bunten, om vi inte konverterar till RKK. Det är därför många har insett det.
"Präst från Skara stift"
Urusla minnesgudstjänster gör en inte gladare...
RaderaIbland kan man få för sig att alla dessa idiotiska kyrkomötesbeslut bara gagnar en sak: att stärka den romersk-katolska kretsen i landet. Det behövs väl inte så mycket för att styra besluten: sossarna, centern och någon grupp till= tre personer???
Jag tror att RKK-vågen kommer att ebba ut och konversionerna till ortodoxien tillta. Sedan får vi beskåda hur slitningarna mellan dessa gemenskaper ser ut och lära oss hur de sett ut de senaste 1000/1500 åren...
Det hela kan ju också läsas som att fler vill ta sin barnatro på allvar.
Kyrkoherdemottagande får ses ut två perspektiv. Om biskopen ska komma, i ett stift av aktuellt storlek, kommer mottagandet månader efter tillträdet. Om prosten kommer kan det bli första söndagen efter tillträdet. Om kyrkoherden ses som biskopens vikarie ("vicar") kan det ha sina poänger att "installationen" "delegerar" ett slags "potestas". I lokalanställningarnas tid är det nog bättre att något som märks händer direkt.
SvaraRadera