fredag 5 juni 2015

Bara en början?

Frågan ställdes om vilken undersökning i England som visar att det är skillnad på vad som tros. Jag har någonstans ett häfte men det räcker nog att kolla Cost of Conscience, som gjorde undersökningen för ett drygt decennium sedan.

Nu minns ni att Anders Nygren talade om att Svenska kyrkan växlat in på främmande spår, på gnostikers och svärmandars spår. Han gjorde det närmast nonchalant och gav aldrig någon egentlig och utförlig förklaring till sitt omdöme. Han menade, antar jag, att de teologiskt utbildade skulle känna igen vad det handlade om. Professorn och biskopen överskattade auditoriet och begrep nog inte själv vad som skett. Svenska kyrkan hade växlats in på främmande spår. Om han har rätt, borde vi så här på avstånd se vart Svenska kyrkan hamnat när hon var på detta spår. Det tror jag alltför många är obenägna att se. Förklaringen har getts i kommentarer. Folk vill ha reformen och då går den inte att ompröva eller ens kritisera. Den står stabilt. Lika stabil är den som en folkopinion. För somliga är det trggt att veta. Det är lika stabilt som vilket annat tusenårsrike som helst, tänker jag.

Men folkligt, förstås. Jag läser Lokaltidningen Alvesta, där den nya kyrkoherden berättar om en torggudstjänst. Kyrkobönen har kompletterats med Idas sommarvisa, så att det ska bli fart på sommaren. Folk sjunger och ler. Hon ser "sin" församlingspedagog vara röd och måste titta bort innan rösten stockar sig och tårarna kommer. "Folk sjunger och ler och jag tänker att vi TROR verkligen, alla tillsammans, att snart kommer 'någon' att sätta fart på den här sommaren också." Ida, förmodar jag men fascineras. För här har den kristna tro blivit folkreligion och alla tror. Det är skillnad på präster och präster.

Det lilla lokala exemplet är ett. Än bättre och mer storslaget är det i England, som nu fått kvinnliga biskopar och det är, säger WATCH, Women and the Church, frontorganisationen för förändring, bara början. The Guardian rapporterade om konferensen där man ville låta Gud vara "she" (Ida? DS). Det är en konsekvens, menar gruppen, av att man fått kvinnliga biskopar. Rev Judy Stowell att när Gud skapat människan - man och kvinna - till sin avbild, måste vi få tala om Gud på det viset. Här måste till a more "expansive language and imagery about God" - och varför inte. Vi kanske kan bidra, vi som har könskorrigerade präster (korrigerade för Skaparen missade något) och transpersoner (som har kvar det skapelsegivna men framträder vidare än så). Rev Emma Percy i Oxford vill att folk ska vara friare för ett rikare språk i liturgin om Gud. Och det har börjat här och var med präster som i all stillhet talar om Gud som "hon". Det går att veta vad som står på agendan - i England som en konsekvens av att man fått kvinnliga biskopar. Jag tror kvinnorna är konsekventa och att Anders Nygrens analys håller.

http://www.theguardian.com/world/2015/jun/01/church-of-england-womens-group-bishops

Jag ska väl inte till Winchester fast en utställning om den kvinnliga Kristus - Christa - visas från den 10 juli till den 9 augusti på universitetet. Det blir föreläsningar om den feministiska Christa historien igenom.

Klart att journalisterna uppmärksammade tanken att Herrens bön skulle kunna lyda: "Moder vår som är i himmelen" eller "Vår Moder, som är i himlen." Men då måste väl trosbekännelsen uppgraderas. Vi tro också på Jesus Christa eller Jessica Christa. Det första tycks bättre. Då ryms både ett han och ett hon i trosbekännelsen.

Jag säger att det är konsekvent och fullt begripligt det WATCH önskar.
Var det Jesus som talade till lärjungarna och sade: "Haven I tagit Fanen i båten, fån I ro honom iland"?
Det låter nästan som Jesus.
Och hur det än är med den saken, förhållandet är just detta. Det blir alltid mer av samma, det är framgångsreceptet när framgångarna hittills uteblivit.

61 kommentarer:

  1. Kristianstadsbladet innehöll en panegyrisk artikel om ärkebiskop Jackelen där det sades att hennes skratt är "mjukt, porlande". Så litterära kan vi vara här ute på landet!/Bartholomeus

    SvaraRadera
  2. Här hemma går ”Lilla Idas sommarvisa” under benämningen ”Lilla Idas megalomani”. Bästa versionen av den är när Jörgen Mörnbäck låter Göran Persson sjunga den. Jag tror att den sändes i radioprogrammet Salva men tyvärr hittar jag den inte på nätet.

    SvaraRadera
  3. Det finns fullständigt ortodoxa kvinnliga präster. Kan inte de som anser feminismen viktigare än teologin (även män) bilda en ny kyrka istället för att ockupera en vars lära de inte delar?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är omöjligt att det finns fullständigt ortodoxa kvinnliga "präster", för då skulle de inte blivit eller fortsätta att vara "präster"!
      Antony

      Radera
    2. Det beror dock på om man låter ortodoxin definieras av underkastelse under Petri stol - som enligt de underkastade inte kan ta fel, trots att det för alla andra är uppenbart att det kunnat ske i vissa avseenden - eller av överensstämmelse med t ex trosregeln. Fast i det sistnämnda fallet måste man tänka själv och kan då komma fram till något som trotts alltid av alla överallt fast kanske inte tidigare sagts på det nya sättet - Jesus tilltror oss ju att bära fram både nytt och gammalt (Matt. 13.52).

      Radera
    3. För det första är det uppenbart att Anonym 11:41 inte begriper vad det innebär att vara i full kommunion med Petri Stol och för det andra så blir konsekvensen av det som trotts av alla överallt att kvinnliga "präster" är en omöjlighet!
      Antony

      Radera
    4. Nej, Antony, om Du begriper så begriper inte jag (Anonym 11:41) - så långt kan vi vara överens. Fast för Dig handlar det mindre om att begripa och mer om att upprepa (onödig upplysning, det har vi alla sett). Men om Gud är undrens Gud skulle det kunna bli uppenbart för lutherska, romerska, ortodoxa och t o m reformerta kyrkor var var och en gått vilse och behöver vända om för att vi ska uppnå den enhet som Herren Jesus bad om och som jag som ser mig som reformkatolik ber om - även det inte ryms i Din begreppsvärld att detta kan gå till på annat sätt än att vi andra underkastar oss Petri stol. Undrens Gud kan däremot leda oss till gemenskap med biskopen av Rom på ett sannare sätt.

      Radera
    5. Ditt ständiga mantra om "underkastelse" visar att du nog är mycket "reform" och föga "katolik", du vet helt enkelt inte hur den Katolska Kyrkan lever och lär. Du kan väl fråga de unierade orientaliska och ortodoxa kyrkorna, eller det "anglikanska" Ordinariatet hur "underkastade" de är?!
      Samt lägga Fältskärs Berättelser åt sidan och ta dig an en mer uppbygglig kvällslitteratur!
      Antony

      Radera
    6. ....Fältskärns berättelser....

      Radera
  4. Tack för hänvisningen.
    Jag hoppas dock att det fortfarande vigs präster med traditionell ämbetssyn där.
    Men som sagt, exemplen förskräcker och väcker oro för framtiden.

    SvaraRadera
  5. Anders Nygrens "järnvägsmetafor" är tydlig. Vi har växlat in på ett svärmiskt marcionitiskt spår där antisemitism, antinomism och gnosticism frodas, och det tycks bara bli värre. Handbokshaveriet bekräftar och tydliggör att vi behöver "backa" på det främmande spåret för att "komma framåt" och varför inte "framåt till Luther" för att tvätta bort den liberala marcionism som man försökt kleta på Luther.

    SvaraRadera
  6. Vi lever i en tid då martyrenas skara bara växer. Och här sjunger vi Idas visa till tårarna rinner ner för våra kinder.
    Är det inte rart?
    När får vi förresten de första hen-mästerskapen i fri-idrott?
    Eller henleg där man bara vänder på det alltefter hur man för dagen känner sig?
    Det finns många växlar kvar att spåra in på. Sen är vi riktigt fria, myndiga och moderna människor.
    Henniskor menar jag.
    L/B

    SvaraRadera
    Svar
    1. L/B: Jag har förstått att vissa extremfeminister vid vissa förskolor vill använda hen även om man vet könet på barnet. De torde vara en liten grupp och de kommer aldrig att få gehör.

      För andra handlar "hen" om att inte automatiskt kalla okänd för han eller hon om man inte vet vilket kön hen har.

      Radera
    2. Ordet "vederbörande" är ofta mycket användbart.

      Radera
    3. Jo men visst är det! Det fick min kompis höra barnmorskan säga hon gjorde ultraljud: "Här kan ni se huvudet på vederbörande".

      Radera
    4. Eller använda 'han'. Detta 'han' innefattar övriga kön enligt latinsk praxis. Kyrkomötet i Macon på 500-talet behandlade frågan för galliska och alemanniska (tyska). Jodå. Det gick bra att använda inklusivt maskulinum enligt latinsk förebild i gudstjänsten. Tills nu ...

      Radera
    5. Du har så rätt, Anonym kl. 19:11. Dessutom tycker jag att "hen" är väl feminint; lite för nära "henne" typ och det är ju inte jämställt. För övrigt måste vi betänka att såväl "människan" som "kyrkan" är femininum.

      Radera
    6. Jag förstår. Ända "tills nu" har man talat latin, fast vi inte lever på 500-talet. Eller gör vi?
      Jag drar slutsatsen att du kallar alla människor "han" rakt av, oavsett om de är förskollärare, sjuksköterskor, lärare eller husmor i en församling.

      Radera
    7. Varför måste vi "betänka" det, Elisabeth? För övrigt glömde du klockan, som också också kan ibland är en "hon".

      Förutom fartyg och flygplan som i vissa kontexter ses om feminina. Även om SAS till en början döpte sina plan efter maskulina vikinga-namn.

      Radera
    8. Fast annars, Elisabeth, så är jag inte så förvånad. Med att din kommentar går ut på att "hålla med" någon annan som har synpunkter på det jag har skrivit. Vågar du någonsin ha en åsikt själv, Elisabeth? Som inte backar upp någon annans? Jag har aldrig upplevt det hittills.

      Radera
    9. Samt Elisabeth, bör jag även kalla dig "han"? Ingen vet ju vem du är och det är nog inte första gången man "bytt kön på sig själv" i anonymitetens tecken här i kommentarsfältet. Du är "kommentator" men ingen verklig person - således "han"?

      Radera
    10. STOPP. Här måste språkpolisen träda in!

      Här står språkdiskussionen på en god nivå endast tack vare Anna, men Elisabeth påstår att latin bara har ett genus? Och detta skulle vara maskulint. Inte för att lärdomen direkt skiner om alla kommentatorer på nätet men detta var väl ändå något slags rekord i okunnighet och dumdristighet. Utan minsta kunskaper sprider hän självsäkert sin okunnighet över skärmen.


      Dessutom är neutralt tredje person singularpronomen det vanligaste i jordens språk. Olika pronomen han, hon, den ,det är en språklig anomali som är oerhört svår att lära sig bemästra för andraspråksinlärare av svenska.

      Hän heter detta pronomen på finska, låt oss ta intryck av denna stora språkgrupp i vårt eget land och förenkla livet och språkbehandlingen. "Vederbörande" är ingen exakt synonym till hän och är dessutom helt fel att använda i de flesta fall där hän fungerar. I exemplet med det lilla barnet som just föds är det exempelvis inte korrekt brukat. Antagligen var det ett skämtsamt medvetet stilbrott och fel i detta fall. Men med tanke på en del kommentatorers språkkunskaper här kunde kanske någon få för sig att det var korrekt språkbruk och sprida denna horrör vidare.


      Radera
    11. "Elisabeth påstår att latin bara har ett genus"

      Nej, det har jag aldrig sagt. Jag har inte uttalat mig om latin överhuvudtaget eftersom jag inte kan latin och, till skillnad från många andra, försöker hålla tyst i frågor jag inte vet något om. Vad jag däremot hävdat är att "han" mycket väl kan avse båda könen. Så har det t.ex. varit i lagtext innan man började skriva "han eller hon" istället. Att det tidigare stod enbart "han" i en bestämmelse innebar inte att en kvinna friades från brott mot denna bestämmelse.

      Och "hän"?! Ska vi börja prata finska med varandra nu? Då kan jag upplysa språkpolisen om att jag fått veta av en finska att deras "hän" inte alls kan jämföras med "hen".

      Radera
    12. Det lustiga var att barnmorskan, enligt min kompis, INTE hade skojat när hon kallade barnet "vederbörande"... Hon hade ju dessutom kunnat göra det enklare för sig och kallat barnet för "barnet" men ville förstås undvika att kalla någon för "det"...

      Radera
  7. En sak ska ni ha klart för er: Om ni har båda händerna bakbundna skulle jag kunna spöa er så det visslar om det!

    Elisabeth skulle jag dock inte spöa, eftersom hon är kvinna..Dessutom var "Lilla Idas megalomani" ett väldigt roligt namn. Fast det nog var hennes man som kom på det, kvinnor är sällan kreativa på det sättet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Att kunna "spöa" (?), någon person som har "båda sina egna "händer" (?), bakbundna (?), borde väl inte vara så svårt för någon endast människa? .. Till och med ett barn skulle kunna göra det?...

      Det vore väl endast och bara att "spöa på" då, (?)...

      Om det nu var det som man verkligen ville och verkligen önskade sig vill säga..

      Vem vet...
      JB

      Radera
    2. Troligen var formuleringen ett i sammanhanget ganska lyckat skämt?

      Radera
    3. Fråga Dr Freoudrich....

      Radera
    4. Helt rätt tänkt, JB!

      Radera
    5. Liknelsen om att kunna "spöa" någon med sina EGNA bakbundna händer fungerar inte om man påstår att eventuella motståndares ”händer” (i en debatt), skall vara "bakbundna"...…
      För att denna bildliknelse ska fungera, och visa på det egna stora självförtroendet till att den egna tesen överlägset bär i en dialog eller i en debatt med motståndare, och visa på det egna stora tilltron till att verbalt just kunna "spöa" debattmotståndares argument, så måste det alltså vara de ”EGNA armarna bakbundna”, som man då refererar till…

      Man kan då inte säga att; ..Om ERA (de debatterande ideologiska motståndarnas…), "händer" skulle vara bakbundna, så skulle jag kunna ”spöa” er så det visslar om det”, utan att förlora vitsen med bildliknelsen… (om den EGNA handen bakbunden, och ÄNDÅ tilltroende sin förmåga att kunna ”spöa”..osv.)
      JB

      Radera
    6. JB: Du har fortfarande så rätt så!

      Förutom att du helt har missuppfattat. Ta och läs och lär av en anonym kommentator ovan!

      Radera
    7. JB: Men det som är värre, tycker jag, är att med tanke på att du tar mitt första stycke bokstavligt även måste göra så med det andra, där jag skriver att "kvinnor inte är kreativa". Men det reagerade du inte på...

      Radera
    8. Det var bildliknelsen som missade sin poäng, som var vad jag reagerade på- Den var lite felaktigt formulerad. DS hade ju liknelsen i sin text, och där använder han den ju så att den blev tydlig och han får därmed fram sitt budskap med bildliknelsen.

      Angående kvinnors kreativitet så får väl människor tycka vad de vill om den saken. En del tycker att kvinnor inte är kreativa, andra tycker att kvinnor är kreativa.

      Kvinnor kan väl vara kreativa på en mängd olika områden där samtidig män inte är lika kreativa inom just exakt samma områden. Och vice versa. Bra, och också människovänligt, att tillerkänna både en majoritet män, samt en majoritet kvinnor, en sådan verklighet.

      Avvikelser från majoritetskurvor finns alltid överallt, men de är då oftast avvikelser och inte något som man nog inte nödvändigtvis varken egentligen kan eller bör pådyvla eller avkräva från några majoriteter.

      JB

      Radera
    9. Inte mera nu. https://www.youtube.com/watch?v=76SBvCTXm5g

      Radera
    10. Anonym 6 juni 2015 23:11, har uppenbarligen svårigheter med att kunna alldeles självmant resolut och beslutsamt välja att avstå att från att läsa sådana texter som inte faller vederbörande i smaken?

      Det kan då kanske inte vara så lätt alla gånger? Att alltså tvingas att läsa sådant som man absolut inte vill läsa? Och då, istället för att själva helt avstå från att läsa, vilja avkräva av andra att de inte skall skriva mer, som en ren självbevarelsedrift?

      Troligtvis är det ett lite besvärande dilemma kan man tro, för en sådan vederbörande? Just i en tid där många olika människor har möjligheter att kunna tycka, anse, tro och och också kunna skriva ned både det ena och det andra överallt på olika fora för samtal, dialog och debatt, är då vederbörande tydligen är nödgad, piskad och tvingad till att läsa varje textrad? Det måste nog kunna antas vara lite problematiskt för just en sådan vederbörande.

      JB

      Radera
    11. JB: Du är rolig.

      Radera
  8. Låter förskräckande likt all den feministteologiska goja jag m fl bombarderades med under studieåren i Uppsala på 90-talet. Allt serverat med tämligen totalitära anspråk och inga motsägelser tolererades. Våra invändningar att det på 70-talet var marxismen och 30- & 40-talen nazismen (enligt vissa...) som höjdes till skyarna som framtiden med stort F. Lundabiskopen var en profet vars förutsägelser slagit in med besked!
    F Pierre

    SvaraRadera
    Svar
    1. I början av 90-talet ville någon på studentkåren att all undevisning skulle inkludera de könsteoretiska perspektiv som fanns inom ämnesområdet.
      Med hänvisning till ämner matematik och det wnkla faktum att man inte skulle ha med ordval som man inte själva vet vad det betyder lyckades jag få den meningen struken ur det utbildningspolitiska programmet vis ChS.

      Radera
  9. Låt oss återvända till luthersk ortodoxi i Konkordiebokens anda och lägga påven åt sidan för tillfället.

    Ortodox och katolik i den lutherska Kyrkan

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vad är "den lutherska Kyrkan"?
      Antony

      Radera
    2. De kyrkor som har Liber Concordiae som lärogrund,

      Radera
    3. På vilket sätt lär och lever dessa samfund som "den lutherska Kyrkan"?!
      Antony

      Radera
    4. Genom att vara trogna denna sin bekännelse. Ex: Missourisynoden, Svenska kyrkan före avfallet 1958, nu Missionsprovinsen , Lettlands kyrka m fl

      Radera
    5. Så, alla dessa samfund är en Kyrka?
      Antony

      Radera
    6. Ja de hör alla till Kristi ena heliga katolska kyrka i den mån de står fasta i Skriften och Bekännelsen. Dit kan även romersk-katolska kristna höra, även om man tillhör en kyrka som likt Svenska kyrkan avvikit från den apostoliska Bekännelsen.

      Radera
    7. Förutom att jag ifrågasätter med vilken auktoritet och med vilka "verktyg" du kan definiera denna lutherska Kyrka, så undrar jag också hur "romersk-katolska kristna" har "likt Svky" avvikit från den apostoliska bekännelsen?
      Antony

      Radera
    8. Läran om påvens ofelbarhet. Påvestolen måste ses som Antikrist i betydelsen i stället för Kristus. Han påstås vara Kristi ställföreträdare!! Tack stora och fromma påvar under 1900-talet har RKK bevarat det mesta i den apostoliskabekännelsen. Ratzinger är 1900- talets främste lutherske teolog!!

      Radera
    9. Jaha, vad det bara det klassiskaprotestantiska missförståndet om innebörden av påvens ofelbarhet som du har bekymmer med. Följande länk gör dig förhoppningsvis lite klokare?! http://www.catholicfaithandreason.org/papal-infallibility.html
      Antony

      Radera
    10. Läs om påvarnas historia, så blir man botad från all papalism.

      Radera
    11. Goddag yxskaft!
      Antony

      Radera
    12. Det ar påvedömet som det var fel på. Det insåg Martin Luther. Det saknar stöd i den heliga Skrift, även om Petrus var apostlarnas talesman. Det är en omöjlig uppgift att vara Kristi ställföreträdare på jorden och ännu omöjligare är det att vara ofelbar i lärofrågor. Det insåg förmodligen Beneditcus (den främste teologen under 1900-talet, vars böcker jag haft stor glädje av) och därför avgick han. Hans efterträdare gör allt för att tona ner påverollen. Han vill helst vara biskop av Rom och den främste bland biskoparna och talesman för hela Kyrkan. Han är förvisso Västerlandets patriark och bör fungera på samma sätt som patriarken i Konstantinopel. Jag skulle mycket väl kunna tänka mig vara medlem i RKK, delta i det ordinarie gudstjänstlivet, men påvens storhet har jag inget större intresse av, i alla fall inte mer än vad man kunde ha i det medeltida Sverige. Dessutom, efter många års studier av såväl r-katolsk som luthersk-katolsk teologi, så förblir jag Svenska kyrkan trogen och ber och hoppas att den åter skall bli värdig sin kallelse, att var en del av den Katolska kyrkan, gärna i sakramental gemenskap med påven som jordiskt överhuvud.

      Radera
  10. Ett problem med att tankar som dessa accepteras och ses som rimliga ( p g a ett icke-funktionellt episkopat!!! Väktarna sover!!!) är att svaga, dumma och lättpåverkade (och de är fler än Du tror) bland prästerskapet påverkas och anpassar sig till vad de uppfattar som kyrkans nya ortodoxi. Så länge villoläror hålles kort är de ortodoxa ty de fattar inte bättre, de har ingen självständig kompass och kunskap i stormiga tider. Med starka och renläriga biskopar är dessa ett mindre problem – men har vi några sådana biskopar i dag?

    SvaraRadera
  11. Anna lyckas med råge larva till sina kommentarer.

    Synd! Påläst och utan skov skulle hon kunna vara en tillgång. Tyvärr tror jag inte nuvarande bekymmerslösa produktivitet bara är ett skämt, utan snarare ett symptom. Alltså tvingas jag ansluta mig till Antonys m flera hypotes.

    Vid bipolär läggning är uppfaserna de för omgivningen mest påfrestande. Är detta rätt forum för egenterapi?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Anonym 21:46, välkommen till min blogg där jag hållit på med egenterapi i många år utan kommentarer. Jag får skriva dem också. Bloggen handlar om försoning genom Jesu blod och skillnaden mellan att kunna glömma övergrepp och att förlåta av hela hjärtat. Bloggen handlar om psyke och själ - språksvårigheter med andra ord. www.gunnelsplats.wordpress.com

      Radera
    2. Detta är väl uppenbart, men varför stoppar inte Dag kommentarer som denna med att binda händerna och spöa folk.Det kommer kanske en tid när Anna tycker att det hon har skrivit är jättepinsamt!

      Radera
    3. Jag måste påpeka för bloggägaren att dessa påhopp på en kommentator som varandes psykiskt sjuk inte borde tillhöra vad man publicerar. Okunnighet, löjlighet och felaktig teologi kan man göra något åt, men bipolär sjukdom verklig eller pådyvlad från andra, är inget skämt och inget du kan påverka på egen hand.

      Radera
    4. Avsikten med min skrivning var knappast menad som ett påhopp. Snarare omsorg.

      Jag tror att Anna kan höja ribban. Kanske bara genom att vänta någon timme innan "Publicera"-knappen trycks för en slutgiltig version?

      21:46

      Radera
    5. Anonym 09:09: Varför skulle jag tycka att det var "jättepinsamt" en dag? Om du tittar några inlägg ner, under "Inte ett dugg imponerad" så ser du att bloggaren själv har talat om att "spöa någon" och att just detta uttryck brukar återkomma hos bloggaren.

      Själv tycker du uppenbarligen att din EGEN kommentar är "jättepinsam" eftersom du inte vågar skriva vad du heter.

      Radera
    6. Alma, det som inte borde publiceras är Annas kommentarer. Man behöver inte var psykiater för att se att dessa är sjuka. Dag borde skydda henne från publicitet just nu, då hon tydligen mår dåligt.

      .

      Radera
    7. :) Vilket pyssel ni har med att analysera mig! Stackars bloggaren...

      Men visst är det av "omsorg" ni sysslar med anonyma kommentarer av det här slaget! Förutom att den egentliga anledningen är att någon här tycker att jag har "spöat" hen i någon debatt och inte har glömt detta och försöker hämnas med de medel man hoppas är effektiva.

      Jag skulle säga att en anonym kommentar ALDRIG kan vara effektiv när det gäller att "slåt tillbaka".

      Radera
  12. SveK växlade in på gnostikers o svärmeandarnas spår typ 1593. Då tog man bort en auktoritet (som ersattes av Konungen sedemera partierna). Därefter har auktoriteter kastats överbord i allt snabbare takt. Kvar finns ett pekfinger i luften; "och vår präst ifrån konfirmationen, står och pekar i det blå, och ingen fattar om han visar vägen eller känner vilket håll vinden blåser åt; VEM i hela världen kan man lita på"?

    SvaraRadera