torsdag 3 mars 2016

Det hemmablinda

Innan blötsnön kom, for foxterriern Grynet och jag till lantegendomen. Grynet fick springa lös. Jag skulle spana lite inför slyröjning. Då slog det mig hur lätt det är att bli hemmablind, att missa perspektiven att just där jag går, har det bott människor för 3000 år sedan, deras gravfält finns i det vi kallar "hagen". De har sett Helgasjön med svag is en grå marsdag även om de inte kunnat fira fösste tossdan i mass mä massipantåta för om denna begivenhet visste de inget.

Möjligtvis har också de i sin vardagsmöda missat platsens skönhet. Vi gör lätt så, när vi blivit hemmablinda och perspektivlösa. Det är möjligt att mitt självkritiska stimulerades av att jag läst förordet till den festskrift Antje Jackelén. Boken skrevs för att högtidlighålla att hon nu varit ärkebiskop ett (1) år.

Vi fick varsin kopia av förordet på Kyrkostyrelsen men också tillfälle att bläddra lite i boken. Icke utan rörelse läste jag förordet.
Här är data om boken:

Jennifer Baldwin, Editor
Embracing the Ivory Tower and Stained Glass Windows
A Festschrift in Honor of Archbishop Antje Jackelén
Springer 2015
Boken är utgiven i serien Issues in Science and Religion: Publications of the European Society of Science and Theology

Redaktören dr Jennifer Baldwin är specialiserad på självskadebeteende och traumabehandling samt depression för att nämna något om henne.

Det var när jag läste förordet, jag fick klart för mig vilken fin ärkebiskop vi har.

Festskriften - eller Festschriften - "is a celebration of the important academic work of Jackelén (s vii)
Jag får  i förordet av Baldwin veta att "in fact"- och det är klart besked - "the most urgent needs of society, includig the AIDS crisis, climate change, and the impact of technology on society, stand at the forefront of her writing, lecturing and teaching." (s vii)

Då kunde man tro att ärkebiskop Jackelén bara är akademisk.
Icke!
"As a parish priest in Sweden for sixteen yeras prior to her move to the academy, her preaching as a seminary professor, and her ecclesial leadership, Jackelén has consistently kept a caring and attentiv touch on the pulse of the rythms, practices, and needs of the church." (s vii)
Det står klart hur det hänger ihop:
"It is through her ecclesiastical leadership and writings that her academic work is most fully vivified and vibrant." (s vii)

Ärkebiskopen är en betydande teologisk tänkare:
"While diligent and precise thought and communication is reflective of her internalized commitment to excellence, she is also aware of added external pressure of being a female leader and scholar." (s viii)
"External pressure" betyder att hon varit utsatt och blivit "inappropiately crticised (including attacks on her hairstyle and threats to her safety during the election process and shortly after her election as primate of the Church of Sweden) and misjudged (including the continued lambasting of her personal faith and ecclesiastical leadership due to a misinterpretation of her bishop's motto)." (s viii)

På samma sida smög sig ett litet fel in.
Det påstods att Antje Jackelén var "only the second woman to earn a Ph.D. from the theology department at Lund University" (s viii) men detta rättade Antje själv inför kyrkostyrelsen. Det var en missuppfattning. Inom ämnet systematisk teologi var hon den andra kvinnan som disputerade.

Ärkebiskopen är betydande på många sätt:
"As daughter, friend, scholar, wife, priest, mother, professor, advisor, colleague, director, bishop, grandmother, and archbishop, Antje Jackelén has positively influenced individuals, communities, disciplines, organizations, and the church, local, national and global. (s ix)

Inte så konstigt med en Festschrift, då, förstår jag:
"This volume is intended to honor the work of Antje in the academy and celebrate the first anniversary of her historic instillation as archbishop of the Church of Sweden." (s ix)

Bland de aderton bidragsgivarna återfinns Anders Wejryd.
Boken är på 249 sidor.

Jag hoppas ni hängde med på engelskan, i varje fall så mycket att ni förstår i vilken klass Antje Jackelén spelar. Ett tag tänkte jag att det är i Söderblom-klass (ni vet att vi delar in flottans fartyg just i klasser typ Sverdlovsk eller Whisky eller vad det kan vara) men jag undrar om vi inte hädanefter ska tänka oss att vi fått en helt ny klass på ärkebiskopar, en som inte ska jämföras hundra år tillbaka utan med det framtidsperspektiv som kommer sig av att vi har Gud på vår sida. Jackelén-klass, alltså.

Tillbaka till temat om det hemmablinda.
Det är lätt att missa. Jag var  efter besöket å lantegendomen i går på Grytan, den lokala Ica Super Market. Där stod en nyanländ och undrade på engelska om priset på naturgodis. Var det 129:- eller 99:-. Jag berättade om det som kallas "extrapris" och sa att det är sådant vi är för. Jag kunde också hämta en broschyr med rabattkuponger så att han fick sina clementiner riktigt billigt. "Läs broschyren" sa jag på engelska. "Det gör vi alla." Och så log vi mot varandra.
Människan är människans glädje, nyanlända och ärkebiskopar lika.

Nu ler jag och tänker på alla märkvärdigheter jag får vara med om och alla fina människor jag får möta.  Men fick Wejryd någon festskrift? Inte i Växjö stift. Men sedan? Inte efter ett år. Det ville tydligen ingen fira. Nu tycker jag lite synd om Anders Wejryd. Så kommer stoltheten. Jag har fått väljas in i kyrkostyrelsen samman med ärkebiskoparna Werkström, Weman, Hammar, Wejryd och Jackelén. Vi har gått från klarhet till klarhet, förstår jag, och famnas nu av ljuset.

Min vän Olle Burell skrev i går på fejjan om Antje som "världens bästa ärkebiskop". Den som efter allt detta vill jäva det omdömet, har en övermänsklig uppgift framför sig och en sådan eventuell men ohemul vilja att jäva beror enbart på fenomenet hemmablindhet. Folk ser inte hur det egentligen är. Vetenskap går ut på att få syn på detta egentliga.
Science and Theology, liksom.

Inte alls konstigt att Antje Jackelén är ordförande i LVF:s arbete med frågan om det lutherska in "public space", tron inte som kyrktorn vid torget bara utan som aktör i det politiska, antar jag. Martin Junge var glad över den rekryteringen. Fattas bara annat.




27 kommentarer:

  1. Och när ska amerikanarna lära sig att vi fortfarande har högre fakulteter med teol, jur och med dr och inte bara fil dr... .
    Kh på landet

    SvaraRadera
  2. Kyrkoledare dunkar mycket i ryggen på varandra, förstår man. Men vi har kanske en skicklig akademiker till ÄB, det är bara så att man undrar var alla hennes stora publikationer finns? Avhandlingen ansågs inte särskilt märkvärdig i Lund när det begav sig.

    TD

    SvaraRadera
  3. Nu nänns vi väl knappt äta ur whiskasskålen i ärkebiskopsgårdens garage längre. Det var så fint, det som skrevs i Festschriften!

    Men det gör vi väl ändå, och känner oss rejält hedrade att vi får undfägnas med lekamlig spis av världens bästa ÄB!

    Elaka Katten Måns

    SvaraRadera
  4. Måtte jag aldrig bli så framstående inom något fält att jag skulle behöva läsa sådan välvillig smörja om mig själv. Jag skäms redan vid fantasin av min karriär och karaktär sammanfattad med sådan osmakligt total välvilja. Sådant ska sparas till nekrologer så att föremålet slipper läsa.

    Expertis inom självskadebeteende torde vare en utmärkt bakgrund för den som skriver om Svenska Kyrkan.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nils Persson3 mars 2016 18:55

      Sant, men Dag är egentligen snäll en snäll person, det hävdar han själv i alla fall. Han vill kyrkans bästa även om han överdriver ibland.

      Radera
  5. Men se, här passerar ärkebiskoparna revy tillsammans med bloggaren i den kyrka, som de alla har lett!

    -Trevligt att bloggaren själv nu i egen hög (ledande) personposition redovisar sitt samarbete med ett antal biskopar och - minsann - sin "vän" Olle Burell, den förtroendevalda ledande S-ledamoten i KM vars åsikter annars torde befinna sig långt ifrån bloggarens.

    Så statueras alltså personalunioner i den kyrka, som bloggaren är med och leder men som hans uppbackande doakörsångare dagligen skriver ned efter tydligen särskilda noter.

    Men bara när de riktar sina semantiska bössor mot mig och lika ofta förstås skjuter bom. Aldrig får vår kära bloggare av kören läsa att han är i fel kyrkobås, styrs av falska och fula politiker, som bara vill åt makten för dess egen skull.

    Bör nu inte bloggaren i kraft av både sin blogg och - än viktigare! - sin ledande position i Svenska kyrkan, där han är döpt, konfirmerad, prästvigd, tjänstgjort ett stort antal år som präst och en kyrka han följaktligen känner in i minsta detalj. äntligen utbrista - med direktadress till doakören:

    -Det räcker nu! Sluta med att misstänkliggöra min kyrka! Den är min, den är en väsentlig del av mitt liv, i den har jag ett enormt kontaktnät, den kyrkan har givit mig så mycket att jag inte skulle komma på tanken att baktala den!

    Alltså, sluta omedelbart med beskyllningarna och attackerna mot Svenska kyrkan.

    -Sjung i stället kärlekens, fridens och fredens lov och tänk med stor tacksamhet på Gud som har givit oss vår älskade kyrka!

    Bloggaren får gärna, bokstav för bokstav, ta mina ord, slå näven i bordet och sätta ned foten mot doakörens uppbackares beskrivningar av Svenska kyrkan.
    Det vore på tiden!

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. -Frid, frid! lär ju de falska profeterna ha strött omkring sig. Kärlek, välgång och fred likaså. Men inte Sanning.

      Ibland undrar man vilken kyrka den gode BOD tillhör? Hans kyrka påminner om den handfasta Realsozialismus, som var den gråsolkiga vardagen i vårt södra grannland fram till die Wende. Även där tvangs välvilliga människor för att härda ut att drömma rosenröda drömmar om hur sakernas tillstånd egentligen var. Bortom vardagens 20.000 nyanser grått. Även där utsattes tvivlare för organisationens och elitens tryck. Även där stod förkunnelsen i den realt existerande organisationens tjänst. Även där låg tonvikten för eliten på Volkserziehung. Även där välkomnades nyttiga idioter med öppna armar.

      Alla har vi väl våra små rosenröda nischer, BOD!


      P

      Radera
  6. Trosobjektet för Prinsessan på ärten är den förtappade tangoorganisationen sv"k" som sådan. Det förklarar det ängsliga politrukeriet varje gång något i den ifrågasätts. /John

    SvaraRadera
  7. En dylik festskrift påminner mig om en film från tidigt 1990-tal där en ung östtysk flicka frågar den entusiatiske ungkommunisten hur Lenin var som älskare. "Den bäste naturligtvis!" blev svaret.

    Vad har Jackelén gjort som ÄB under ett är som varit så märkvärdigt att det förtjänar en festskrift?
    Den akademiska avhandlingen skrevs innan. Det ofta missförståndna valspråken var med under lundatiden.
    Den frapperande oförmågan att värdera Jesus vs. Muhammed var under utfrågning inför ÄB-valet.

    Det ligger nära till hands att misstänka att festskriften styr på kön och inte person.
    Är det verkligen en bra idé?

    SvaraRadera
  8. Att jättebippen Jack överhuvudtaget tackade ja till sin position tyder på bristande omdöme. Det som avgjorde var inte det som festskriften nu panikartat försöker torgföra utan de facto hennes kön, vilket i andra sammanhang är att gravt reducera en människa. Samma bristande omdöme uppvisades även när hon under kyrkostyrelsens möte hävdade att sv"k" inte befinner sig i en kris. Självfallet kan hon inte se någon kris, insikten saknas eftersom hon själv är det yppersta tecknet på den och - dess främsta garant. /John

    SvaraRadera
    Svar
    1. John, nu gör du faktiskt Jackelén orätt. Bland dem som var valbara när det begav sig, d.v.s. inte för gamla eller för nya som stiftschefer, var hon den mest meriterade. Att hon valdes är snarast ett tecken på vilken kvalitet det numera är på stiftscheferna i den svenska kyrkoorganisationen.

      Att kyrkosystemet inte är i någon kris, säger inte bara Jackelén, utan alla i ledande ställning (utom möjligen någon udda suppleant i kyrkostyrelsen).

      Radera
    2. Mest meriterad? Hur då? Mitt bestående intryck av valet av Jack är betoningen av hennes kön, det var det som hela tiden lyftes fram och presenterades som det sensationella. Om några meriter hördes ytterst lite. Att sådana nu harangeras i en slags vitbok är ju bara patetiskt. Avsaknaden av hennes krismedvetande är alarmerande. Människan vill ju inget. I sv"k" pekar alla siffror neråt, precis alla. I vilken företagsstyrelse som helst hade det lett till sparken av VD. Men Jack förmår inte se någon kris. Detta vittnar inte om inkompetens utan om impotens. Jag tycker det är ett problem att större delen av sv"k":s "biskopar" hämtas bland avdankade akademiker, vilket många av dem även kallt tycks räkna med. Vad blir det mer än en prålig avslutning på karriären? Som stavas hyckleri. /John

      Radera
    3. Ingen av de nuvarande stiftscheferna kan betecknas som 'avdankad akademiker'. Några har doktorerat, men tillstymmelse till akademisk karriär finns inte hos någon, utom då hos Jackelén.

      Radera
    4. John, +Göran har koll. ÄB-valet stod till slut mellan Antje Jackelén och Ragnar Persenius, som om han blivit vald hade tillträtt strax före 62-årsdagen; det låg honom säkert i fatet att han för att få ens fem år som ÄB skulle behöva tjänstgöra 19 år som biskop. Av de fem biskopar som var yngre än Persenius hade vid ÄB-tillträdet en varit biskop mindre än två år, en drygt tre år. Av de återstående tre - Jackelén, Hans Stiglund och Eva Brunne, har endast Jackelén akademisk meritering, vilket torde ha efterfrågats efter den odisputerade Wejryd. Att välja ÄB utanför kretsen av biskopar går men har bara hänt två gånger på drygt 300 år (professorerna Nathan Söderblom och hans efterträdare Erling Eidem). "Startfälten" blir små när folk i 60-årsåldern väljs till stiftsbiskopar, vilket skett flera gånger nyligen.
      Kh på landet

      Radera
    5. John, vad Du menar med "avdankade akademiker" kan man också fråga sig. Det är 30 år sedan folk "blev över" i och med att deras docenttjänster tog slut och ännu längre sedan biskopar regelmässigt hämtades från akademin (se Rune Imbergs bok om biskops- och domprostutnämningar 1866-1989). När Fredrik Modéus disputerade blev det för första gången på cirka tio år lika många doktorer som icke-doktorer i biskopskollegiet. Pigga, käcka och muntra bloggar ska förvisso kunna rymma kyrkokritik i sina kommentarfält, men det är alltid en fördel om man har på fötterna - detta är ju ingen sandlåda f'låt sandstrand.
      Kh på landet

      Radera
  9. Varför är Jackelén bästa ÄB? För att hon lyckats vända medlemstappet i SvK???
    /Sub versus/

    SvaraRadera
  10. Denna dag i Fastan är den första läsningen, med anor till tidig medeltid, Jer. 7:1-17. V. 3-4 lyder: "Så säger Herren Sebaot, Israels Gud: Ändra era liv och era gärningar, så skall jag bo bland er på denna plats. Lita inte på lögner som 'Här är Herrens tempel, Herrens tempel, Herrens tempel'.”

    Det tycks mig som om profetorden har bäring på Bengt Olofs beskrivningar av den svenska folkkyrkan, kanske på visst sätt också på en amerikansk akademikers beskrivning av Antje Jackeléns färdigheter.

    SvaraRadera
  11. Det är förmodligen ingen tillfällighet att denna bok ges ut av någon som är expert på självskadebeteende och traumabehandlig. Det är just detta som drabbat Svenska Kyrkan i modern tid.

    SvaraRadera
  12. Ja, du BOD.
    Ibland undrar jag hur du tänker eller om du ens tänker. Logik saknas i vart fall i det mesta av det du skriver och framförallt när du skall exemplifiera.
    Gud gav oss Kyrkan, observera versalen men sannerligen inte SVeK , denna i många fall enbart en parodi på en kyrka med sin synkretism , sina biskopar där ingen enda är apologet men alla synnerligen PK-anpassade.
    Jesus drev faktiskt ut månglarna i templet –har Du glömt det? Ser Du inga sådana i din älskade ”folkkyrka” . Inte tror jag heller att Jesus skrädde orden när han drev ut dem , han var knappast PK-anpassad- han sa sanningen och agerade därefter.
    Det finns mycket att vara tacksam för gentemot det gamla SvK men SVeK är inte vad SvK en gång var, är det så svårt att inse? (Sedan skall man inte glömma att SvK aldrig varit någon perfekt Kyrka,. Långt ifrån. Där fanns giriga biskopar och andra prelater, några rent kriminella , tom mördare. Det som skiljer dåtidens SvK och dagens SVeK är mest ambitionen. Vad man vill med Svek och vad man ville med SvK men jag tror helt enkelt inte att du är förmögen att se och förstå sådant. Du borde dock kunna förstå vad Du själv skriver och vad konsekvensen, den logiska konsekvensen blir av det du anför.

    Tidigare tog du upp skolan. Visst men vad har dagens SVeK med forna tidens skolväsen att göra annat än det negativa – att samma politiska styre som avlägsnade all kristendomsundervisning, avlägsnade prästens roll inom skolväsendet frenetiskt arbetar för att ta bort allt som påminner människan om Kristus styr SVeK. Är detta något att vara tacksam för…?’

    Jag skulle kunna ta upp flera exempel som du själv anfört och visa hur dessa exempel inte stöder dina plattityder men avstår just för att jag inser att du helt enkelt inte kan förstå.
    En annan sak. Du ironiserar över talet om ”vännen” Burell. Tja vare sig detta nu är ironi från DS sida eller ej –kan du inte fatta att man mycket väl kan vara vän med någon även om man ogillar det han eller hon står för t ex när det gäller SVeK.
    I mitt yrke har jag haft med många nationaliteter att göra även i allra högsta grad med muslimer. Jag betraktar många av dem som mina vänner men jag delar sannerligen inte deras tro och eftersträvar verkligen ingen synkretism. Det finns tillfällen inom det profana där kompromisser är både eftersträvansvärda och nödvändiga men det gäller inte inom tron. Det går inte att kompromissa där ty tron handlar om sanning och en kompromiss där innebär att tumma på sanningen.
    Vi kommer alla att stå inför vår herre men insläppta blir vi inte alla- inte ens om man aldrig så troget läst fader vår och trosbekännelsen , man skall också leva därefter.

    //HH

    SvaraRadera
  13. Fattar de inte hur det ser ut med ett sådant våldsamt prisande?

    SvaraRadera
  14. Stackars människa att bli utsatt för denna bisarra text, som hämtad från Grönköping. Alla får väl vara tacksamma att inte självskaderskan med inspiration från Gudrun Schymans memoarer hyllade AJ även som älskarinna. Men det var också det enda hon verkar ha lämnat till privatsfären. /J-O

    SvaraRadera
  15. Är inte bokens titel mångtydig? Vem är det som omfattar elfenbenstornet? Skulle det vara ett föredöme att omfatta elfenbenstornet? Borde inte titeln istället kunna formuleras typ "Crushing the Glass Ceiling" med undertiteln "with political help" alternativt "on political grounds".

    SvaraRadera
  16. P,HH med flera,

    -Den förstnämnde borde hålla sig för god att jämföra vår demokratiska kyrka med DDR och dess realsocialism. Jämförelsen är ful, ovärdig, obegriplig och visar bara - tillsammans med HH:s vanliga floder av ovett mot kyrkan - att kritikerna är plågade av mångmiljonuppslutningen bakom kyrkan och att s k konkurrenter och alternativa kyrkor bara är, och förblir, små västanfläktar.
    Detta är ju inte så konstigt: fädernas underbara kyrka har ju stått rak i ryggen och till båtnad för oss alla - hela svenska folket - i över tusen år.

    Därför faller P:s, HH:s och andras ständiga galla över kyrkan platt till marken och kan bara glädja dem själva.

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ytterst blir väl det mesta en fråga om vad vi ser och vad vi önskar se. Kanske är det både svenskt och mänskligt att vara faktaresistent när hjärtefrågor tas i skärskådande?

      Hur var det den numera uppmärksammade nationalekonomen Tino Sanandaji yttrade?

      "I Iran ville dom att jag skulle tro på det jag inte såg (Allah).
      I Sverige vill dom att jag inte skall tro det jag ser med mina egna ögon"

      P

      Radera
    2. Nu skulle ju den noggranne läsar kunna urskilja en viss skillnad på att kritisera en tveksam festskrift och motiven bakom denna och att kritisera den kyrka som föremålet för festskriften råkar vara ärkebiskop i.

      Jag kan inte se att jag kritiserar vare sig SvK eller dess ärkebiskop i min kommentar.
      Däremot är jag starkt undrande över om motiven till en festskrift över en Ärkebiskop efter ett års tjänstgöring inte har bäring på genus.

      Det måste vara en väldigt förvirrad tänkare som ser det som kritik av kyrkan.
      Även om vi skulle kunna leda i bevis (kan någon detta?) att kyrkostyrelsen eller kansliet beställt en festskrift, så har en kritik mot en sådan beställning endast bering mot beställaren, inte mot kyrkan.

      Jag kritiserar inte Sverige för att en tjänsteman på skattekontoret tagit ett urbota dumt beslut, för att göra en analog jämförelse.

      Citatet av Olle Burell var det som jag närmast åsyftade med min förnimmelse av en film. Att den råkar handla om Östtyskland är mindre relevant i sammanhanget, då avsikten var att peka på den oreserverade idoldyrkan som citatet tyder på.

      Var i Sverige - eller på denna blogg - kan man finna liknande idoldyrkan?
      Tja, i sekter möjligtvis. Kanhända även på andra ställen. Politiska partier och stora medlemsorganisationer är historiskt sett inte automatiskt skyddade mot sådan.

      Radera
  17. Ja men hallå! ÄBn försöker skapa godwill åt sitt företag och det hon gör. Att hon förnekar krisen i SveK betyder inte att hon inte ser den, utan att hon har bytt etikett på den. Det hon gör är väl vad alla kompetenta chefer förväntas göra, att skapa en positiv bild av det man håller på med.
    Att SveK har ett goodwillproblem torde vara känt. Så det gäller att skapa en atmosfär där ÄB inte behvöer vara på defensiven. Sedan får vi se vad som blir kvar när den tyske 1500-talsdoktorn är avfirad. Blir det mera än dunsen av raketpinnen? fm

    SvaraRadera
  18. Festskriften kom naturligvis till p g a hennes kön och det var fel tänkt. Men om ni (och nu klumpar jag ihop er) inte hade hållit på som ni gjort och fokuserat oändligt på hennes kön kanske festskrivarna hade kunnat avhålla sig också? Det finns ju en anledning till det mesta.

    SvaraRadera