tisdag 8 mars 2016

"Som om"-intellektualiteten

Jag har väl slarvat eller helt enkelt inte hunnit, men Dagens Nyheter kom mig till hjälp med sin lördagsbilaga som helgläsning om Vasaloppet och de politiska vildarna för att inte tala om Handelshögskolans ensamma kvinnor. Det fanns också en lite spalt på temat "Vad hände sedan?" Den handlade om Antje Jackelén, som nu är en aktiv och synlig ärkebiskop. Detta påstående exemplifieras med klimatfrågan, som nu är en kyrklig fråga "och hon har aktiverat kyrkan i arbetet med att ta emot flyktingar." Dessutom är hon ständigt aktiv på sociala medier.

Jag hajade till något.
Det var ju Frimodig kyrkas motion 2014 som satte institutionell fart på flyktingarbetet och det var 2015 en motion från samma Frimodig kyrka som satte en summa på vad dessa insatser skulle kunna kosta. Denna summa mer än dubblades. Den kyrkostyrelse där ärkebiskopen är ordförande tyckte inte att vi behövde göra något alls. Det kunde få ge sig...

Jag har inget särskilt behov av att lyfta fram denna felbedömning från våren 2015 och jag medger att jag tyckte det var lite tveksamt att skriva en motion, som i sak innebar kritik mot Kyrkostyrelsen. Men i alla fall.
Det var inte ärkebiskopen som aktiverade kyrkan i arbetet med att ta emot flyktingar.

Ändå var det ett resonemang från våren 2014 som överraskade mig mer.
Har jag missat det tidigare? Jag kanske inte såg DN då - det är fullt möjligt. Hon var i Broby av alla ställen, för det var Antjes sista biskopsvisitation. Hon togs emot med pompa, ståt och pilsner, ser jag. Hon åtspordes "varför  man måste acceptera kvinnliga präster." Det är en bra fråga. Påven gör det inte om man avser påven i Rom men inte heller den koptiske påven eller patriarkerna i Konstantinopel eller Moskva. För att nämna några. Så vilka är "man" när det nu inte är majoriteten av kristenheten? En bra fråga, alltså.

Antje Jackelén svarade:
"Det är som om jag säger att jag ska börja arbeta på Ikea, men bara jobba med bord, inte med stolar. Då kommer man nog inte att göra så bra karriär på Ikea."

"Som om"-intellektualitet, alltså.
Brister resonemanget därför att det är en tautologi eller för att knyta an till IKEA och dess platta paket, är det en plattityd?  Är det rent av fråga om en oren plattityd? Att det är ett politiskt språk är uppenbart. Det blir väl till att läsa på hos Gunnar Fredriksson, Det politiska språket (4:e utökade upplagan, Cavefors, Lund 1969) Handlar det om ett sådant övertalningsknep som i allmänhet brukar anses "en smula ohederliga, osakliga, missvisande"-? (Fredriksson s 35)

Utgångspunkten funderar jag över.
Gör verkligen alla på IKEA allt eller finns det en specialisering så att somliga ansvarar för den avdelning där bord hanteras - från ritande till tillverkning, inköp och försäljning - men i verkligheten alltså inte arbetar med stolar? På det konkreta varuhuset - finns det olika avdelningar för stolar och för bord? Jag funderar och funderar på att ta mig till Älmhult för att se efter, men denna tisdag fyller kyrkomötets tidigare ordförande Gunnar Sibbmark 70, så jag far till Rydaholm och gratulerar honom i stället. Men jag undrar verkligen. Kan inte den som ägnar sig åt bord göra karriär på IKEA? Det tror jag är möjligt. Vill någon ringa till IKEA i Älmhult och helt enkelt fråga?

Men hur tänkte hon egentligen? Fanns det en tid när IKEA bara jobbade med bord eller bara med stolar och har det skett en förändring? Har motsvarande förändring skett i Svenska kyrkan så att det från den 1 januari 1959 (när lagen började gälla) eller den 10 april 1960 (när de första kvinnliga prästerna vigdes) uppstått en annan produktion, dvs en produktion av annat?
Hur tänkte hon?

Nästa lilla detalj är förstås frågan om Svenska kyrkan är ett slags andlighetens IKEA. Det får sina konsekvenser om så är fallet. En utbudskyrka?

Det tredje jag funderar över är ordet "karriär". Jag har aldrig uppfattat prästämbetet som en karriärväg utan som en syssla i tjänst åt församlingen. Är det så saken uppfattas och är det då moraliskt legitimt att stoppa prästers s k karriärer med påföljder för deras ekonomi livet ut?

Då är det kanske dags att ta sig an "som om-intellektualiteten". "Vad är det?" frågar vi med katekesutvecklingens ord från 1878.
Jag uppfattar att det är en intellektualitet som är just en smula ohederlig, osaklig och missvisande. Den tar sig bort från en ställd fråga med moraliska och andliga implikationer genom att tala om något betydligt mer trivialt. En plattityd.

Den här sortens analogier, jag följer Fredriksson, är en komplicerad mångtydighet. "Det brukar visa sig, att likheterna vid närmare analys blir allt trivialare och skillnaderna allt intressantare." (aa s 69) Analogierna har två svagheter: "de löser inga problem, och de ger upphov till flera nya problem." (ss s 69 igen).

Så är det så klokt att jämföra ämbetskonflikten med ett jobb på IKEA när själva grundförutsättningen på IKEA kan ifrågasättas (det bör undersökas hur arbetet organiseras om vilka karriärhinder företaget formaliserat!)?
Vore det inte klokare att behandla ämbetskonflikten genom att analysera vad den de facto handlar om, inte utifrån fördomar (som bekräftas, vilket gör att det finns all anledning att ifrågasätta sitt eget omdöme) eller utifrån rent ointresse för själva frågan.
Har vi läst någon liten bok eller en rejäl monografi av någon av biskoparna som reder ut vad motsättningen handlar om och gör klart hur riksdagen 1958 kunde fatta sitt enda gudomliga beslut? Det vore ju inte ur vägen att en biskop klargjorde hur riksdagen då visade sig veta Guds vilja med Kyrkans ämbete.

Den besvärande omständigheten, som inte föreligger på IKEA men väl i Svenska kyrkan, är förstås de utfästelser som gjordes. Man kunde dåförtiden omfatta Kyrkans traditionella majoritetsuppfattning om ämbetet och likväl utan reservationer avlägga sina prästlöften i Svenska kyrkan. Så var det lovat. Sedan kom inskränkningarna och så togs lagen bort och därmed påstods att löftet var borta. Så enkelt kan väl möjligtvis IKEA hantera sina löften, men gör det nog inte av affärsmässiga skäl. Men hur kan Svenska kyrkan?

Jag påstår nu inte något "som om" utan är mer intresserad av hur det faktiskt gick till och hur det ska värderas.
Jag hamnar alltså med hjälp av misstänksamhetens hermeneutik i slutsatsen att när någon kommer dragande med "som om"-argumentet, är det något lurt på gång.
Och "som om"-intellektualiteten är inte riktigt klok för den löser inga problem och ger upphov till flera nya.

Detta tänkt läste jag denna morgon på Twitter hur Jungfru Marie Bebådelsedag presenteras av Svenska kyrkan:
På söndag är det Maria bebådelsedag. Då firar kyrkan kallelsen: Att vi människor får uppdrag av Gud, att bära Guds kärlek till andra.
Nog är något lurt på gång med en sådan liten dragning - bort från Maria och ut i något som kanske är fint men annat. Kallelsen kan firas 2, 5, 6, 9, 10, 11, 20, 21 söndagen efter Trefaldighet, på Domssöndagen samt möjligtvis också på Alla Helgons Dag detta år.
Det är som om Maria inte kan ställas fram på sin egen kyrkoårsdag om våren - och det löser inga problem, förstås, och ger upphov till nya. Vad är det som inte får sägas nu då? Ska det ens antydas att med denna söndag inleds julfirandet 2016?


61 kommentarer:

  1. I år firas inte Judica, men om vi läser första årgångens epistel om Jesus som överstepräst (Hebr 7:24-27)kan denna text inte omtolkas eller bortförklaras med någon hemmagjord ikea-analogi eller annan analogi. De "liberala" försöker ibland "hinduisera" Kristen Tro och Kristus genom att göra dem till en analogi för något annat.

    SvaraRadera
  2. Feministerna har alltid haft svårt med Maria. Å ena sidan stor hon i centrum för frälsningshistorien, utan henne, just som kvinna, skulle det inte ha blivit någon inkarnation och ingen fortsatt frälsningshistoria.

    Å andra sidan är hennes storhet kunten till att hon säger: Jag är Herrens tjänarinna. Det är ju detta att kvinnor är tjänarinnor, som feministerna vill ändra på. Kvinnor skall vara lika mycket härskare som män.

    Ja, det är inte lätt när historiens mest uppmärksammade kvinna är av fel sort!

    SvaraRadera
    Svar
    1. För den nya religionens profeter blir Maria mycket problematisk, både ecklesiologiskt och ämbetsteologiskt!
      Antony

      Radera
    2. Göran: Tycker du annorlunda än feministerna? Dvs tycker du att männen inte ska tjäna lika mycket som kvinnorna?

      Radera
    3. Men jag blir lite trött.
      För det första är 'feministerna' en så heterogen grupp att det är meningslöst att alls tala om vad 'feministerna tycker'.

      För det andra tvivlar jag på att så värst många feminister har problem med att Maria är Herrens tjänarinna (HERRENS tjänarinna, nota bene, inte en karlsloks). Problemen finns nog annorstädes. Jag kan på rak arm komma på tre attityder som associeras med Maria, förvisso felaktigt, men dock:
      - Kvinnan som sekunda människa, the Human not quite Human".
      - Kvinna som avelskossa.
      - Madonna-hora komplexet.
      Dessa synsätt är samtliga skapade av män, inklusive män inom kyrkan.

      Varför skulle kvinnor INTE vara härskare lika mycket som män?
      Jag minns när min far en gång lite retsamt påstod att 'det är så väl ordnat att det kön som fått musklerna också fått mest förstånd'. Jag fnös och replikerade att det behöver man bara se sig om i världen för att inse att det inte är sant. Min far blev allvarlig och sa att det måste han ju ge mig rätt i.

      Inom kristendomen har vi väl alla uppgiften att tjäna Herren och varandra. Den som vill vara störst ska vara de andras tjänare. (Vilket borde göra Maria till den största någonsin, för ingen som är enbart människa har någonsin gjort eller kommer att göra något så ofantligt stort för hela mänskligheten som hon.)

      den Lea

      Radera
    4. den Lea: Jag hoppas på Görans svar här. Om det uteblir kanske man kan tänka sig att jag än en gång fått rätt om du vet vad? :)

      Radera
    5. den Lea: Till hora/madonnekomplexet, räknade du då in att det egentligen är "hederstänkande" att den bästa kvinnan av alla var oskuld? Detta tänk, att en kvinna är "ren" bara om hon är oskuld, leder än i dag till hedersmord.

      Radera
    6. Jag hoppas också på +Görans svar.

      Men oberoende av det har du fortfarande inte rätt. Om man som präst har att välja på att gå emot Guds vilja och att sätta sig i skiten, förstår jag att man sätter sig i skiten. Har man att välja mellan att alls bli prästvigd, kunna bli kyrkoherde, prost, kanske biskop, samt betraktas som en anständig människa och att nedvärdera en grupp bara för att och därmed sätta sig i skiten är man rimligen griskorkad, helst som man som 'anständig människa' med alibit klart är tämligen fri att nedvärdera ändå.

      Bloggaren är inte griskorkad, inte heller alla andra män som skriver här.

      den Lea

      Radera
    7. Den Lea, är verkligen "le", då vederbörande skapar en utrerat reduktionistisk och "patriarkal" nidbild av den Katolska och Ortodoxa läran om Guds Moder Maria, en Mariologisk teologi som verkligen skickar de liberala heresierna dit de hör hemma!
      Antony

      Radera
    8. den Lea: Kan du förklara vad du menar med din sista kommentar? Och är det någon som har påstått att bloggaren och andra män som skriver här är griskorkade?

      Det gör mig upprörd i så fall. Men som sagt, översätt gärna vad du menar.

      Radera
    9. I mitt inlägg refererade jag vad som med all tydlighet framfördes på en stor (och mycket vacker) utställning om Maria på Historiska museet här i Stockholm för sådär 20 år sedan.

      Radera
    10. Göran, det där var ett väldigt tydligt exempel på "inte svara på frågan"! : ) Frågan var alltså om det är fel av feministerna att "vilja härska lika mycket som män".

      Om du fortfarande inte vill svara så kan ett standardsvar låta: "Det är inte vår uppgift att härska utan det är Guds. Både män och kvinnor ska eftersträva att tjäna." (Och standardsvaret håller jag med om, men det svarar fortfarande inte på frågan.)

      Radera
    11. den Lea: Hur tycker du att det här verkar gå för dig? Du som så ihärdigt förklarat för mig att jag fått fel uppfattning.

      Radera
    12. Anna: Jag har inte haft möjlighet att svara här på ett par dagar, men beträffande inlägget du ville att jag skulle förklara, så tycker jag inte det är någon större idé. Det brukar inte hjälpa. Jag har för mig att du själv skrev för en tid sedan att de som inte blir prästvigda pga motstånd mot kvinnliga präster var dumma. Detta utifrån din uppfattning att det hela handlar om att vilja nedvärdera kvinnor. Läs vad jag skrev en gång till, så faller kanske poletten.

      Jag är förvisso besviken över att +Göran inte svarade på frågan om härskande och tjänande. Dessvärre är det ju svårt att veta om han läser kommentarerna i gamla trådar. Det är inte alltid jag gör det. I annat fall skulle jag fråga honom igen. Detta har dock fortfarande inte med frågan om kvinnliga präster att göra.

      den Lea

      Radera
    13. den Lea: Jaså, har du "fått för dig det"? Jaja, själv har jag "fått för mig" att du springer och jagar småbarn med motorsåg samt att du har ett enormt skägg.

      Med det sagt menar jag att det börjar bli tröttsamt när du upprepat verkar "få för dig saker" och skriver svar på saker jag inte skrivit. Trillar polletten ner, att du har ett problem här? Eller jag då, som måste försöka svara.

      "Detta har dock fortfarande inte med frågan om kvinnliga präster att göra." Nej, men vem har påstått att vi diskuterar frågan om kvinnliga präster här? Nu har du missförstått igen och sedan satt dig att skriva en massa text om svar på något helt annat. Tröttsamt var ordet.

      Radera
    14. Anna:
      Den 16 januari skrev du: "De är beredda att kasta hela kallet på sophögen för EN ENDA ordningsfrågas skull. Trots att en präst rimligen ofta möter saker där man tycker att kyrkan inte gör helt rätt. Men just denna fråga - den är värd att offra allt för!" Det uppfattade jag som att du ansåg att de var ganska korkade, men tydligen hade jag fel där.

      Det vore väldigt intressant att få veta vad jag har skrivit som gett dig bilden av att jag "springer och jagar småbarn med motorsåg samt har ett enormt skägg".

      Jag för min del diskuterade människors, enkannerligen prästers och teologers motiv för att vara mot kvinnliga präster. Vilket innefattas i frågan om kvinnliga präster. Du diskuterade tydligen något helt annat, varom jag inte har någon aning. Mig tycks det som om vi kommer från helt olika planeter, för att inte säga solsystem. Och jag finner det minst lika tröttsamt som du att föra en diskussion med någon som verkar hålla på med något helt annat.

      den Lea

      Radera
    15. den Lea: Jag förstår inte hur du överhuvudtaget kan tolka det jag skrev om att jag inte förstår deras inställning som att de är dumma = ointelligenta.

      Det jag menar med att springer omkring med motorsågar är att det är jobbigt när du tillskriver mig något som är fel. Du verkar ha väldigt mycket förutfattade meningar om mig.

      Det vi har diskuterat här är: jag har när jag kom till sidan ursprungligen velat kolla om det ligger någon form av misogyni bakom kvinnoprästmotstånderiet. Och hittills har jag fått uppfattningen att det nog är så i många fall (obs inte i alla). Detta p g a det jag läst i kommentarsfältet här. För mig är det ett problem om man är bibeltrogen på det sättet att alla Paulus ord ska tolkas bokstavligt och således att mannen är kvinnans huvud och ska vara den som bestämmer osv. Jag har hittills inte hittat någon som motsäger min uppfattning bland de män som stenhårt säger nej till kvinnliga präster. Detta gör det hela till ett problem; hade jag barn skulle jag kunna låta de gå och läsa för en präst som var kvinnoprästmotståndare, men jag skulle INTE vilja att han menade att kvinnor skulle underordna sig männen.

      Så kommer du och i stället redogör du för vad DU tror och tänker i frågan eftersom du är kvinna dessutom. Men du förstår inte att det inte ändrar något för mig, då jag har läst vad jag har läst. Jag ändrar uppfattning när jag ser de kvinnoprästmoståndande männen visa på att de helt bejakar kvinnors rättigheter och att det hela bara handlar om att kvinnor inte ska vara präster.

      När du då kommer och påstår att jag skrivit dels att de de är korkade (det är en del kommentatorer här dock, dels svarar på varför kvinnoprästmotståndarna inte vill låta sig prästvigas så är det för mig att byta ämne fullständigt. Vi diskuterade ju om en problematisk kvinnosyn kom på köpet med kvinnoprästmotstånd. (Att det kan komma på köpet även med män som bejakar kvinnliga präster är jag dock fullkomligt medveten om.)

      Förstår du nu?

      Radera
  3. Det postkristna samfundet är allt lite lurigt med sina firanden, då de "firar" Maria tolv dagar före det rätta datumet (och nästan en månad före bl.a. katoliker och anglikaner). Går man före så går man tydligen ordentligt före?!
    Antony

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vem bryr sig om kalendrar? Det är väl saken det gäller?

      Radera
    2. Nåja, Antony, för tidigt eller för sent? I år kommer du att fira J.Marie bebådelsedag för sent, först 4 apr.

      Radera
    3. Det är väl "allmänkyrkkigt" att, om man måste, flytta stora högtider/fester till ett senare datum?!

      Ursus vill kanske fira jul i augusti?
      Antony

      Radera
    4. Jag är inte helt säker på hur man gör i de olika östkyrkliga traditionerna, men i västkyrkan hålls Stilla veckan och Påskoktaven fria från annat firande.

      Sedan kommer naturligtvis frågan om man skall tidigarelägga eller senarelägga dagar som drabbas.

      Radera
    5. I år infaller den "rätta" bebådelsedagen ju på Långfredagen. Går inte så bra att ihop rent firandemässigt, däremot får det gärna anknytas flitigt (mellan Jesu avlelse och död) både nu på söndag och på Långfredagen, tycker jag. Firas mässa på Bebådelsedagen förkunnas ju även Herrens död då. (Kanske även i annat fall?).

      Bifogar (som tidigare) en evangeliserad Maria-hymn, en norsk omdiktning av hennes lovsång och en julsång av Kingo som i Norge sjungs som adventpsalm och som jag personligen tycker passar bra på söndag. Nu inleds ju 2016 års julfirande!

      http://www.friapsalmboken.blogspot.se/search/label/Tack%20Herre%20f%C3%B6r%20din%20Jungfrumor

      http://www.friapsalmboken.blogspot.se/2016/03/guds-folk-for-sin-konung-ska-sjunga.html

      http://www.friapsalmboken.blogspot.se/search/label/St%C3%A5%20upp%20och%20l%C3%A5t%20er%20r%C3%B6st%20bli%20h%C3%B6jd

      PS. Den här sista psalmen har f.ö. en Haeffner-koral som Lindeman i Norge tog vara på medan den glömdes här i Sverige. Ni förbereder väl Haeffner-jubileet 2020 med att läsa Anders Dillmars avhandling "Ett hot mot vår nationella tonkonst"? DS.

      Radera
    6. En



      Efter att ha undersökt saken hos mina Ortodoxa trosfränder så står min kunskap fast, det är "bara" det postkristna samfundet som gör en sådan liturgisk och pastoral jätteblunder!
      Antony
      PS. Men det är kanske också att "gå före"?!


      Radera
    7. Antony, om att tidigarelägga några dagar i stället för att senarelägga är en "liturgisk och pastoral jätteblunder", har du inga stora krav på vad en sådan är.

      Eftersom din kyrka har valt att fira S:t Joh. döparen på Midsommardagen i den svenska almanackan, begår den själv en sådan jätteblunder fyra år av sju.

      Radera
  4. Kom till IKEA-kyrkan och hämta ditt platta paket ur vilket du kan skruva ihop den teologi som passar dig själv... Då går det som det går, men inte bara SvK, ska tilläggas. Matt 7:22-23.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Svky har väl länge ägnat sig åt "smörgåsbordsteologi" nu kompletterat med de platta paketens "ecklesiologi"!
      Antony

      Radera
    2. Jadu, Antony, med ref till verserna ovan, vad ska man då säga om den hårtork som kommer delas ut till dem som kläcker följande:
      "Att komma fram till den Heliga porten är att ha nått målet för en vallfärd. En vallfärd är en av många möjliga särskilda ”gärningar” som uttrycker viljan till fullständig förnyelse och fortsatt med-vandring med kyrkan på orten och i hela världen.
      Som pilgrim tar man sedan emot försoningens sakrament; man biktar sig, för att vara i “nådens tillstånd”. Först måste pilgrimen vara medveten om att inte genom svår synd ha skilt sig från nåden och Guds Ande måste åter ha tagit sin boning i syndaren, sedan blir pilgrimen beredd att gå vidare på den kristnes väg.
      Pilgrimen tar ett inre avstånd från all synd, även de s.k. “mindre” synderna, och går efter en fullständig bikt till den heliga kommunionen.
      Pilgrimen ber sedan i enlighet med den helige Faderns intentioner, d.v.s. bönen skall stå i en form av andlig gemenskap med kyrkans högste herde, Petri efterföljare. Denna bön har ingen fastställd form - man kan be Fader vår eller Var hälsad Maria, men också någon annan bön, även en fritt formulerad. Det väsentliga är alltså denna inre gemenskap med påven och därmed med hela kyrkan."
      Saxat från en obiblisk hemsida nära dig.
      Matt 23:9
      Rom 5:1-2
      Rom 9:16

      Radera
    3. Om du "saxar" ur en hemsida kräver väl ett minimum av integritet och ärlighet att du hänvisar till den. Men att du senare "saxar" ur Kyrkans heliga skrift är knappast förvånande då du uppenbarligen är en protestantisk sekterist!
      Antony

      Radera
    4. Oh, förlåt, trodde du läste den sidan: http://www.katolskakyrkan.se/katolska-kyrkan-i-varlden/barmhartighetens-jubelar
      Ja, att man läser Guds ord, och tar sig friheten att hänvisa till det som högre auktoritet, gör en naturligtvis till sekterist. Som Jesus själv sade: "Har ni då inte läst vad Gud sagt till er?" (dvs kyrkans verklige högste herdes syn på skriften) Kul att stå och stamma fram ett "Nej", som svar på den frågan, på den yttersta dagen...

      Radera
    5. Den protestantiske sekteristen blir avslöjad då vederbörande citerar halva meningar ur Kyrkans heliga skrift, vilket är en metod som den nya religionens profeter också använder sig av som ett sätt att vilseleda och fördärva.
      Antony

      Radera
    6. Nä, inte vilseleda eller fördärva. Reformera. Hela skriften, från pärm till pärm, innehåller samma budskap.

      Radera
  5. Katolska kyrkan företräder en irrlära, har vi fått lära oss på denna blogg. Är det därför vi ska göra som katolikerna och inte som majoriteten av luthersk-evangeliska samfund gör eller som anglikanska kyrkan? Men iofs, jag är med, men det var länge sen man hörde dig propagera för celibattvång bland präster. Kan man få önska ett sådant inlägg?

    Men ärkebiskopens liknelse med Ikea var verkligen helt åt helskotta. I stället borde hon ha jämfört med jordbruk och grisuppfödning: om vi bara har galtar där blir det ju inga nya, mulliga små mansgrisar som vi kan sätta tänderna i till jul! Nöff.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vad är det som "anglikanska kyrkan" (vad nu det är) gör? Om det är vigning av kvinnliga prelater, så är det väl en ordning framförallt hos krympande västerlänska anglikanska kyrkor medan de starkt växande afrikanska anglikanerna till övervägande del håller sig till en traditionell "ortodox" ämbetsordning !
      Anrony
      PS. I Church of England har man tom en nörmast paralell struktur för de högkyrkliga och konservativa evangelikala anglikanerna.

      Radera
    2. Hur vill du jag ska skriva då? Jag gör som Wiki och skriver att i de flesta anglikanska kyrkor ordineras kvinnor till präster. Även om de afrikanska anglikanerna är "starkt växande" som du skriver och håller sig till "traditionell ämbetsordning" (surpise!) så verkar de alltså inte vara i majoritet. Men visst, Wiki kan ha fel.

      Radera
    3. Wikipedia har nog fel ang antalet peovinser som "viger" kvinnor till "präster" men en sak är säker, det är en absolut heresi och något som i princip bara sker i den nya religionen!
      Antony

      Radera
    4. Anglikanska kyrkan i Afrika fick dock en kvinnlig biskop för några år sen, Antony, läste jag nyss.

      Radera
    5. Det är nog bara i det "västerländaska" Sydafrika som kvinnor kan bli "biskopar" men även där så lär det finnas många stift där denna heresi inte praktiseras.
      Antony

      Radera
  6. IKEA är en intressant liknelse, kanske ändå att Överskottsbolaget i dess tidigare form är mer relevant. /John

    SvaraRadera
  7. "Med himmelriket är det som när...", sa visst någon?

    Apropå "som-om-teologi".

    P

    SvaraRadera
    Svar
    1. Amen!
      Kh på landet

      Radera
    2. För min språkförståelse är det dock skillnad mellan "som om" och "som när".

      Radera
  8. "Som när" uttrycker något som faktiskt inträffar. "Som om" uttrycker ett hypotetiskt fall, en konstruktion helt enkelt. Det gäller att hålla ordning på nyanserna! Som Jesus, alltså.

    SvaraRadera
  9. Ang inläggets sista stycke: problemet är att det blir så dåliga predikningar när "Maria ställs fram på sin egen kyrkoårsdag". Det handlar alltid nämligen om Marias MOD, att hon vågade säga ja till Gud och vilket föredöme hon var för det. Men ärligt talat, vem skulle säga nej om man fick se "Herrens ängel" stå framför en? En ängel som dessutom inte säger "Vill du bli havande med detta barn" utan som säger "Du SKA bli havande". Tänk om hon sagt "Tack, men det passar inte så bra i min livssituation just nu och jag är inte färdig med min utbildning ens. Kan Gud kanske hitta någon annan, lite äldre som lever under lite mer stabila förhållanden?"

    Det hade däremot varit MODIGT. Men väldigt tråkigt för oss förstås.

    SvaraRadera
    Svar
    1. :-))

      Lars Jensen

      Radera
    2. Jag har då inte uppfattningen att det alltid handlar om hennes mod. Men jag tycker förstås å andra sidan att man SKA tala om hennes mod. Jag tror nämligen inte att det är riktigt så enkelt som Anna vill ha det till. Det är ju inte direkt så att alla manliga profeter fogligt rättat sig efter Gud och de har i allmänhet riskerat mindre än Maria gjorde. Så mod och inte minst tillit till Gud är alldeles riktigt att tala om. Inre styrka. Lydnad mot Gud, med betoning på 'mot Gud'.
      Hur som helst är det givetvis Maria man ska predika om på Marie Bebådelsedag.

      den Lea

      Radera
    3. Ja, då har vi hört olika predikningar, den Lea. Jag kan inte komma på när det inte talades om just detta (och du gjorde det just själv) i samband med Marie Bebådelse. Vad har du hört för predikningar om Maria blir jag nyfiken på då. Som inte handlar om styrkan och modet och tilliten.

      Jag själv har svårt att tänka mig en 14-årig flicka (som hon väl anses ha varit ungefär?) som får besök av en livs levande ängel (hur många får det) och sen käftar emot denne. Det skulle vara tonårstrots då menar du, eller? "Ingen ängel ska komma här och tala om för mig vad jag ska göra, fattaru?"

      Radera
    4. Men snälla, tänk på i vilken kultur hon växte upp. Hon blev förskräckt över ängeln hälsning, hon blev knappast mindre förskräckt över att hon skulle bli gravid utan att ha någon make och följaktligen lovligt byte att stena till döds. Jag tvivlar starkt på att hon tänkte: 'Coolt, en ängel, nu ska jag föda Guds son'.

      Jag har inga predikningar i minnet, men ofta har jag hört Maria framställas som en förebild för kvinnor, i sin lydnad. Varför inte lika väl för män, tänker jag då.

      den Lea

      Radera
    5. den Lea: Ja, jag är snäll! Men jag tror att man även på den tiden, fast kanske i mindre omfattning, tvivlade på att Gud verkligen finns. Om man får uppleva något så otroligt exceptionellt som att en ängel står framför en, och därmed bevisar att Gud är verklig, så vem skulle inte haka på? Skulle man vara rädd för stening när man faktiskt fått ett solklart bevis på Guds existens och att dessutom denna Gud har gett en ett otroligt hedrande uppdrag?

      Jag menar alltså att det var så "starkt" av Maria att tacka ja kan vara en efterkonstruktion av de som vill framhäva KVINNANS roll i evangelierna. Jag menar att det var ganska självklart att hon skulle tacka ja till detta ofantligt hedersamma uppdrag och när hon nu såg att Gud faktiskt var verklig så borde hennes rädsla för att säga nej till denne Gud vara större än den att bli stenad?

      Jag tror därför att hon faktiskt tänkte: "Coolt, en ängel, nu ska jag föda Guds son" när väl förskräckelsen lagt sig, och det vittnar väl även texterna om?

      Jag hade för övrigt tänkt att gå i kyrkan på söndag, kanske även du? Då kan vi väl berätta vad vi fått predikat för oss?

      Radera
  10. I Tyskland är det mycket ovanligt att Vårfrudagen firas i evangeliska sammanhang, men det går tydligen - fick leta litet: http://www.daskirchenjahr.de/tag.php?name=mariaeverkuendigung&zeit=AndereFeste1
    Svenska kyrkan har däremot kvar mycket av det katolska, t ex tjusiga biskopsmössor och annat, vilket kanske beror på att reformationen i Sverige var något speciell. Blandningen av prunkartad katolsk formalitet och vänsterflum är rätt intressant. En elak kommentar som jag hittade på en katolsk sajt menade att de evangeliska firar Margots bebådelse istället. (Margot Kässman, biskopen som åkte fast för rattfylleri med, som ryktet säger, en ännu fullare f d socialdemokratisk kansler vid sin sida. Även efter sitt fall hade/har hon kvar sina beundrare och höll en konferens på Bebådelsedagen 2011, dit biljetterna tog slut.) Marie Bebådelsedag är visst också känd för att pigorna fick ledigt för att byta jobb den dagen.

    SvaraRadera
  11. Suck.
    Nu måste jag läsa Fredriksson också! Shit, jag har potatis att koka...

    F ö undrar jag om Bloggarens ev synpunkt på detta:

    https://www.facebook.com/bosse.eklund.942

    ...och detta:

    http://l.facebook.com/l.php?u=http%3A%2F%2Ftimbro.se%2Fallmant%2Frapporter%2Fomvagen-om-gud-svenska-kyrkan-och-opinionsbildningen&h=_AQGlM2m2

    Thanks! / B

    SvaraRadera
  12. Jungfru Maria är högt benådad (gratia plena). Vi lutheraner inser detta genom nåden allena och kan med Guds nåd allena uppfatta det som katoliker benämner immaculata conceptione. Upp till detta når ingen immanent feminism som bara tänker på sitt och inte Jesu Kristi sak

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, usch det gör de! Helt annorlunda än männen är de, som aldrig tänker på egen sak.

      Radera
    2. Hear-hear!

      Radera
    3. Det är knappast feminismens uppgift att tänka på Jesu Kristi sak. Lika lite som det är politiska partiers uppgift, eller IOGTs uppgift.

      den Lea

      Radera
  13. Jag håller med bloggaren i sak om inlägget.

    Förutom det faktum att mina år som fackligt förtroende ald har sett arbetsgivare övergiva givna löften i parti och minut.
    SvK tog åtminstone några decenier på sig att överge sina från 1958.
    Så lång tid tar det nog inte med nyligen avgivna löften.

    SvaraRadera
  14. Anna, jag menar inte kvinnor utan ideologin feminism, som mycket väl kan omfattas även av män. Oftast tänker vi på kvinnor när feminism kommer på tal. På ett köpcenter såg jag en kvinna som hade orden "satanic feminist" på sin svarta t-shirt

    SvaraRadera
  15. Jag blir så exalterad av diskussionerna här. Detta leder till att jag ständigt trycker på "uppdatera" för att se om det inkommit något svar till mina kommentarer eller andra intressanta kommentarer. Det känns som ett problem, för snart kommer bloggaren att skriva i sitt inlägg"

    "Nu har jag en miljard sidvisningar!"

    Och att jag då skulle så för merparten av dem känns sisådär.

    SvaraRadera
  16. Rolig bekännelse där, Anna! Vore intressant att höra vad du (och ni andra) anser om min översättning och bearbetning av Jonas Dahls norska bebådelsedagspsalm, se http://efsidag.blogspot.se/2016/03/psalm-infor-marie-bebadelsedag-pa.html

    SvaraRadera