måndag 27 juni 2016

Europa som vanligt igen

"Vi kan vänta oss precis vad som helst", sa kyrkoherden i sin predikan i går.
Det tyckte någon lät spännande.
Jag förföll till dysterhet, för jag tänkte att efter Brexit återgår Europa till att bli sitt vanliga jag. Några repliker styrde in mig på det temat. Först tanken att näringslivet var så beroende av samverkan att Brexit aldrig skulle kunna röstas fram. Folk skulle begripa det efter att ha skramlat lite. Då grep vemodet mig. Detta var ju argumentet mot att det skulle kunna bli krig åren före första världskriget. Och så var det varmt. Så fort det blir en varm sommardag tänker jag på somrarna 1914 och 1939, de var varma också. Folk och folken var obekymrade. De ville inte vänta sig precis vad som helst. Så var de inte heller tränade genom gudstjänstfirande. De hade inte fått något att tänka på och alltså tänkte de inte.

Det handlar till dels om bristande insikter i demonologi.
Djävulen, vår vedersakare, går omkring som ett rytande lejon och söker vem han må uppsluka, det är en grundläggande insikt. Då är det inte konstigt om Europa efter några decennier som annorlunda nu blir som vanligt. Stängda gränser, nationalism, rop på mentala avgränsningar och kanske på ett nytt politiskt ledar-skap. Misstro mot demokratin som livshållning och förakt för det parlamentariska. Ni kan brodera på temat själva. Har inte Donald Trump en god chans att bli USA:s näste president och vad ska man säga när den politiska adeln för fram Hillary Clinton? Vi har politiska dynastier i USA. Så tänkte inte grundlagsfäderna.

Jag ska inte låtsas överraskad över det politiska. Vi kan ju vänta oss precis vad som helst. Men är det inte lite förbluffande, att det är militära offensiver rätt nära oss utan att den saken särskilt uppmärksammas. Är inte ett småskaligt krig som det mellan Ryssland och Ukraina ett krig?

Vi har alltså en Krimkonflikt , dessförinnan i Georgien och så Ukraina med en krigföring som det skrivs föga om i våra medier men som pågår.
Baltikum skulle utan vidare kunna vara en logsik fortsättning på ryska ambitioner att bli vad det en gång var, dvs med de gränser som gällde efter 1945. Ska vi nu hamna i det gamla vanliga Europa, kan Putin med rätt goda skäl mena att det mesta ska återställas och bli som det var överenskommet vid Jaltakonferensen.. Då blir Gotland intressant.
Generalmajoren Björn Andersson och överstelöjtnanten Tommy Jeppsson har mödat sig med ett krigsfall Gotland och en stridsplan, som jag läst. Arméchefen Anders Brännström avgår. Han varnade för att Sverige nästa år skulle kunna bli indraget i krig. Detta väckte enligt mitt förmenande endast förströdd uppmärksamhet. Själva grejen är då att ryssarna kommer med vänliga avsikter och ber att få låna Gotland för att försvara sig själva och oss mot krig i närområdet.

Hybridkrig är det vi talar om.
Ett sårbart Sverige, där livsmedlen för morgondagen finns på vägarna och vi är beroende av el och fungerande kommunikationssystem, har inte lätt att försvara sig. Tekniken att låta militärer uppträda som något annat än en nations krigsmakt, är svår att initialt hantera. Och är det så mycket att bråka om i fall man bara vill låna Gotland?

I stridsplanen spelade också min gamla brigad sin vanliga nyckelroll. Problemet är ett, men kanske inte betydelselöst. Brigaden finns inte kvar. Att det inte fanns fungerande sjukvård på Gotland, inte tillräckliga civila och inga militära, när striderna började, kan man notera. Artilleri och luftvärn saknades också. Flygvapnet och flottan fick göra viktiga insatser liksom bataljonen som styrde mot Slite och fick strida där.

Vad som händer i övriga Europa vid ett krigsfall som detta, kan man spekulera om. Och vad gör den svenska regeringen? Men är inte ett krigsfall som detta otroligt? Historien vimlar av otroliga krigsfall. Allt som kan gå fel går också fel vis sämsta möjliga tillfälle, som den gamle översten och regementschefen brukade påpeka för sina infanterisoldater.

Vi kan vänta oss precis vad som helst.
Spännande eller skrämmande?
Själv funderar jag som vanligt över det kyrkliga. På ett ockuperat Gotland har vi biskopen som ska sköta hela utlandskyrkan. Hur blir det nu? Finns det en planering för krigsfall Gotland, kyrkligt sett? Jag ringde och konsulterade en kyrklig person med omfattande erfarenheter av Gotland i fred och krig, kyrkligt och okyrkligt. Han var inte optimistisk. Försmäktade i värmen. Och gav Gotland tre dagars överlevnad innan förråden är slut. Illa för gutarna eller blir krigets första offer den illa sargade utlandskyrkan? Vi kan vänta oss precis vad som helst. Vårt närområde är inte längre en stabil och fredlig del av  världen.

Till Gotland har nu också det nordiska biskopsmötet förlagts.
Och vi kan vänta oss precis vad som helst. En motoriserad skyttebataljon, ett luftlandsättningsregemente och ännu en motoriserad skyttebataljon samt attackhelikoptrar och mot denna styrka alltså vår egen mekaniserade bataljon, hemvärnssoldater, en ubåt men hur många korvetter disponeras och är det en division JAS 39 Gripen, som ombaserats till F 17:s övningsbas Hagshult?
Biskoparna borde inte kunna sova lugnt.
Europa blir alltmer sig självt.
Har vi inte en känsla av att allt går mot sin upplösning och har inte denna känsla sakliga skäl för sig? En kyrkokristen undrar.
Så vad pratar de nordiska biskoparna på Gotland om?


27 kommentarer:

  1. "Vi har politiska dynastier i USA."

    Korrekt, och de bryr sig inte om lag och ordning annat än om det passar dem. De fuskar i val, de iscensätter falskflaggoperationer och totala bluffar, de startar för dem själva lönsamma krig, de installerar gravt kriminella och totalt grundlagsvidriga presidenter, och de mörklägger sin brottslighet med hjälp av dyngskallemedia.

    "Så tänkte inte grundlagsfäderna."

    Jo, grundlagsfäderna var medvetna om risken att dynastier skulle uppkomma, det var därför man var så pass noggrann som man var vid grundlagsförfattandet. Vad spelar dock det för roll nu med ett korrupt rättsväsende och en avtrubbad befolkning beroende av allehanda droger?

    SvaraRadera


  2. Bor det väldigt, väldigt många ryssar, som är rysktalande, på Gotland?

    Alltså ryssar, som då kanske vid en eventuell röstning om saken, mangrant och till hundra procent skulle välja att bli anslutna till Ryssland? (Så som var fallet på Krim.)

    Ett Krim, som tidigare under femtiotalet (?), under det dåvarande oansvariga och storstilade kommunistiska Sovjetunionen, skänktes bort till Ukraina. Krim gavs till den Sovjetiska delrepubliken Ukraina, som tillhörde Sovjetunionen.

    Detta fastän Krim tidigare just hade tillhört Ryssland under mycket, mycket lång tid.

    Ryssland är ju idag inte längre ett kommunistiskt Sovjetunionen som vill expandera sin fantastiska och undergörande kommunism, och sin makt, internationellt och ut över andra ickeryska nationer som saknar stora rysktalande befolkningar.

    Istället kanske man idag skulle kunna undra över om det numera är USA som har råkat anamma kommunism som övergripande ideologi, och som vill expandera denna fantastiska, goda, ofarliga och undergörande ism till andra, icke engelsktalande,länder och folk?

    Vem vet...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Glömde underskriva med min signatur till min kommentar, den 27/6, 08:16 , men kanske några ändå gissat den...(Vem vet...)..

      JB

      Radera
    2. Nä, en så kort kommentar hade jag aldrig gissat tillhöre JB ;)

      Radera
    3. ...kanske några ändå gissat den....

      (eftersom jag har ovanan att skriva, eller att avsluta en kommentar, med just orden - vem vet - , av någon märklig anledning vilken jag inte vet själv...

      Kanske kan det glädja någon frustrerad tvångsläsare av alltför långa kommentarer om de är kortare...

      Vem vet...

      JB

      Radera
  3. Vi frågar och ber med Olov Hartman: vem hjälper och vem helar vid världens sönderfall? Må Kyrkan bli som fordom ett hjärta och en själ. Nu är det dock ändå att det måste finnas partier ( hersier) bland oss för att vi skall vem vi kan lita på. Någon vi kan lita på är Folke Teodor Olofsson. Hans bok Credo som med trons maximalism framstår som en väldig symfoni. Sanningen är ju symfonisk vare sig det gäller vad två kommer överens om att be eller festen för den omvände och återfunne. Wingrens Credo från 1974 når inte till denna nivå. J A Eklund skrev på 10-talet ett fundamentalteologiskt arbete med titeln Människan och Gud. Holte Hemberg och Jeffner gav i början på 80-talet ett "fördord" till en kristen troslära med samma titel "Människan och Gud". Kanske läser ingen Eklunds arbete, men vem läser HHJ eller Hedenius idag? Olofsson kan vi läsa och ösa friskt källvatten från den brunn som inte är usel.

    SvaraRadera
  4. Thorsten Schütte27 juni 2016 08:20

    Jag fick också en klump i magen på fredagsmorgon efter att det blev Brexit. Och inte kan vi gör mycket åt det, men ett litet bidrag kan Norden göra: förklara att Skottlands sak är vår, stödja ett självständigt Skottland inom EU, erbjuda observatörspost i Nordiska Rådet genast och fullt medlemskap vid självständighet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så olika man kan uppleva detta! Själv blev jag glad att det fanns en majoritet i England som var trött på makteliten i EU...

      Juristen Thomas Engström skrev bra i Expressen i artikeln "Låt länderna i Europa bestämma över sitt eget öde"...Vad gäller Eu skriver han träffande om "det aldrig upphörande legalistiska svamlet...det aldrig sinande fluffpladdret...hela det tysk-franska begreppsmaskineriets makalösa kapacitet att på högsta antal tecken säga så absolut lite som möjligt..."

      Radera
    2. Ja, Anonym kl. 14.37, jag känner mig inte heller över hövan orolig för Brexit. Snarare anser jag att eliten i Bryssel bör hyfsa till sig och ta lärdom av detta. Och då röstade jag ändå JA en gång i tiden, men det var förstås till ett annat EU än dagens. I dag hade jag nog röstat nej. Det som förvånar mig är dock att vänstern - som ju vanligtvis är så EU-negativa - plötsligt förfasar sig över att Storbritannien vill utträda. De borde jubla.

      Radera
    3. EU och det Europa som utvecklats sedan 1945/1989 riskerar att kollapsa (se utöver f Dags text också http://www.sydsvenskan.se/2016-06-26/europa-19892016). Ointresset att se bortom det nationella och dela flyktingströmmen är ett steg mot kollaps, brexit ett helt annat. Motviljan mot EU-byråkrati kan de flesta dela, men i ett EU utan Storbritannien har en av de kraftigaste bromsarna när det gäller centraliseringssträvanden försvunnit.
      Kh på landet

      Radera
    4. Elisabeth: "Och då röstade jag ändå JA en gång i tiden, [...]"

      Jaså, du var alltså med och drog in fosterlandet i detta elände kallat EU. Lät du dig 1994 skrämmas av maktelitens tal om isolering, utanförskap och allehanda misär?

      Radera
    5. Elisabeth vittnar om att hon åtminstone hade åldern inne för att rösta redan 1994.
      Det är lätt att 20 år i efterhand kritisera hur folk röstade i en folkomröstning.

      Radera
    6. Peter T, jag både röstade 1994 och kritiserade folk samma år för hur de röstade.

      Radera
  5. Man kanske skall minnas att Gotland, tillsammans med Norrbotten och norra Västerbotten, var den del av nuv. Sverige som senast var ockuperat. Det var under kriget 1808-09, då vi förlorade de östsvenska länen.

    Den 22 apr. 1808 landsteg ryska trupper under ledning av amiralen Bodisco på Gotland. Han fick emellertid inga förstärkningar, så när svenska trupper anlände 16 maj, kapitulerade han.

    Det var ett oblodigt krig. Gotland erövrades med endast ett antal sårade. Ön återerövrades utan strid. Tänk om alla krig kunde föra så! Den ende stupade var en rysk soldat. Ett svenskt örlogsfartyg slängde iväg ett skott, som dödade en rysk soldat på en skjutbana i Nordergravar.

    Handelsmännen i Visby anpassade sig snabbt. De bemötte erövrarna vänligt – att behålla möjligheterna till fortsatt handel var viktigast! Många anklagades för landsförräderi, men rättsprocesserna slutfördes inte. Hur många kommer att göra motstånd och hur många kommer att anpassa sig, om ryssarna kommer till Gotland igen?

    Detta skrives en vacker sommarmorgon i Visby. Jag besökte igår norra Gotland. Så sent som i början av 70-talet byggdes där nya kanonplatser och värn för kustartilleriet (KA 3j. Numera består Gotlands försvar av hemvärn och ett antal stridsvagnar uppställda i förråd. Om det inte var för de politiska konsekvenserna, skulle ryssarna kunna ta Gotland lika lätt som Bodisco gjorde det för 200 år sedan.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sanningen lär vara att de ryska officerarna, som var franskutbildade, var mycket mer belevade än de svenska. Så det ställdes till bal i Visby och damerna deltog med förtjusning. Om några gottlänningar till följd av detta bär på ryska gener är okänt, men under kanske undersökas.

      Radera
  6. "Stängda gränser, nationalism, rop på mentala avgränsningar och kanske på ett nytt politiskt ledar-skap."

    Det verkar, Dag, som om du har svalt den internationella banksterpropagandan med hull och hår, den som utmålar nationalism som ett stort hot mot världsfreden när den egentligen bara är ett hot mot propagandisternas världsomspännande maktambitioner.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej inga krig har ju startats under nationalistiska förtecken och nationalistisk propaganda.
      I synnerhet inte det senaste kriget på Europas fastland vid Jugoslaviens upplösning.

      Radera
    2. Menar du att man borde kunna provocera och förgripa sig på nationer hur som helst utan att något ska behöva hända?

      Radera
    3. Du menar som att påstå att grannlandet skickar in miniubåtar inom territorialvattengränsen, när det senare visar sig vara minkar som pipit in i avlyssningsbojarna?

      Jag minns ett radioreportage i P1 1991 där reportern på plats i Belgrad menade att det höjda nationalistiska tonläget i parlamentet förr eller senare skulle leda till inbördeskrig om det inte tonläget ändrades.
      Har vi lärt oss något av historien eller inte?

      Radera
    4. Angående miniubåtarna: Syftar du på dem NATO hade på svenskt vatten för att lura oss att tro att sovjeterna var i farten?

      Radera
    5. Magnus, nu blandar du ihop händelserna. Det var i Karlskrona NATO sände in en ubåt, kamouflerad som en rysk. I Stockholmstrakten var det minkar de sände in, dresserade av amerikanska flottan för underrättelseverksamhet.

      Radera
    6. Ha, ha, ha, Göran! I Karlskrona var det bara sovjeter som inte hade läst Ordspråksboken.

      Radera
  7. Och här brände ryssarna hela stan, men kyrkan skonades av någon anledning. Det sägs att den användes som stall.
    Ja, det kommer att bli krig igen. Man får inte vara naiv, framförallt inte de som är i ansvarig ställning. Tack för ditt inlägg, Dag. /M

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så gjorde också tyskarna med Munio kyrka under Lapplandskriget.Då finnarna p.g.av stilleståndsavtalet med Sovjetunionen var tvungna att driva bort de forna bundsförvanterna ut ur Finland/Sven.Åke Nilsson

      Radera
    2. M: "Ja, det kommer att bli krig igen."

      Jag befarar det. Vilken anledningen till kriget kommer att vara får vi kanske se.

      Radera
  8. Som tidigare påpekats: jagande lejon ryter inte. Det är ju dumt att varsko avsikten för det tilltänkta villebrådet. Man kan väl snarare tänka sig att "lejonet" (Fsn själv alltså) inställsamt viskar i folks öron om "ryskt hot" och annat dumt. Det där med Gotland är ju inte nytt. Under det så kallade kosackvalet 1928 skrämde ju svenska högern med att socialdemokraterna skulle överlämna Gotland till Sovjet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Björn Nilsson: "Man kan väl snarare tänka sig att "lejonet" (Fsn själv alltså) inställsamt viskar i folks öron om "ryskt hot" och annat dumt."

      Det är vad dyngskallemedia har prioriterat den senaste tiden samtidigt som man håller nästan all amerikansk korruption hemlig.

      Radera