fredag 2 mars 2018

Sinnesro i fokus

Alvesta församling riktar sig mot en ny målgrupp och erbjuder en ny typ av gudstjänst med sinnesro i fokus. Tanken är att folk söker någonting, men inte helt kan identifiera sig med kyrkan. Då kan "gud användas för att få sinnesro. Gud kan vara olika för alla och det gäller att hitta sin väg.
- Gud behöver ju inte vara en gammal gubbe med skägg utan det kan vara en vägledare för att få ro."

Komminister Färdigh ger sålunda klara besked. Någon predikan blir det inte utan en öppen diskussion och komminister Färdigh vill prata med dem som kommer och fråga varför de kommit. Sinnesro i fokus blir det i lokalerna i centrala Alvesta och avser alltså att locka människor, som normalt sett inte kommer till kyrkan. På en bild i Smålandskomposten (28 febr) står komminister Färdigh och ser välkomnande ut.

Självfallet blir jag glad. MTD-religionen har än en gång fått ett ansikte. Profilerar sig, kan man säga!
Det handlar om att använda det som kallas "gud" terapeutiskt. Vi är rätt långt ifrån det där fruktansvärda, att falla i den levande gudens händer eller insikten om att det återstår att falla till marken och säga: Gå bort från mig!" Varför skulle jag säga så till min hemmagjorda gud? Det är en beskedlig gud, som inte lägger sig i men som alltid är beredd att trösta när det behövs. I Alvesta sjunger man därtill för att få sinnesro. "Enkla psalmer med fantastiska texter om trygghet, utsatthet och att livet kan vara svårt", säger komminister Färdigh. Exactement!

Nu kunde en intellektuell purist peka på ett problem att Svenska kyrkan, som har uppgiften att kristna svenska folket, ägnar sig åt MTD-religion, men ska vi bråka? En folkkyrka är beroende av avnämarnas pengar och kan omöjligen står emot trender i tiden. Den är ju präglad just av sin tid. Kristen tro skulle, fortfarande enligt puristen, kunna tänkas vara mer präglad av evigheten. Men det är väl mest att gilla läget för om det inte var som det var, hur i allsindar skulle det då vara?

Jag gillar det där med gammal gubbe med skägg som Gud inte behöver vara. Jag läser innantill: "det kan vara en vägledare för att få ro." Jag uppskattar detta också, som en blick i en tankevärld som inte är min. Jag läser Kyrkans texter. Några handlar om ro utifrån kopplingen tro-ro. Annars är jag inte så säker på att apostlarna är ute efter det rofyllda. Finns det över huvud taget några ro-fyllda heliga helgon? Har de inte alla gjort erfarenheten av att det är genom mycken bedrövelse vi ska gå in i Guds rike? Men vad är det för hållning som ska ha det där rofyllda om inte den religiösa hållningen, den som fungerar som opiater, smärtlindrar och stimulerar sinnena?

Jag kan återkoppla till Härryda-Posten (14 febr) där komminister Karin berättar. Hon är tveksam till kyrkan som sådan; till den bakåtsträvan och trångsynthet hon ibland känt av i vissa församlingar. Hon vill predika att Gud inte är en jultomte du får allt av, men en vän som alltid finns där. "Kärlek, barmhärtighet och förlåtelse – hur svårt kan det vara?"

Jag förstår att det alltså inte är svårt alls, men Karin har ögon som skiftar många gånger ibland busigt lysande, ibland, ledsna och allvarliga. Man kan bara gissa hur de ser ut när hon beskriver att det ibland "känns som om hon rör sig i en trång värld". Själva bilden av den trånga kyrkan (hon tjänstgör i Råda församling) med det trista kyrkfolket har i vart fall Härryda-borna fått till sig genom sin tidning. Eller talar hon om Nödinge, där hon var kyrkoherde några år, när det handlar om trånga miljöer?

En sak förstår jag. Om församlingen består av idel miffon, som vi egentligen inte vill vara ihop med,  kan en trevlig präst väga upp en del så att de tvekande förstår, att Guds kärlek finns för alla och att alla ska få känna sig sedda och förstådda.

Jag har otvivelaktigt en del kyrklig erfarenhet. Jag står förstås främmande för den färdigha lösningen i Alvesta och lika främmande för Karin Karlssons enkla budskap om kärlek, barmhärtighet och förlåtelse i Råda. La ni märke till det lilla ordet "förstås"?

Jag tror inte att Marcion egentligen skulle ha några invändningar mot detta utbud. Han var en heretiker.

Jag undrar vad Modéus II säger. Per Eckerdal har väl ingen mening. Han är numera avstavad. Modéus II kanske också ska åtspörjas vad han har att säga när nu muslimerna i Växjö blivit ett polisärende därför att de utan tillstånd haft högtalare i sin trädgård vid gudstjänster ett par gånger om året. Utan polistillstånd! Ska Modéus välkomna att muslimerna haft tillståndslösa högtalare och uttala ogillande mot polisen i Växjö, som upprättat en anmälan? Man undrar. Han borde väl rent logiskt klandra polismyndigheten?  Kanske skulle han behöva ta sig till Alvesta för att få sinnesro när en del faktiskt inte går hans väg.Debatten och artiklarna om böneutropen har inte upphört i det lokala. Nu arbetas för en kommunal folkomröstning i frågan. Vart ska detta barka vart?

49 kommentarer:

  1. Mycket av det tidlöst terapeutiska i begreppet "sinnesro kommer sig av en ogudaktig förkortning av sinnesrobönen. Juristen uppskattar originalet av Reinhold Niebuhr.
    "Gud, ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden. Jag vill leva en dag i tåget, njuta ett ögonblick i sänder och acceptera svårigheter som en väg till frid. Jag vill ta, som Jesus gjorde, denna syndiga värld som den är och jag litar på att du Gud kommer att ställa allt tillrätta om jag överlåter mig till din vilja, så att jag kan bli rimligt lycklig i detta liv och fullkomligt lycklig tillsammans med dig i evigheten."

    Den borde de använda i Alvesta!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det handlar väl om ".. IF I surrender To His will" , ge upp rätten att ha rätt - som Jesus gjorde i Getsemane - som Fadern gjorde när Sonen korsfästes för min synd.

      Trusting that He will make all things right if I surrender to His Will;
      That I may be reasonably happyin this life, and supremely happy with Him forever in the next.
      Amen

      Radera
  2. Det är väl bara icke troende och mycket små barn som tror att Gud är en gubbe med skägg, förträdesvis sittande på ett moln. Att någon som ska föreställa präst lägger fram denna omogna gudsbild som något Gud inte "behöver" vara är anmärkningsvärt.

    den Lea

    SvaraRadera
  3. Alvesta, Modéus men inte kyrkohandboken!

    Bloggaren saknar som bekant aldrig ämnen för sitt idoga skrivande. Den s k MTD-religionen (varför inte i stället använda ordet "urvattnade" är ett obligatoriskt, vissa biskopar också samt - på senare tid - kyrkohandboken. Men nu är det tyst om den sistnämnda. Kan det bero på att KT i går meddelade, att den inte blir försenad, som förutspåtts på denna blogg.

    Det kan visserligen bli fråga om ett skadestånd men boken kommer i tryck enligt planerna.
    Det var alltså knappast de problem med den som förutspåddes här, där jag faktiskt bland vissa kommentatorer upptäckte skadeglädje över det påstådda gruset i maskineriet.
    Skadeglädje är väl knappast kristlig glädje - eller har jag fel? Enligt många har jag ju alltid fel, vilket kan bero på att jag inte råkar dela deras åsikt.

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hoppa inte över bäckenet för fortsättningen på kyrkohandboksdebaclet har vi inte sett. Riktiga präster kanske vägrar lägga tjuvgod på altaret? Och om de gör det, kanske några i församlingen påtalar hur det är. Kyrkokansliet spelar upp i tanke på att ingen vågar trycka tillbaka utan att förfarandet ska glömmas bort eller kosta så lite i sammanhanget att den kostnaden kan bäras. Vi som insett med vilken glädje politiker går i våra plånböcker och sedan fritt sätter sprätt på pengarna, kanske inte förvånas.

      Radera
    2. Nej, tjuvgodshandboken kommer inte användas och inte heller politikerhandboken. Vi fortsätter med Artos missale i ny eller gammal form!
      Roland K

      Radera
    3. Hr Dike brukar pompöst och dogmatiskt förkunna att alla andra kommentatorer inte bara har fel, utan dessutom utgör en osjälvständig doakör. Uteslutande för att sagda kommentatorer inte råkar dela hr Dikes åsikt. Det går tydligen bra i hr Dikes värld. Men tvärtom? Å, nej, inte får man ifrågasätta den store hr Dike, inte! Eller något som helst som den store hr Dike tycker.

      Han är också (enligt egen bedömning) den ende som får göra tvärsäkra uttalanden (vanligen helt bort i tok), mästra andra (inte minst bloggaren själv) samt undvika att besvara frågor. Men nåde den som inte besvarar hr Dikes frågor, hur obefogade och underliga de än må vara.

      Det krävs onekligen en särskild slags person för att med orubbat självförtroende ånga fram på detta absurda vis.

      den Lea

      Radera
    4. Det är obegripligt hur en gammal murvel kan vara så auktoritetstrogen. Kansliet kanske tänker köra sin sedvanliga kombination av hot och silverpenningar, men lojalitet och respekt har de inte längre. Det är knappast de som sitter i förarsätet kring handbokens framtid.

      /TD

      Radera
    5. Den komplett okunnige heltidskättaren och oförbätterlige arvodesförsnillaren herr Dike bevisar ännu en gång att han är den siste som ska uttala sig om kyrkliga förhållanden. /John

      Radera
    6. Revisorer som mer eller mindre kraftigt anmärker på alla granskade punkter i kyrkohandboksprocessen, upphovsrättsfrågor som inte klarats ut före beslut, skadeståndsberedskap istället för beredskap att backa och tystnad från Kyrkostyrelsen när frågor ställs om kansliets hantering. Bengt Olof, ser Du inte problemen?

      Radera
    7. Min gamla människa vill sätta BOD på en öde ö tillsammans med de folkkyrkliga prästinnorna (eftersom hans kyrkogång är något oregelbunden...) så att han får en god dos av allt joller han genom dem vill tvinga på oss andra som går i kyrkan och som tillhör de lea, bakåtsträvande och trångsynta som inte blivit skickade på avlivning i tid, men som sätter värde på en ordentlig högmässa med redig förkunnelse om Herren Jesus. Mycket nöje!!

      Vad handboken beträffar kan dem med fördel slås in och skickas till närmaste arbetarekommuns expedition för vidare studium. Det är inte mer än rätt att de som så hett önskat denna skapelse fördjupar sig i densamma! ABF med vänner tillönskas en lustfylld läsning!!
      Arg kyrkomedlem

      Radera
    8. En studie i hån och skadeglädje mot kyrkoledningen!

      -De är nästintill osannolika, kommentarerna ovan, som ohöljt blottar skadeglädje över problemen i samband med den nya kyrkohandbokens utgivning. Reaktionen på min hänvisning till KT:s nyhetsartikel, vilken upplyste läsarna om att boken ej stoppas eller försenas - delvis i kontrast till bloggarens uppgifter och långtgående spekulationer - är på en gång avslöjande och olustig. Kommer den verkligen från kristna personer, undrar man trots att svaret är ja.

      Att jag blir slagpåse med allsköns kritik var kanske väntat, trots att jag bara åberopat nyhetsartikeln. Värre är det med stämplandet av den nya handboken som "tjuvgodshandboken" och beskyllningar mot Kyrkokansliet för att hota och bruka "silverpenningar". Här formligen frossar kommentatorerna i en totalt okristlig attityd; de skrattar hånfullt åt kyrkoledningen, låter just skadeglädjen triumfera, excellerar i fördömande arrogans mot ledningen.

      Inga beklaganden här inte! Inga uttryck för lyssnandets konst och viljan att bry sig om förklaringarna till varför problemen uppstod! Inga förhoppningar om att sakernas tillstånd snart skall klaras upp i gott samförstånd med dem, som har protesterat.

      Vuxna, troende personer som beter sig på detta, dokumenterat avslöjande, sätt - handlandet är ju självdokumenterat - bara därför att de har Svenska kyrkan som ständig måltavla, kanske till och med nästan hatar den, kunde jag svårligen ens föreställa mig fanns. Ett minimum av anständighet borde man väl kunna se också hos dem - eller i varje fall kräva.

      Tjuvgodshandboken - smaka på detta ord för Svenska kyrkans efter en lång och betungande process utarbetade handbok! Har kyrkan stulit boken?

      BENGT OLOF DIKE

      Radera
    9. Det är uppenbar tjuvnad eftersom det inte finns tillstånd utan upphovsrätten kränks och kyrkokansliet struntar i admonitionerna. Upphovsrätten är ett skydd som nu åsidosätts. Tjuvgodshandboken är en lysande formulering för ett sakförhållande. Skadeglädje ska det inte kallas. Sorg efter Herrens sinne snarare. För min del konstaterar jag att missbruket följt hela handboksprocessen. Om detta beror på illvilja eller inkompetens kan man diskutera. Men det var inte inkompetens som talade i reservationer och särskilda meningar!

      Radera
    10. Arg kyrkomedlem och BloggarDag!

      -När den förstnämndes mål för mig är en öde ö, tänker han inte på att han själv befinner sig på den egna isoleringens avgränsade område - åsiktsisoleringens från Svenska kyrkan. Bredd, samförstånd, acceptans efter långa sittningar och diskussioner under närvaro av ett antal personifierade kompetenser betyder noll och intet för den arge. Då hånas ej blott kyrkohandboken men väl också kyrkans vigda kvinnopräster med i avsändarens ögon uppenbarligen lämpliga omdömen, samtidigt som deras tjänst för Gud och Kristi kyrka beskrivs som "joller".

      En manlig präst jollrar naturligtvis inte. Bara en kvinnlig. Värdet i predikotexterna sitter alltså i könet. En oomkullrunkelig och lysande slutsats, tycker en självbelåten kommentator, som också bildlikt trampar på kyrkohandboken och lika självbelåten från sin isolerade åsiktsplats dömer ut den efter noter.

      Rätten att göra detta tar han sig själv, ty han skulle aldrig få den från något annat håll. Rätten att kalla boken för tjuvgods tar sig, förvånansvärt nog, även bloggaren i likhet med Roland K.

      Här finns inte utrymme för nyanser eller återhållsamhet eller, som jag noterat tidigare, beklaganden å Kyrkokansliets vägnar.

      Trummorna hörs, krigsdansen är igång, segern är redan vunnen - på förhand. Inte genom att boken förblir otryckt eller försenad. Men åsiktsmässigt. Reservationerna stod ju för kompetensen. Allt annat är inkompetens.

      Trösta er då, mina herrar, med detta. Längre kommer ni ju inte. Fast, förstås, är boken tjuvgods skall ju saken polisanmälas och utredas i vanlig ordning.

      Har bloggaren glömt denna viktiga detalj?

      BENGT OLOF DIKE

      Radera
    11. Bengt Olof upphör inte att förvåna. Han kräver att alla skall följa beslutet om kvinnor som präster, eftersom det är ett demokratiskt beslut. Nu har vi ett demokratiskt beslut om upphovsrätt. Du kunde man ju förvänta sig att han kräver att kyrkostyrelsen och dess kansli skall följa det. Men inte!

      Bengt Olof har, som tidigare har konstaterats, en egen variant av demokrati, där det är skillnad på vad som krävs av förtroendevalda och deras kanslister och av dem som valt dem och är drabbade av deras beslut.

      Radera
    12. Hr Dike uppmanas vänligen att svara på varför han anser att författaren till en text inte ska ha några rättigheter.

      den Lea

      Radera
    13. +Göran och den Lea!

      -Den förstnämnde bör notera, att min reaktion riktades mot beskrivningen av kvinnliga präster som jollrande prästinnor och som från början därmed helt underkändes som vigda präster. Det är alltså könet som diskvalificerar dem. Bara det och inget annat.

      Jag respekterar självfallet varje person för hans eller hennes tro men betonar att Svenska kyrkans fastslagna beslut om kvinnopräster måste gälla och följas. I det sekulära samhället kan ju inte lagar negligeras, bara därför att några inte accepterar dem.

      Vad gäller den Leas kommentar erinras bara om att jag aldrig någonsin påstått, att författaren ej skall ha några rättigheter. Det jag påpekade var att bloggarens förutsägelser om tryckningen av handboken var felaktiga och att jag starkt reagerade mot den oförblommerade skadeglädjen hos flera kommentatorer över de problem som uppstått.

      De är fula och motbjudande men samtidigt avslöjande. Dock inte trevlig för att vara levererade av kyrkfolk.

      BENGT OLOF DIKE

      Radera
    14. Hr Dike ifrågasatte ju beteckningen tjuvgods? Är det inte just vad det är, när man struntar i författarnas rättigheter?

      För övrigt undras om hr Dike ser någon betydelse i att Gud delade människan i två kön?

      den Lea

      Radera
    15. BOD - Nu måste väl ändå historieförfalskningen (när det gäller ämbetsfrågan) påtalas. Det var/är ju INTE SvK:s beslut (kyrkomötet sade nej) utan riksdagens (som ett extra kyrkomöte sedan inte kunde stå emot). Nog borde Du ändå kunna erkänna historiska fakta?/Paul

      Radera
  4. Dessa kyrkointeriörer är roande, rent av lite smärtsamt lustfyllda. En kyrka för miffon? Föralldel, så måste det väl vara. De andra ville inte komma. Och miffon vill nog mest ha MTD.

    /Reinhold

    SvaraRadera
  5. Mycket av det tidlöst terapeutiska i begreppet "sinnesro kommer sig av en ogudaktig förkortning av sinnesrobönen. Puristen uppskattar originalet av Reinhold Niebuhr.
    "Gud, ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden. Jag vill leva en dag i tåget, njuta ett ögonblick i sänder och acceptera svårigheter som en väg till frid. Jag vill ta, som Jesus gjorde, denna syndiga värld som den är och jag litar på att du Gud kommer att ställa allt tillrätta om jag överlåter mig till din vilja, så att jag kan bli rimligt lycklig i detta liv och fullkomligt lycklig tillsammans med dig i evigheten."

    Den borde de använda i Alvesta!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Peter T: Jag har inget att säga om dagens inlägg men jag inväntade ditt svar underhttp://bloggardag.blogspot.se/2018/02/denna-gatfulla-kyrka.html#comment-form och såg nu först i dag att du faktiskt svarat. Och jag förstår inte hur du menar! Kan du förklara?

      Radera
    2. Anna, det blir nog till att fortsätta det samtalet på mejl eller din blogg då.
      Du gör det inte enklare genom att klumpa ihop mig med åsikter från någon annan. Men du har nog rätt i det att det är svårt att få ett rakt svar i bloggkommentarer. En alphakurs vore nog enklare.

      Radera
    3. Jag ber om ursäkt för ihopklumpning, jag avskyr detta själv. Men jag trodde ändå att du stod för "den klassiska tron" som säger att man kan bli räddad endast genom tron på Jesus.

      Jag kan föra diskussionen varsomhelst, men längre diskussioner än så förekommer ju på den här bloggen och i synnerhet under inlägget i fråga passar det väl?

      Jag är dessutom nyfiken på om någon annan vill lägga sig i (utom den som redan gjort det) för jag får det bara inte att gå ihop, hur man man menar.

      Radera
    4. Nähäpp. Ingen vill svara och jag tror jag vet varför. Därför att om man konkretiserar - vilket jag är en varm anhängare av att göra - så måste även den mest renlärige svara svävande och linda in det hela så att det blir något annat. Samtidigt som man alltså häcklar "MTD-are" som inte står upp för den rätta läran.

      Jag tror jag är något på spåret här? (Kluckade jag självbelåtet som jag alltid gör, jag med min "empatiska fernissa.

      Radera
    5. Nu är ju min aktivitet här något begränsad på helgerna...
      Det finns ofta flera olika tolkningslager i en bibeltext. I synnerhet om den dubbla utgången så finns det två huvudlinjer. En där "den smala vägen" kommer att synas i den numerära fördelningen och en där himmelriket blir mer välbefolkat än vi kan ana.
      Den senare tolkningen har färre bibelställen 5ill stöd och färre anhängare. Dock finns teologiska storheter som Wilfred Stinissen bland dessa.
      Jag håller den förra tolkningen för mer trolig, men den senare för mer önskvärd.
      Nu är det dock Guds önskan som gäller och inte min.

      En av de tydliga skillnaderna mellan kristen tro och MTD är att den senare förnekar existensen av både himmel och helvete som ställen man kan hamna i efter den fysiska döden.
      Kort sagt så hämtar MTD sina sanningar mer ur de egna önskemålen än ur bibelordet.

      Radera
    6. Anna; Vad är det du har problem med? Att det inte finns någon "smitväg" till himmelen - förbi Kristus och Hans nåd? Eller vad?

      Radera
    7. Peter T (och anonym): Ja MTD hämtar sina sanningar mer ur de egna önskemålen. Inte så konstigt! Som sagt, det dem som inte mtd:ar (skrev inte "ni" nu) säger är ju faktiskt att efter att judarna plågats i koncentrationslägren och sedan gasats ihjäl så hamnar de i en tillvaro som är tusen gånger värre - just för att de är judar! (Eller muslimer eller ateister eller något annat.) Det går inte att komma ifrån att det är just och exakt detta som sägs, även om man vill lägga till att man inte vet hur Gud resonerar i "enskilda fall". Huvudprincipen är att de kommer att plågas ännu värre efter döden.

      Men det är ju FULLKOMLIGT FASANSFULLT GRYMT! Och sedan det bisarra: Detta är ett evangelium! Gud är god!

      När människor mtd:ar så gör de inte det för att de "skiter i Skriften och är egoncentrerade". Utan för att tro som ovan och kalla det "glatt budksap" i bästa fall kan ses som sinnesjukt, i sämsta som en kallsinnighet inför andras lidande som inte går att föreställa sig.

      Radera
    8. Aj! Det blev ett dem i stället för de.

      Radera
    9. Anna, är det något som Jesus är tydlig med så är det att skriftlärde och fariséer kan göra felaktiga bedömningar av människor i sin nit att tolka skriften korrekt.
      Jag håller med dig om att det är märkligt att bedöma andra människors sannolikhet att hamna i helheter.
      Samtidigt som Jesus säger "Jag Är sanningen och livet....".
      Men visst gjorde han det i en kontext? Var orden där och då giltiga för alla människor i alla tider?

      Radera
    10. Annas fadäs är en sällsynthet i hennes fall. Dock mycket vanlig bland dem som inte längre förstår att skilja på subjekts- och objektsform av 'de'. Ibland riktigt längtar man till läsning av god finlandssvenska. I den östra rikshalvan har vårt språk inte förfallit på samma sätt.

      /Halvfinländar'n

      Radera
    11. Peter T: Orden torde vara giltiga i alla tider, men vad är det orden betyder som sagt. Jag får det bara inte att gå ihop för att det är så fruktansvärt motsägelsefullt.Gud kan förlåta alla synder men om man tillhör fel religion ska man lida i evighet. Är det ytliga tolkningen - men som faktiskt många, i alla fall här, verkar hålla för den rätta.

      Radera
    12. Halvfinländarn: Ja. Många yngre i dag förstår inte att dem är objektsform utan tror som jag förstår det att "dem" är skriftspråk för "dom".

      Radera
    13. Har jag fel när jag tänker att finlandssvenska även uttalar orden som de skrivs och att det därmed blir lättare? Dvs säger man inte faktiskt "de" och "dem" och inte "dom"? Eller är jag ute och svammeltänker?

      Radera
    14. Men ingen Kristen påstår väl att de judiska partierna kommer till helvetet för att de var judar?
      Jesus säger inte att man hamnar i Gehenna om man har fel tro.
      Uppenbarelseboken hänvisar till Livets bok, inte till trosuppfattning.
      Jesus säger sig vara enda vägen till Fadern, men det giltigt både för detta liv och nästa?

      Radera
    15. Jag vet inte vad Jesus säger, eller i alla fall inte vad han menar. Förklara du! Han säger för att den som tror på honom inte ska gå under, vilket ju flera tolkar som att den som inte tror på honom, dvs tillhör en annan religion eller är ateister, ska gå under. Även att ingen kommer till Fadern utom genom honom brukar ju användas som bevis för att det går åt pipan med folk med fel religion.

      Radera
    16. Är det inte höjden av högmod att bry sig mer om andra okända människors potentiella helvetesfärd än om sitt eget andliga väl?
      Jesus är mer Sanningen än räddningsplankan från helvetet?
      Ingen lär väl komma till Fadern utan att erkänna Sonens existens?
      Det framgår väl av det semantiska ordvalet?
      Anna, dina frågor i detta ämne lämpar sig mer och mer för en alphakurs. Jag vet en i hyfsad geografisk närhet.

      Radera
    17. Peter T: Ja, kanske det. Dock läser jag kritik om dessa kurser på nätet. Den går som jag förstår det ut på att man "mesar med DOMEN". Så även om jag går en sådan och anammar den tro som den lär ut, så kommer jag ändå att bli beskylld för här att "hitta på min egen tro och omfatta en larvig icke-sann kärleksreligion".

      Radera
    18. Anna, av religiösa okvädningsmän kan man bli beskylld för vad som helst.
      Här på bloggen finns exempel från både katolskt, högkyrkligt och folkkyrkligt håll. Extrempingstvänner håller sig dock härifrån.

      Radera
    19. Peter T: Men "de religösa okvädningsmännen" är ganska många här - varför är det så? Var står bloggaren själv? Jag själv förvånas över att ingen säger emot de "religiösa okvädningsmännen" om det är så att dessa inte uttrycker det de själva också tror. PRECIS VARJE åthutning mot mig för att jag inte vill tro på den eviga domen för "de otrogna" (vilket ju är ett islamistiskt ord men betyder detsamma som att inte tro på rätt sätt eller sakna tro) möts av samtliga övrigas tystnad. Inklusive bloggägarens. Jag kan därför inte se att jag är fördomsfull utan att man här anser att den rätta och riktiga tron är att om man "inte tror på Jesus - redan i detta livet" ska man räkna med att plågas i evighet efter döden. Men vad jag önskar att någon hade rättat mig och sagt att "nej- så är det inte! Det som Jesus säger betyder inte alls nödvändigtvis som du tolkar vår tro, utan vi tror så här..."

      Radera
    20. Anna, bloggkommentarer tenderar att bli väldigt hårddragna och det skulle vara ohörbart att säga emot alla påståenden man inte håller med om.
      Samtalet när man ser varandra i ögonen är oftast bättre. Efter en måltidsgemenskap som på en alphakurs är ännu bättre.
      Inte minst med tanke på att man då fokuserar på sina egna tankar och inte felaktigheter i andras.
      Din frågeställning är ju ett tvivel på om Gud är God, eller hur Hans och vår definition av godhet skiljer sig åt.
      Det skulle jag kunna samtala om över en tallrik soppa någon lördag.
      Samtal är något som förutsätter att man försöker sätta sig in i den andres tankegångar. Hur ofta händer det här?

      Radera
  6. BOD,

    Inte har Du altid fel? Du har oftast rätt nr du förklarar hur det som är fel i "normal snusförnuftig" synpunkt blir, utifrån politrukens synpunkt det enda rätta.

    Dvs hur ni politruker vränger sanningen och kallar detta förvridna för sanning och rätt därför att ni har så beslutat i "demokratisk" ordning.

    Tyvärr påminner det mig alltför mycket om det tidiga tredje riket-hur de då ännu var noga med att allt skulle följa "demokratiska(?)" bestämda lagar och regler- enkelt majoritetsbeslut enligt devisen- den som har makten har också rätten.

    Tyvärr(?) kanske för er politruker fungerar inte "rätten" så men väl dess karikatyr av rätt och det verkar som om det är nog för er men aldrig för den som försöker vara en kristen efter Jesu och apostlarnas lära.

    Du frågar varför "MTD" och inte bara(?) urvattnad? Frågan avslöjar som vanligt infantiliteten och dumheten i det mesta du förfäktar.

    MTD-religion är en annan religion än kristendom och inte "bara" en urvattnad form.

    I MTD-religionen ser man bevisligen inget fel i att kyrkfolket lämnas utanför allt som rör Kyrkans organisation, tro och lära utan "glatt" överlämnas till andra. Allt från okunniga politruker, till rena ateister och däremellan utövare av annan religion och synkretister liksom "gamla" tiders gnostiker. De som anser sig veta bäst och gärna helt struntar i den Heliga Skrift i sin tro att det som är PK idag också är rätt. Funderar i övrigt lite över hur de skall agera när det som i dag är PK i morgon är -i bästa fall ett dåligt skämt.

    Jag upprepar vad jag skrivit förr. På sin ålders höst beklagar sedan dessa politruker, dvs de inte helt obotfärdiga hur "det blev" och ursäktar sig med att det inte var så som de hade tänkt sig.

    Betvivlar dock att Du ens kommer på tanken att fundera över ditt eget ansvar för allt som gått snett inom SVeK. Fyra decennier(?) där du möjligen protesterat mot peanuts i sammanhanget men i övrigt sagt ja och amen till varje avsteg SVeK gjort från den apostoliska läran.

    Inte nog med det. Hela tiden begär Du att vi andra som med fasa ser utvecklingen och hur MTD-religionen tar över SVeK skall välsigna och hjälpa de prelater, kanske fof biskopar som ni valt för dess havlighets skull och för sitt garanterat ointresse för apologi att fortsätta utveckla denna MTD-religion som inget har med kristendom att göra och alls inte hör hemma i en kyrka som visserligen falskeligen men dock ännu förklarar sig vara en luthersk, evangelisk och apostolisk kyrka bunden till skrift och bekännelse.

    Nygren hade rätt när han i ett särskilt yttrande påpekade att SvK nu lämnade den apostoliska tron och begav sig in på svärmarnas och gnostikernas väg.

    Ni politruker visste dock alltid bäst och ser inte ens i dag några avsteg eller rättare sagt kanske -inga avsteg som innebär att det som nu predikas och saluförs från de havligas sida inget har med kristendom att göra.

    Det är en tröst att det ännu finns öar kvar, församlingar och präster som vägrar böja sig för dekreten ovan av havliga biskopar och deras uppdragsgivare politrukerna. (Ingen av dem reflekterar i banor som vem är deras egentliga uppdragsgivare eller ens vems ärende de går.

    Samvetet(?)har dövats av köttgrytorna och världens beröm.

    //HH

    SvaraRadera
    Svar
    1. Djävulen har viskat varje ord i BOD:s öra innan han gick till beslut. Berit

      Radera
    2. Men det gäller väl rätt allmänt, dvs att detta är hans vana och syssla eftersom han är frestaren?

      Radera
    3. I egen värld, HH!

      -Du lever i Din egen värld, medan Kristi svenska kyrka lever i folkets och verklighetens!

      BENGT OLOF DIKE

      Radera
  7. Detta med föreställningar och klichéer!
    Eckerdal har lämnat sin stav och gått och är nu av-stavad, fyndigt! Präster "avkragas", vilket passar bättre i Danmark - Norge, där prästkragen är ett mycket påtagligt ämbetsplagg. Men prästkragar är kända ändå: de växer också i svenska diken. Svenskyrkliga prällar borde väl, noga räknat, "avflärpas" eller "av(mäss-)hakas"?
    Invandraverket anklagas för att ha använt "husförshörslikande" metoder när de frågat ut flyktingar om deras nyvunna kristna tro. Astrid Lindgrens och hela den antikyrkliga propagandans skräckbild av försöken att bibringa vårt folk ett minimum av nödvändig evighetskunskap blommar upp i rubrikerna. Jag har inte sett skuggan av försök att försvara svensk kristenhets största utbildnings-satsning genomtiderna. Vad säger det om den svenskkyrkliga självbilden?
    Och så pratet om Gud som "gubbe med skägg". Jag har inte under 65 år mött någon som på allvar trott på detta: det är en agitatorisk halmgubbe! Svenska kyrkan med miljoner medelmmar och miljarder i kassan kunde väl göra något, för att försvara sin reputation och den Tro den faktiskt är satt att förmedla, gestalta och förverkliga?

    SvaraRadera
  8. Avstavas är möjligen riktigt då man som emeritus inte längre är biskop över ett stift, bara biskop. Men om man menar att det är skillnad mellan att vara präst i Svenska kyrkan och pastor i en frikyrka så passar det inte bra med vare sig flärpar, mässhakar eller kragar. En präst behöver och bör inte sluta fira mässan bara för att han går i pension. Prästskjortan och kaftanen är väl annars bra universalplagg?

    Jonas M

    SvaraRadera
  9. I Linköping kallade en fyndig vaktmästare de nya kvällsmötena för "Sinnesslömässor". Det var inte långt ifrån sanningen.

    /Kantor

    SvaraRadera
  10. BOD,

    I egen värld? Alla lever vi bokstavligen i denna jord men jag antar att Du menar att du lever mera "realistiskt".

    Det kan man kanske tycka om man är så snedvriden att man med folkets kyrka vars "medlemmar" till största delen är agnostiker ,ateister och i övrigt i "bästa fall" ljumt kristna med endast rudimentär uppfattning om vad Kristen tro och lära innebär.

    Okunskap spridd tom upp till prelaterna men framförallt markant mot alla politruker som övertagit den formella makten över det som en gång var SvK men nu är ett stort SVeK mot såväl kyrkfolk som de sökare som hoppas att i kyrkan finna Kristus men möts av svammel och ibland rent hädiska sk utställningar och performance.

    Ja Du lever i din uppfattning om hur man skall leva i denna värld och ser inget fel i att SVeK styrs av tom ateister du ser bara formella regler.

    Fråga dig då varför klaga på tysken på sena trettiotalet. Han följde ju bara stadfästa regler och förordningar i "god" demokratisk ordning.

    NB. Jag talar inte om tiden efter att kriget brutit ut och framförallt inte efter att krigslyckan hade vänt. Då fanns ingen demokrati kavar av något slag.

    //HH

    SvaraRadera