Vemodig när det blir Gefle-likt

Jag letade på några församlingars hemsidor efter en anständig högmässa eftersom jag ska på inrikes resa med bil bortom Rydaholm, som levererar högmässa först kl 18. Jag kunde inte orientera mig riktigt. Några hemsidor var under uppbyggnad och riktigt hur kyrkogeografin med storpastorat såg ut, visste jag inte. Jag fick upp en presentationstext från en församling. Under fliken "Om oss" beskrevs vad församlingen gör. Jag blev tveksam om detta verkligen lockade mig:
"Tillsammans gör vi mycket – arbetar för alla människors lika rättigheter, jobbar ideellt, umgås, sjunger, stödjer internationellt hjälparbete, leker och firar gudstjänst."

Uppriktigt skrivet, jag tror inte detta är något för mig. Jag kände det lite ensamt. Nå, en annan församling erbjöd "gemenskap" och då fylldes ensamhetskänslan på. Vem kan erbjuda gemenskap, om man tänker efter. I varje fall om man är angelägen om ordens innebörd och sammanhang. Gemenskap är en livsyttring, inte ett erbjudande.

Hur ska jag hantera denna ensamhet? Standardsvaret är förstår "Jesus". Jag kan sitta i bilen ihop med Frälsaren. Kanske ska jag spela min nyinskaffade CD-skiva med Hasse Andersson, Kvinnaböske (som ung präst var fader Gunnar där...). Den fanns på Citygross och är en reklamskiva (som man ska betala för!) och första låten beskriver hur det alltid finns något "som passar oss när vi handlar på Citygross". Också ett stenhjärta älskar ett poem i denna klass! Jesus borde få höra och sjunga med, melodin är trallvänlig. Annars återstår det lilla knep jag också lärt mig denna fastetid, att bara sitta i tystnaden eller, andra knepet, öva mig att sitta ihop med något helgon. Mina två systrar, kanske. Men det vore inte ut vägen att på vägen få komma till en autentisk kristen högmässa vid en sådan normalkyrklig tid att det stämmer med min resa. Sådant gick enkelt förr i tiden, men visar sig antagligen vara ett värre problem nu.

Jag tänktes tydligen bli stimulerad av insikterna från kyrkopolitiken i Gävle. Mitt vemod stimulerades genom inlägget i Gefle Dagblad. Också församlingsråden partipolitiseras.
http://www.gd.se/opinion/debatt/var-det-verkligen-det-har-ni-ville-ni-som-rostade-pa-politiker-i-kyrkovalet

Är detta ett mönster så att det gudstjänstfirande folket blir alltmer berövat inflytande? Det finns de som inte vill tro detta. Jag hör till dem som menar, att detta sätt att se partipolitiskt och agera därefter  på sitt perversa sätt är logiskt. Och jag odlar mitt politikerförakt. Det beror på magister Rubin i årskurs 5 och 6, han som demokratifostrade och höll folkrörelser som vitala för det demokratiska, rösten som kom nerifrån. När vi får ett partisystem styrt frän kanslier, dvs uppifrån , är vi långt ifrån den demokrati magister Rubin undervisade om. Då får vi, håll i er, "yrkespolitiker"!

Så vad hände i Gävle? Om jag förstår POSK-arna rätt tog politikerna över och höll ihop som ett frälse för att skaffa sig all makt och allt inflytande. Där stod de icke-partianslutna med lång näsa. Alla människors lika värde betydde att några dock kyrkopolitiskt hade mindre värde. Mitt budskap är inte i första hand tröstande men förklarande: Detta är i sammanhanget helt logiskt och helt förödande för kyrkolivet. Men MTD kan det utan vidare bli. Jag fruktar att trons människor mycket snart kommer att inse, att de alltmer blir hemlösa i Svenska kyrkan. Jag har en from förklaring till detta: En ovän har varit framme! Men den förklaringen räcker inte hela vägen för frågan om vad vi måste göra återstår att besvara. Och biskopar och episkopöser håller käft om de inte blivit pensionerade. För då kanske de kan säga något?

Nog är det vettigt att fråga valmanskåren om detta var vad de röstande ville. Om de röstande nu svarar "nej"? Ledsen. Det får ingen effekt. Blå skåpet! Men jag upprepar att detta system är kört. Det kan inte bestå. Det saknar inte bara tro. Det saknar trovärdighet. Och frågan bör ställas i det större sammanhanget. Får vi verkligen de politiker vi förtjänar? Jag har sålunda läst boken om Nya Karolinska, som Henrik Ennart och Fredrik Mellgren skrivit, Sjukt hus. Bokrean levererade och jag impulsköpte för Henrik kommer från Kalmar. Dom svindlar oss! Och vi ska betala utan att fatta svindleriet som pågår.

Är då allt nattsvart denna 1 mars, en torsdag?
För oss som bor i rätt del av Sverige inte. Detta är fössta tossdag i mass och då äter man massipantååta. Gör det! Bjud gärna någon! För denna tematiska torsdag bryter allt vad fastetid heter!

Tååta är bra mot Tossdasdepp! Var inte själva Torsdagsdepressionen lite lustig? Synkretism i Berlin på första sidan och beskedet att Guds Hus i Nacka fått ihop 650 000:-. Det behövs 39 miljoner. I Berlin har man fått ihop €8.5 miljoner och behöver € 43.5. Den protestantiske pastorn i Berlin hade  klätt sig med breda röda tofsar, såg jag. Det fanns ännu ett uppslag om religionsteologi att fördjupa sig i. Vill Svartvik bygga minareter? Jag förstod inte riktigt. Modéus II och han kan slå sig ihop, men de får de problem eftersom Heberlein i Svenska Dagbladet hävdar att böneutrop strider mot religionsfriheten.
https://www.svd.se/boneutrop-strider-tydligt-mot-religionsfriheten

Lägg kyrkohandboken till detta. Det är sannerligen mycket som inte går deras väg!

I Kalmar och på Öland är det sannolikt stimulerande väderomständigheter, det som på Öland heter fåk.  Inte nattsvart men snövitt! Det var en nyhet att bandvagnar kördes fram på Öland (Fordmotor och växellåda från Mercedes!). Nyhetsuppläsaren i bilderburken såg upphetsad ut. Men varför skulle bandvagnar stallas på Öland om de inte skulle användas just nu?

Om jag någonsin kört en sådan bandvagn? Det har jag. Nu piggade jag på mig! Och Estvalls har väl något som liknar en marsipanbakelse? Annars kör jag till Alvesta! Är det fössta tossdan i mass så är det, och vemod ska bekämpas!