Har jag inte varit vänlig mot Kyrkans Tidning? Har jag inte varit vänlig nog?
Sveriges kyrkosångsförbund inbjöd till valdebatt, meddelar Svenska kyrkans viktigaste nyhetsorgan och vad samtliga nomineringsgrupper hade att säga återges i tidningen. Utom en. Frimodig kyrka. Handlingsprogram "mer eller mindre beslutade" kunde Fisk och Posk presentera. Frimodig kyrka har ett handlingsprogram som ÄR beslutat i sitt valmanifest. Kolla på hemsidan! Är Frimodig kyrka en företeelse som katten släpat in i de kyrkliga salongerna - eller? Inte charmerande nog?
Den uppmärksamme läsaren lägger dock märke till att den för Svenska kyrkan beslutade verksamhetsindelningen "ville just ingen kännas vid. Den beskrevs som en kansliprodukt där förtroendevalda inte fått vara med om beslutet." Ja, det var väl så kyrkoherden i Ulricehamn, Carl Sjögren, beskrev saken först av alla. Jag undrar hur många arbetstimmar som läggs ner på att försöka beskriva verksamhet efter en modell som just ingen vill kännas vid.
Självfallet måste frågan ställas om verktyget fungerar eller uppfattas kunna fungera för framtiden eller om vi nu tar de stora kliven in i en ny och vital skrivbordskyrka, där verksamhetsplaner skrivs för vad Svenska kyrkan ska göra men där ingen har tid, ork eller lust att bygga församling. Får vi en kyrka med många sammanträden, utbildningsdagar, fortbildningstillfällen, konferenser, samråd, kyrkoherdeträffar och arbetslagsträffar för att hantera det som inte är - och aldrig kommer att bli heller?
Sveriges kyrkosångsförbund oroar sig över kommande kollektbeslut. Många vill ha rikskollekter så oron kanske är befogad - men beslut har inte fattats. Finns det inte en annan fråga att först få upp på dagordningen - den om hur stora kollekterna blir i framtiden. Ni vet att allting har blivit dyrare utom kollekten. Församlingskollekterna ökar och går till sådant kyrkoråden gillar. På 20 år är de upp 20 miljoner. Stiftskollekterna går ibland upp någon miljon och andra år ner och är enligt senaste redovisningen i Matrikeln ner 800 000 under samma period 1990-2010. Rikskollekterna har gått ner från 73.7 miljoner till 39.2. Är det inte både rätt mycket och helt begripligt? De som gick i kyrkan söndagligen och var motiverade att ge, är borta.
I dag är det kollekt tikll Svenska kyrkans internationella arbete. Det var kollekt till Lutherhjälpen. Problemet är att denna kollekt liksom kommit av sig. Det ska nog också misstänkas vara en följd av charmkampanj på avvägar.
Kollekter
SvaraRaderaDet är inte så lätt att charma åtminstone folket på Västkusten, när nu Missionen begravdes (2009?) och ersattes med internationellt arbete.
När nu också det s k kyrkomötet väl beslutat att uppmuntra församlingarna att bojkotta varor från områden, där israeliter bosatt sig, så kommer kollekterna härifrån förhoppningsvis att minska.
Det finns fem à sex svenska organisationer som bedriver just mission. / Stig
Verksamhet beskriven i modeller är ju en infallsvinkel på dagens, domsöndagens text där får och getter skiljs åt. Båda grupperna har något att säga om att SE. Fåren undrar när de sett medan getterna undrar "skulle" sett. Fåren såg och handlade men visste inte. Getterna visste men avstod, såg inte vad de visste. Här är diakonin tydligt kopplad till att se Kristus i den lidande! Får är de som bereds till slakt, de ger både föda och kläder. Getter är mer långlivade och ger i bästa fall kontinuerlig föda och en hjälp, så som ibland förekommer i Mellanöstern att man blandar getter bland får för att getterna mer letar rätt på vatten och gräs och då hjälper fåren. Men om fåren, ej får den hjälpen? Om getterna sviker sitt uppdrag? Då skiljs de åt och skiljandet sker på basis av vad de sett eller ej sett. Därför är dagen en skarp vidräkning med de getter som inte utför sitt ledningsuppdrag utan nöjer sig med att som exeGETer tugga stillastående ordformuleringar, skapa skenproblem och avstå från att omvandla sin kunskap till handling. MetaFÅRen är de som visserligen saknar kunskap men har erfarenhet av att känna igen, ge av sitt liv. Riktningen höger / vänster är intressant och i en del mystika sammanhang med rötter i den judiska mystiken är högersidan, fårsidan, den som söker det fördolda, det som vandrar utan att fullt ut veta vart, medan vänstersidan, getsidan, är den organiserade fromheten. / Magnus Olsson
SvaraRaderaJag är lite tveksam till att göra för mycket av detaljerna i en liknelse/vision. Då förvandlar man den till en allegori, med risk att förlora det övergripande budskapet.
RaderaMen om man nu skall göra det, finns det ytterligare en skillnad mellan får och getter. Getterna betar hårdare, och lämnar förött land efter sig. Man han säga att de är girigare. Fåren betar försiktigare, och därför kan det växa på nytt, där de varit.
Om vi som exegeter utlägger Guds Ord är det inte utan verkan, men då måste vi gå utöver den historiskt/kritiska exegesen, vilket jag förmodar Du hänvisar till, och inte bara dess bokstavliga och historiska betydelse utan även ande och sanning i allegorisk, moralisk och anagogisk betydelse. Vi FÅR heller inte glömma inte att S:t Johannes betraktar sin Herres och Frälsares verk i termer av exegetik (se Joh 1:18).
RaderaUrsäkta en teologiskt obevandrad!
RaderaHåller din exegetik? I så fall är den inte bara rolig och tänkvärd, utan rent av lysande:))
Tant Svart
Tack för tre intressanta kommentarer! Biskop Görans om skillnaden på betestelknik skall jag lägga på minnet. Thomas jo det är exegetik utan bön jag tänkte på, när det inte blir omvändelse utan blott petande i bokstäver, historisk men inte existentiell bearbetning. Tant svart, det kan jag inte svara på. Dock bör ihågkommas att den tredje gruppen i texten, de av människor dömda inte döms av människosonen alls, de är redan Kristusgjorda och det känner fåren igen. Med andra ord Kristus kommer alltid nedifrån eller om man så vill: utan diakoni ingen andlighet och utan andlighet ingen diakoni. Fåren känner igen herden på rösten. Geterna som när de sviker sitt uppdrag klättrar högt utan kontakt med fåren blir de första på sina bergstoppar att möta honom som visar sig nedanför när han kommer på skyarna. Då bildar den riktningen tillsammans med höger/ vänster ett kors, det i evighet slaktade lammet. / Magnus Olsson
RaderaPs Thomas hänvisning till vad St Johannes skriver 1:18, är lysande. Stort tack för den påminnelsen som jag " glömt bort". / Magnus Olsson
RaderaOm man vill ge pengar till det som en gång var Lutherhjälpen, vart skickar man pengarna? Jag känner mig väldigt osäker på Svenska kyrkans internationella arbete.
SvaraRaderaVi fick ett brev med inbetalningskort från SOS-barnbyar men det känns som att öppna en fördämning om man skulle skicka pengar dit. Dessutom vet jag inte hur seriösa de är. Och - såvitt jag vet verkar de överhuvudtaget inte för att sprida kristendomen.
Har någon något vettigt tips?
Hej Elisabeth! Också vi fick häromdagen ett brev med inbetalningskort från SOS-barnbyar. De är säkert - som ju faktiskt de flesta liknande organisationer - seriösa, men brev med bilaga åkte likväl i papperskorgen. Skälen är två: 1. Det blir så halvhjärtat att ge ett lite mindre belopp till alla som ber om det. Och 2. Också vi skulle vilja ekonomiskt stödja något som aktivt vill sprida kristen tro, dessutom i en variant som vi själva bejakar.
RaderaFör oss har Läkare utan gränser fått ta emot det som Lutherhjälpen förr fick. Men den rent MISSIONERANDE organisationen att stötta - var finns den?
Jag i Halland
Ska man vara en petimeter så är POSKs program beslutat i maj 2012 inför mandatperioden 2013-2017.
SvaraRaderahttp://www.posk.se/viewNavMenu.do?menuID=1782
FISK har inte haft sitt möte ännu där programmet är beslutat. Det ska tydligen göras 2 februari 2013 enligt deras webbsida.
Det program du hänvisar till för Frimodig kyrka, som jag kan hitta på er webbsida, är inför valet 2009.
Det var ju detta som åsyftades i artikeln.
Glöm inte missionsflyget, MAF! Dit skickar jag mitt bidrag för utlandsmission. //Andreas
SvaraRaderaSkulle man få för sig att hålla får och en get i box eller hägn tillsammans och ge mat i en foderhäck så roffar geten åt sig och använder gärna hornen för att visa vem som bestämmer. En get kan konsten att hindra alla får från att komma fram till maten fast det är flera meter långt från ena kanten på foderhäcken till den andra. Detta syns mig i överförd bemärkelse som en ganska stor girighet, egoism och ovilja att tänka på andra. Vi försökte en gång men var tvungna att skilja geten från fåren - annars hade de väl såsmåningom svultit ihjäl. Får kan däremot stå skuldra vid skuldra och äta - om ingen get är närvarande förstås...
SvaraRaderaVilken utmärkt bild att använda! Den snor jag med en gång! Passar som hand i handske till utläggning av ex texten om dem som äter smulorna från herrarnas bord. / Magnus Olsson
Radera