Frimodigt motionsskrivande

I går lämnade vi in en slags programmotion när Stiftsfullmäktige hade höstsammanträde. Vi hade skrivit den i våras men var noga med att hela gruppen skulle underteckna. Frimodighet betyder understundom "friskt mod", som ni kan se om ni orkar läsa denna långa drapa.

Frimodig kyrka i Växjö stift

Stiftsfullmäktigegruppen

Motion till Stiftsfullmäktige i Växjö

Frimodig kyrkas stiftsfullmäktigegrupp har haft ett seminarium om framtidsfrågor och låter detta seminarium mynna ut i en motion till stiftsfullmäktige för att konstruktivt fokusera på några viktiga områden som Växjö stift kan arbeta med. Till varje avsnitt fogas ett beslutsförslag.

Till tro

Till tro-konceptet behöver på allt sätt stärkas. Det är en viktig ansats, som behövs i stift och församlingar och där mångas engagemang blir viktigt. Det är genom det ständiga och förnyade förankringsarbetet som koncept av typen ”Till tro” leder till förändringar. Risken är annars att konceptet reduceras till tillfälliga sysselsättningar.

Vi föreslår

att stiftet gör en nysatsning på konceptet Till tro och söker arbetsformer som tydligare förankrar satsningen i stiftet inte minst genom Stiftsfullmäktige.

Mission

Sverige är ett missionsland och i detta missionsland behövs mission också bland Kyrkans döpta medlemmar. Mission är en del av församlingarnas grundläggande uppgift och har en särskild rubrik i varje församlingsinstruktion men framstår som det minst utvecklade arbetsområdet. Växjö stift har gamla anor som missionsstift. Det vore av värde att försöka koppla samman klassiska missionsteologier och – strategier med de utmaningar som kyrkolivet nu står inför. David Bosch´s klassiska missionshistoria Transformning Mission kanske kunde studeras i några teologiska läsecirklar medan andra arbetsgrupper kunde studera t ex missionsteologen Roland Allen eller den svenske missionären Gustaf Österlins tänkande. Om detta främst är en uppgift för dem som lockas att arbeta teologisk skulle målsättningen vara att utifrån sådana studier ta fram tankar som kan visa sig relevanta för oss.

Vi föreslår

att stiftet medvetet skapar arbetsformer för missionsteologisk reflektion och säkerställer att inspirerande insikter om mission kommer stiftets församlingar till del.

Apologetik

Det finns vettiga argument för övertygelsen att Jesus är Herre. Det första kristna visste det och ur tron växer en längtan efter att förstå. Det är Kyrkan som grundar universiteten. Tro är sannerligen inte vetandets motsats utan insikter om verkligheten. Det vanliga kyrkfolket har knappats tränats i apologetik. Det är i hög grad tid för ett kunskapslyft för dem som är något så ovanligt som vanliga kyrkokristna och det är en viktig uppgift att kunna svara både på människors frågor och på Kyrkans egna frågor. Oftast hör de samman – för det är för människans skull som Kyrkan finns.

Det är självklart så att en utbildning i apologetik nivåbaseras. Men också om kyrkoarbetare måste kunna ge skäl för sin tro är det i första hand lekfolket som har denna uppgift.

Vi föreslår

att stiftet initierar utbildning i apologetik

Undervisning

När söndagsskolan introducerades i Svenska kyrkan – den var från början mest att se som en frikyrklig arbetsform – berodde detta på att familjerna inte längre kunde förmedla tron. Söndagsskolarbetet får nu en viss renässans men det vore av värde att ta fram ett undervisningsmaterial som går att använda både i församlingen och i familjerna. Växjö stift bär på en spännande historia som sträcker sig mer än tusen år. Med pedagogiskt handlag skulle denna historia kunna göras levande och brukbar så att t ex en morfar tar med barnbarn till viktiga besöksmål och förklarar vad de handlar om eller en pappa ordnar ett lämpligt äventyr utifrån trons händelser och platser (inklusive tältövernattning) för sina barn därför att det finns konkreta upplysningar och förslag på hur man gör sådant. Mormodrar, farmödrar, farfäder och mammor liksom mostrar, fastrar och kusiner kan också vara med, förstås. Men ett pedagogiskt material av detta slag kan inspirera församlingen, som behöver utflyktsmål liksom den lokala kyrkohistorien kan få ett genomslag och bli till ett sammanhang..

Vi föreslår

att stiftet tar fram ett pedagogiskt välanpassat material om vår egen kyrkohistoria med syfte både på församlingars och familjers behov av att kunna tradera tron.

Församlingsplantering och församlingsbyggande

Svenska kyrkan kännetecknas av strukturomvandlingar som skapar de stora och bärkraftiga sammanhangen. Många församlingar rationaliseras bort. Församlingsplantering blir en specialitet närmast för EFS. Men en folkkyrka har ett ansvar för sina medlemmar och borde med samma engagemang som rationaliseringar genomförs också bygga de nya strukturerna. De små och vitala gemenskaperna hör hit.

Den risk vi ser i andra stift är en kyrklig reträtt bort från stora bostadsområden. Småkyrkorörelsens ideal vårdas inte lika mycket nu. Det finns, menar vi, skäl att på nytt reflektera över småkyrkorörelsens ansatser och att hitta svenskkyrkliga former för nyetableringar på platser där människor bor och arbetar. Ett sådant arbete aktualiserar i hög grad vad en församling är och hur ett missionsområde kan definieras.

Frimodig kyrkas stiftsfullmäktigegrupp diskuterade erfarenheter från alpha-grupper och från cell-kyrkotänkandet men funderade också över om områden där den kyrkliga närvaron tunnas ut skulle förklaras vara latenta församlingar i betydelsen områden där man syftar till nystart och inte avveckling och därför på något sätt integreras i församling och stift för att få omsorg och stöd även om gruppen som bär tron är liten och resurssvag.

Naturligtvis är det viktigt att integrera EFS i detta arbete – men det är inte EFS ensamt som kan stå för folkkyrkans församlingsplantering. Så var det faktiskt Svenska kyrkan som stod för de pastorala nyansatser när Sveriges folk flyttade från landsbygd till tätort och till stad. Inte minst vårt stifts biskop Elis Malmeström och Göteborgs biskop Bo Giertz och domprosten PO Sjögren har belyst detta.

Vi föreslår

att stiftet tillsätter en arbetsgrupp med uppgift att arbeta fram modeller för församlingsplantering som också kan stimulera det vanliga församlingsbyggandet.

Stiftsfullmäktiges roll

Stiftsfullmäktiges ledamöter ska tillsammans uppfattas vara en viktig representation från olika delar och sammanhang i stiftet, menar Frimodig kyrka. I stiftsfullmäktige samlas många erfarenheter som behöver tas till vara och det borde vara en självklarhet att ledamöterna under mandatperioden får en kvalificerad kyrklig fortbildning med kyrkliga identitets- och framtidsfrågor i fokus.

Andra kyrkor arbetar med samma frågor som vi. Det är fullt möjligt att låta stiftsfullmäktiges ledamöter i smågrupper besöka andra kyrkor, stift och församlingar och kontakter med andra kyrkor har vi genom Borgåöverenskommelsen. Hur detta praktiskt kan hanteras går vi inte in på här, förslag har funnits med i Stiftsfullmäktiges sammanhang tidigare. Det viktiga är att fullmäktigeledamöter får nya insikter från vårt ekumeniska sammanhang och kan bli viktiga inspiratörer. Så knyts beslutsfattande samman med det som är Kyrkans ärende och andras erfarenheter kan komma oss till godo. I en kyrka som varit stark lokal och nu tycks tappa en del av denna position, blir det ekumeniska viktigt. De resurser och erfarenheter som finns på andra håll, kan bli oss till hjälp och dessutom stärka Stiftsfullmäktige som en arbetsgemenskap.

Vi föreslår

att stiftet tänker nytt om hur Stiftsfullmäktiges ledamöter kan tas till vara som resurser i arbetet med att utveckla kyrkolivet.

Växjö den 31 maj 2012

 Håkan Sunnliden                   Dag Sandahl

Thomas Gustafsson                Anette Madeland