Det bästa man kan tänka om kyrkomötet är att nationens murvlar ska vara tillräckligt lata - eller: ointresserade - för att inte kritiskt granska denna verksamhet, som kostar en miljon om dagen eller drygt det, och åstadkommer vad då?
Det är något i arbetsformerna som gör att det blir behov av hjärtstartare. Texter tröskas och när de väl antagits, betyder de föga. Svenska kyrkan skulle kunna hantera svåra frågor mycket bättre genom att bli en lärande och samtalande organisation - nerifrån och upp liksom uppifrån och ner. Men först i dag har jag fattat att vår älskade Torsdagsdepression - Kyrkans Tidning - genom strukturförändringarna tappar i vart fall 10% av prenumeranterna. Det kan nog lika gärna bli 15! Och då är vi nere på 30 000 ex eller därunder. När Vår Kyrka befann sig där, förnyades tidningsprojektet genom Kyrkans Tidning.
Det finns något logiskt självförstörande i Svenska kyrkan.
Palestina-Israel-konflikten? Kan vi inte skicka dit massor med missionärer för att omvända både judar och muslimer. Då blir de goda kristna och bråkar inte med varandra. Vad väntar vi på? "Deus le vult!", som man säger.
Varför finns ingen policy för cyklar? Har följt till och från på webben och tänkt att i Uppsala är väl många ute och cyklar? Fast jag fann det upplysande att höra att Gud skapat människan med en fri vilja och nått annat, om jag inte hörde fel, att Ärkebiskop Söderblom förfärats av andra världskriget. Som jag alltid misstänkt måste Eidem inte varit Eidem utan en utklädd Söderblom. Vad gäller en del debattörer finner jag det märkligt med argumentationstrkniken som mot han vars namn på S jag inte kan stava till rörande frågan om trohet (där jag inte delar hans uppfattning ) , det fann jag tragiskt. Men beträffande en policy om cyklar kan väl det bli en ekumenisk fråga att ta upp med hinduer och buddister för har hört att många cyklar i länder med den kulturen. Sammanfattningsvis: är det verkligen nödvändigt med alla dessa debatter? Enklare vore att säga att religion är en känsla och stå för det. Gör dessa oändliga diskussioner någon egentlig förändring? / Magnus Olsson
SvaraRaderaKorståg är väl kul?
SvaraRaderaShip to Gaza var väl redan det ett litet minikorståg? Kanske skulle ÄB Wejryd nu utlysa ett korståg till det Heliga Landet? Den israeliska armén är ju trots allt ganska human och väldisciplinerad, medan den muslimska sidan lämpligen får smekas medhårs med gåvor och förböner? De kristna, drusiska, beduinska och bahaiiska minoriteterna lägger sig knappast i. Alltså ofarligt! Kanske dags att avsända hela nästa års kyrkomöte? Kostnaderna är ju redan budgeterade och ett kyrkomöte utrunnet i ökensanden gör knappast någon negativ skillnad för SvK - Kanske tvärtom?
Dessutom, lite judehat har historiskt alltid mobiliserat massorna och hjälpt ifrågasatta ledare på dekis...
Tant Svart
Ang. Israel-Palestina: Jag har också tänkt på det!
SvaraRaderaAng. Sacre-Deus, vad betyder namnet? Helige Guden? Jag gissar bara, kan inte det där språket, är det latino?
Varför ska vi missionera där det reda finns kristna? Är det inte bättre att vi stöder våra arabiska bröder och systrar i Kristus innan de blivit helt utrotade?
SvaraRadera