måndag 13 januari 2014

Forskardröm

Sover två hundar i sängen, i vart fall någon del av natten när den egna bädden tycks jycken för trång, finns det en möjlighet att man vaknar i en dröm. Som när jag vaknade och upptäckte att jag måste ha drömt om Milanoediktet för några nätter sedan. Då förstår man  att docenter har ett rikt inre liv. Hjärnan är uppenbart stimulerad av akademiska memoarer också. Här den senaste drömmen:

Jag var på ett forskarseminarium i Lund inom ämnet systematisk teologi under ledning av en, som det heter, internationellt känd professor. Där satt doktoranderna. En av dem i färd med att lägga sista handen vid en gigantisk avhandling om en fransk teolog. En annan spretade lite om evighetsuppfattning i psalmboken, förstod jag. Professorn försökte få ordning på det hela och var uppenbart mån om att den kvinnliga doktoranden skulle känna sig hemma i seminariet och få uppbackning. Drömmen scenväxlade.

Det var promotion i Lund och efter att vi genomlidit tre timmar på korstolarna traskades det ut. Professorn talade med den nypromoverade kvinnliga teologen och återknöt tydligen till en tidigare fråga om fortsatt forskning.
"Livets Ord har kontakter och resurser. Sök forskningsmedel där så kan du vara i USA och forska." Den nypromoverade såg fundersam ut: "Men jag har inget med Livets Ord att göra..." Professorn såg förstående ut: "Man får svälja en del och hålla tyst om en del för att få forskningsmedel, det gäller oss alla. Men här kan du spela med för att hamna rätt. Livets Ord vill ha en forskning som visar att teologi och naturvetenskap är olika sätt att närma sig samma sanning och Ekman har skaffat stora resurser för detta. Det är bättre att du får del av dm än några knäppskallar ..."
Vi hade nu hamnat i vimlet utanför Universitetshuset så fakulteternas processionsordning var upplöst. En naturvetare la sig i samtalet: "Jag hörde vad ni sa men att kombinera naturvetenskap och teologi är detsamma som att försöka förstå vad vetenskap och vidskepelse har med varandra att göra och undersöka hur de kan berika varandra." Professorn blev irriterad såg jag: "Vi är ute efter forskningsmedel och behöver inte tänka som de som ger pengar till oss, bara uppföra oss som om vi tänkte så." Drömmen scenväxlade igen.

Jag var på en forskarkonferens där en i USA verksam prisades stort och borde tas hem till någon viktig position i Sverige. Jag förstod att det var min gamla bekanting från seminarium och promotion, Drömmar varierar uppenbarligen ett tema
Hon hade inte skrivit särskilt mycket men hamnat på ett konfessionellt universitet i USA och publikationslistan var lång. Den innehöll uppsatser och korta forskningsrapporter som mer handlade om vad man skulle vilja forska om än vad som faktiskt uträttats, kunde man tycka. Och titlar på ett drygt tjogtal böcker eftersom den i USA verksamma var med i gruppen av editors.  Jag uppfattade att det såg mer ut än vad det var.

En av forskarna fnyste så där forskningsmässigt som sker i den akademiska världen och undrade hur mycket vetenskap det kunde vara när Livets Ord stod för forskningsmedlen. Det kunde man undra, menade någon, men kanske lika mycket när det handlade om statliga forskningsanslag?
"Problemet är ett annat", inflikade en professor. "Kan hon offentligen vidgå att hon fått pengar från en institution som står för vad Livets Ord står för och därtill hör hemma rätt långt högerut politiskt sett (också med amerikanska mått mätt) och ändå göra karriär i Sverige? De som vill ha henne på en hög position här i landet, vet dom att hon antingen tänker som de som betalar henne eller att hon genom anpasslig och lämplig tystnad fått medel trots att hon alls inte tänker som de pengastinna? Vem lurar hon - dom eller oss? Och det här är en fråga om moral, tycker jag." Professorn var skarp i tonen. "Så visst kan man fråga mer."

Där vaknade jag. Är det inte konstiga drömmar man drömmer?

10 kommentarer:

  1. Det kan ju hända att man ibland drömmer sanndrömmar. Men det är inte alltid som man kan berätta om dem.

    SvaraRadera
  2. Hu! Att du alls vågar gå och lägga dig!

    SvaraRadera
  3. Josephus est nomen tuum.

    G.A. Flanell

    SvaraRadera
    Svar
    1. Dragan har lånat min signatur. Det får hen gärna göra, ty ock jag heter något annat än

      G.A. Flanell

      Radera
  4. Näthat mot Antje?

    SvaraRadera
  5. Tja,

    Stasikopplingen, den infama, är i drömmen frånvarande. I stället antyds en fet fjärrko-koppling till Axel Johanssons gata i Uppsala.

    Är pingstkarismatik SvK:s framtid, menar Bloggardag?

    Tant Svart

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vad händer på Axel Johanssons gata i Uppsala?
      Några av oss hänger nog inte med.
      Tant Svart, hur jag åstundar dig!

      Mr. White

      Radera
    2. Axel Johanssons gata i Uppsala är tydligen hemvist för Livets Ord (enligt Eniro)./Paul

      Radera