Kyrkans Tidning kom i går igen och med den kom Glädjen.
Fredrik Modéus skrev om dopet. Han skrev inte at vi måste döpa för att rädda Svenska kyrkans ekonomi. Han skrev att "färre döpta innebär färre kyrkotillhöriga, och därmed försvårade omständigheter för Svenska kyrkan." Intresset ljuger inte, men så fint kan bara den uttrycka sig som kommer från Jönköping! Jag skrattade gott vid köksbordet. Tala om frälsningsekonomi!
Johan Blix och Ingvar Laxvik viker ut sina lönekuvert. Den svenskkyrklige guden betalar bättre än baptistguden, förstår man när man läser Laxvik och han är belåten med att ha headhuntats till två av de bäst betalda kyrkliga jobben. Välan. Och vad uträttade Laxvik efter huvudskallejägarnas insatser? Vad finns kvar? Man undrar. Men det roligaste kommer sist.
Komministern Helgesson hade talat om "skamligt höga löner". Det vänds nu från sak - löner - till något personligt av Laxvik, som utrbister ett ur hjärta och plånbok djupt känt: "Skäms, Björn Helgesson!" Visst är det roligt.
Men Johan Blix går inte heller av för hackor. Han har tacksamt tagit emot sin lön. Tacksamt? Var det inte lön efter arbete? Men den kanske inte var så stor, eftersom vaktmästare och förskollärare kommit till jobbet i finare bilar än han. Vad dessa bilar kostat de underställda med fina fordon i räntor och amorteringar till låneinstituten, meddelar dock icke Blix. Är inte livet underhållande roligt?
Till detta prästsonen mm Bo Hanson, som beskriver det egna ÖKA som "samtida, progressivt", POSK som "intetsägande" och Frimodig kyrka som "ett konservativt, gammaldags parti". Så bra att vi fick veta - men snart tål jag inte fler muntrationsinslag. Det är roligt rakt igenom - och nästan alltför lustigt. Tänka sig att man år 2014 av Hanson får veta att "om renodlat kyrkliga grupper ensamma fått företräda väljarna, hade Svenska kyrkan ännu idag saknat kvinnor som präster eller biskopar." Haha. Där kom det! Men saknat kanske är fel ord för att fånga in Hansons brist på tro?
Några perspektiv fick jag dock av biskop Runestams lilla artikel Folkkyrkan (Ny Kyrklig Tidskrift 1960 h 1 s 60) där han beskriver läget när kyrkomötet 1958 skulle fatta det beslut som inte fattats året innan.
Biskopen kallar det hela "prövande" och menar att staten medverkat till "framtvingandet av det skyndsamma beslutet". Han betecknar det hela som något som "måste kännas som ett övergrepp från statsmakternas sida". Han fortsätter: "Den ställning som kyrkans lärare biskoparna hade tagit till frågan hade tydligt nog visat, att frågan icke var mogen för ett snabbt och omedelbart avgörande." Så kan det sägs, men biskop Runestam säger mer:
"Situationen blev ytterst pinsam. För egen del vet jag inte vad jag mest fruktade: att alla biskoparna vid kyrkomötet nummer 2 skulle befinnas vara omvända till ett bifall till den kungliga propositionen om kvinnopräster, eller att alla biskoparna skulle framhärda i sitt nej."
Man kan läsa än mer av biskopens argumentation, men det sagda räcker för att känna hur glädje spritts.
Till det glädjande hör kanske också frågan i en bloggkommentar varför Svenska Kyrkans Fria Synod misslyckades - om det nu var ett misslyckande så måste det vara glädjande för synodens motståndare, alltså. Det bjuder vi på. Men de som - Laxvik främst - var snabba på att döma ut "kvinnoprästmotståndarna" som "kyrkohistoriens förlorare" kanske skulle ställa frågan på vilket sätt Svenska kyrkan nu vunnit?
Hur framgångsrikt är det nuförtiden för Svenska kyrkan?
Varför lyckades inte synoden?
1. Därför att medlemsantalet var 10% av vad det borde ha varit - men passivt kyrkfolk och försiktiga präster trodde att allt skulle fortsätta som tidigare och lät ett fåtal släpa och
2. biskoparna förmådde inte ta tillvara Synodens bidrag. Man kan vara 1600 i en rörelse och ha livskraft om denna livskraft stimuleras "kyrkligt strukturellt", eller hur jag ska uttrycka saken. Nu blev det som det blev.
Barometern bar syn för sägen i går. Pastoratet som haft fem präster har vara två och nu ska det bli gudstjänster varannan söndag i fyra kyrkor medan tätorten behåller sin söndagliga. Utglesningen är verklig. Om tankeexperimentet nu görs att detta INTE får förklaras med annorlunda relationer kyrka-stat - hur ska saken då förklaras? Ett svar är det glesbygdspolitiska och demografiska. Folk flyttar och folk blir gamla och dör. Storstadsområdena är magneter - och där är Svenska kyrkan svag, alldeles bortsett från den avveckling biskop Bo Giertz beskrev i sina ämbetsberättelser: när unga flyttar från byn till samhället i närheten och så till Göteborg, tappar de successivt sin kyrkliga anknytning.
Det PO Sjögren gjorde var ett småkyrkoarbete för att med en lokalstruktur skapa en hembygdens kyrka i den nya hembygden. Efter roteman Alms dagar har det byggts kyrkor i Stockholm - men har det, bortsett från ett par högkyrkliga förortspräster (Leif Andersson och Rolf Lyshöi ...), funnits en församlingsbyggarrörelse och inte bara en kyrkbyggarrörelse i stiftet?
Blix, Laxvik och Modeus - en sannerligen representativ nomenklaturatrojka i den "nya religionen"!
SvaraRaderaI mina försök att förstå varför den apostoliska successionen upphör med Jackelen som ÄB hittade jag följande intressanta engelskspråkiga sammanfattning av SveK:s belägenhet och vad som lett fram till den:
SvaraRaderahttp://trushare.com/0224%20December%202013/06Sweden.htm
Av artikeln framgår även att den anglikanska kyrkan funnit andra vägar, mindre skadliga, för att hantera kvinnorprästfrågan, bl.a. genom s.k. Flying Bishops, PEV förkortade, som utövar tillsynen av de församlingar där man sagt nej till kvinnliga präster. Säkert inga nyheter för de flesta läsare av denna blogg, men dock för mig, som valt att hålla mig på säkert avstånd från svensk kyrkopolitik. Fast en sådan lycklig ignorans kan man ju inte längre unna sig efter Jackelen… Fortfarande har jag dock inte förstått varför hon inte kan föra successionen vidare: är det för att hon själv inte har blivit vigd in i successionen, eller är det för att en kvinna inte kan föra den vidare -- om någon här ville upplysa mig okunnige vore jag tacksam...
Det är för att en kvinna inte kan föra successionen vidare. Enligt katolsk kyrkolära kan en kvinna inte bli präst. Salige Johannes Paulus II förtydligade detta senast på 1990-talet med orden "mulierum ordinatio possibilis non est" dvs ordination av kvinnor är inte möjlig. Och eftersom prästvigning är en förutsättning för biskopsvigning så är det helt enkelt en omöjlighet.
RaderaTack Gunnar, för ditt svar. Det förklarar för mig varför katolska kyrkan och påven spelar en roll i detta sammanhang. Än idag till och med. Jag menar det inte negativt utan som ett tecken på att "kyrkan" ändå har en förbindelse tillbaka till tiden före splittringen. Ett band som trots alla stridigheter ändå förenar Rom med Luther… Den skrämmande frågan inställer sig: håller nu SveK på att definitivt klippa av banden bakåt till själva källan? Först nu förstår jag vidden av denna fråga...
RaderaDet som har antytts är att svky kommer att anta former av en typ obunden fri-liberal sekt med ingen förankring i "the Universal Church" dvs katolska kyrkan. Då slipper lokala församlingar oroa sig över kyrkans kulturarv och då blir det lätt att sälja ut, bilda museer, eller riva ner "överflödiga kyrkor". Bättre kanske är att ge tillbaka kyrkbyggnaderna till katolska kyrkan som Gustav Vasa tog ifrån dem. Kvar blir då tegnerladorna och lite annat.
RaderaOleg
Lite googlande är upplysande ibland.
SvaraRaderaSå kan man få veta, att såväl den tyska evangeliska, som den tyska katolska kyrkan har topplöner för anställda lekmän inom administration och finansförvaltning om mer än 200.000 € per år. Det knorras i leden. Så ock katolska kyrkan i Schweiz med topplöner om mer än 200.000 SFr. Även där knorras det. Idealitet och ekonomisk solidaritet förväntas på basplanet. I pyramidens topp festas det ohne spürbare Scham. Några större prästerliga ekonomiska skandaler, fler än biskopspalatset i Limburg om drygt 2.000.000 €, försporde jag dock inte.
Även här har vi en clash of civilizations.
I toppen av pyramiden den moderna andan, med ekonomism som enda mått. Och i botten här och var den gamla, men kanske inte föråldrade ämbetsmannatanken: Man gör sin plikt gentemot arbetsgivaren och det allmänna, utan att därför förvänta incentives eller särskilda förmåner utom ett självklart stöd för sin uppgift.
Som vanligt tycks våra eliter gå före.
Ekonomism och liberal tankegång tycks vara endemisk där uppe.
Där nere förväntar sig många efterblivna fortfarande anständighet och ansvarstagande av kadrerna. Alltså blir man arg och besviken.
Tant Svart
Visst vi lever i en civilisation där man i allt större utsträckning tar farväl av anständighet och ansvarstagande för gemensamt bästa, liksom av förnuft och saklighet och våra eliter går före med gott exempel.
SvaraRaderaTag ett annat talande exempel: I Kina har kvalificerat yrkesfolk som framträdande företagsledare och framstående kulturpersonligheter flest följare på twitter medan det i vår del av världen är personer som Justin Bieber. Tala om en sjuk civilisation!
Det är också märkligt att man som anställningsansvarig ofta väljer den med högts löneanspråk som om girighet alltid är en merit som gör att man jobbar bättre än den som jobbar för att de tycker att de behövs i sitt arbete. Som snacket om att lärare skulle bli bättre om vi fick bättre lön. Avskyvärt oförskämt både mot oss lärare och mot andra som gör sitt jobb noggrant och plikttroget trots lägre lön än det dessa överbetalda prelater åberopar som "låg lön" 31 500 kr. det är ju galet MYCKET! Långt över den svenska medellönen.
SvaraRaderaTill alla i åsikter obrottsligt lojala mot Dag,
SvaraRadera-När diskussionen nu är så het om Antje Jackeléns påstådda tillkortakommanden och vår kyrka ofta framställs som usel, föreslår jag att ni ser till att Dag nomineras till biskopskandidat i Lunds stift. En kandidat av den enda rätta läran, verbal och skrivkunnig, disputerad, orädd, etc, etc, etc i hans långa CV. Han måste ju vara den perfekte och för er kanske ende rätta kandidaten. Och vet ni vad, jag tror faktiskt inte att han skulle tacka nej till att nomineras.
Alltså tag chansen medan tid är.En ny dag nalkas då Dag!
BENGT OLOF DIKE
Sannolikt är varje förslag från någon, som kan associeras med DS eller hans blogg, på förhand utdömt. Dock läses bloggen, och vissa goda förslag och idéer kanske kan slå rot, trots att de även förefinns i misstänkta kretsar.
RaderaAlltså:
I Lund skall det nu efter två kvinnor bli en man.
Prosten Johan Tyrberg i Karlshamn vore ett gott val till enhetens ämbete.
BOD lär vara den förste, att instämma?
Tant Svart
Bra idé, fader Dike. Men DS är för gammel. Redan pensionerad.
RaderaTant Svart,
SvaraRadera-Varför skulle ett förslag PÅ FÖRHAND vara utdömt? Och varför skulle det vara likadant här som i majoriteten av denna bloggs kommentarer, nämligen att Svenska kyrkan som helhet är på förhand utdömd? Då jag själv är elektor vid valet till Lundabiskop ser jag fram emot en intressant kommande plädering för DS. Tant Svart kan börja. Manuset till pläderingen kan DS själv skriva. Det blir då extra intressant att höra. Och garanterat blir elektorssamlingen den 7 februari i Hässleholm absolut ingen tråkig och förutsägbar tillställning.
BENGT OLOF DIKE
I Svenska kyrkan är alla förslag på personer som inte är positiva till enkönade äktenskap, kvinnliga präster och uppluckrad kristendom på FÖRHAND utdömda. Hur har detta undgått Bengt Olof Dike? Via inval i kyrkomötet har några, bl.a Dag Sandahl kunnat göra insatser i kyrkoförvaltningen, men det har inte setts med blida ögon. Det har varit så sedan 1980-talet. Envar som läser denna blogg borde ha lagt märke till följderna av detta. Go'morron, Bengt Olov Dike!
Radera:-))
SvaraRaderaNä.
Elektor är jag inte.
Lycka til, BOD!
Tant Svart