måndag 1 februari 2016

Huliganism

Det var halt i lördags kväll, när jag nykter och städad skulle köra bil hem från den middag vi bjudits till. Radion varnade för fläckvis underkylda vägbanor. I radion hörde jag också om de maskerade svartklädda i Stockholm, de som var ute efter att slå ensamkommande flyktingbarn. 100 sådana fanns ute och poliser. Tog polisen in fyra och en häktades? Då, tänkte jag, är vägen beredd för nya insatser av de svartklädda, som kommer att bli fler. Huliganismen kommer att sprida sig för samhället saknar sannolikt resurser för resoluta ingripanden. Så var det med gamla tiders drängslagsmål också, prästen och länsman stod bakom lagård och kisa, har jag hört Peps Persson sjunga i Auktionsvisa. Är det värre med det främlingsfientliga? Ja. Inte bara för att det är främlingsfientligt utan för att statens våldsmonopol utmanas, alltså det som samhällets ordning ellr oordning ytterst vilar på. Stenhård linje mot huliganismen, alltså.

Och samtidigt: insikt om varför den kommer som ett brev på posten. Drar det runt folk i Stockholm som måste livnära sig på stölder, som inte har rätt att vistas i Sverige och som utsätter medborgarna för allsköns brott, är det givet att folk organiserar sig och kanske inhämtar hjälp från Polen - eller varför inte Ungern? Mer främlingsfientligt än så är det inte. Till det kommer detta med det roliga att spöa folk.

I min krafts dagar undervisade jag om hur de unga pojkarna i Slätthög gärna ville spöa de unga pojkarna från Nya Hjelmseryd, hjälmsingarna. Det var kulturen. Så skulle ske. Jag nämnde saken som ett 1800-talsfenomen för en grupp konfirmandföräldrar. Då sa en pappa "Det är väl fortfarande roligt". Jag drog efter andan för jag hade lärt mig att hjälmsingarna var underklass, kanske frigivna trälar från Slätthög som frigivits och nu röjde i skogen. Kolla en karta om ni vill se hur det kan hänga ihop. Vi talar medeltid och en konflikt som förts vidare i minst 700 år - nu utan att folk visste varför, men att.
Hjälmsingarna ska ha på käften.
Det är uppenbarligen gammal underhållande svenskmannased att slåss. Men så kan vi inte ha det. Land ska med lag byggas.

Fattade nyhetsförmedlarna, de som ska förse oss med det sakmaterial vi behöver för att orientera oss, hur allvarligt läget är? "Fotbollshuliganer" hette det. Fotboll? Här var hundra maskerade testosteronstinna av skilda nationaliteter ute för att ge marockanska och andra unga män på käften. De kommer att fortsätta och den som har lite kulör i skinnet kommer att råka illa ut.

Hur ser huliganernas idévärld ut och vilka är deras idéer. De gör det som måste göras. Här finns hotfulla grupper av ensamkommande flyktingbarn som stjäl och våldtar. Detta säter de svartklädda stopp för. De skulle definiera sig som goda. Unga män som gör vad som måste göras och de syftar förstås till att skapa så mycket oro hos de ensamkommande, att de åker hem igen. De uppfattar ganska säkert att de egentligen har många på sin sida och att samhället står lamslaget. Men huliganismen kan aldrig vara en positiv kraft för samhällsbygget. Den är ett symtom på en kris, det är sant. Det politiska livets kris. Och den krisen har vi levt med, mer eller mindre synligt, i 60 år, dvs sedan de folkrörelseburna partierna blev delar av statsapparaten och man kunde prya som riksdagsman, som vore förtroendeuppdraget ett yrke - vilket det blev! Det här blir bara just så illa som det blivit när hundra maskerade och svartklädda män jagar offer i Stockholm.

Så vad gör vi nu?
Jag vet verkligen inte. Men det borde kanske börja med att vi ser verkligheten som den faktiskt är och att nationen grundläggande håller på sina egna beslut. Den som inte ska vara här i landet ska, när den saken prövats och avgjorts, inte vara här i landet. Har avvisningarnas tid kommit därför att alternativen är värre?
Jag vet verkligen inte. Jag vet inte ens om jag får det sakunderlag om vad som händer när huliganhorderna drar runt, som jag behöver för att börja förstå. Fotboll?


14 kommentarer:

  1. BloggarDag,

    -Skönt att det nu är lugnare tider Hjälmseryd, åtminstone i gamla Hjälmseryd, där den högkyrkliga stiftelsen med samma namn, fast stavad med e i stället för med ä är belägen och där fordom också bloggaren själv var en kär och därför återkommande gäst. Enligt vad jag har erfarit från, som det brukar heta, vanligtvis välunderrättat håll, ser stiftelsens personal och gäster honom inte (så ofta) längre. Ändock behöver den alltid präster och andra som kan rycka in i arbetet.

    Att bloggaren inte längre är synlig där skall nog inte tas till intäkt för att han har blivit mer folkkyrklig på något äldre dagar. Orsaken är säkert någon annan, som förblir hans personliga och skall respekteras. Men jag tror att saknaden efter Dag hos stiftelsens personal och besökare är påtaglig, och i grunden förenar ju bloggaren i sin person högkyrklig teologisk hållning med folkkyrklig realism och med omvittnad förmåga att socialt kunna umgås med bönder på bönders språk, som jag brukar uttrycka saken ibland. Alltså torde han vara ett s k dragplåster för stiftelsen.

    Den som inte vet var bloggaren hör hemma i det teologiska landskapet ser honom vid första anblick/kontakt som en folklighetens borne präst, där ett eller annat ungdomsslagsmål med pojkarna från Hjälmseryd snarare är en merit än en belastning.

    På tal om den lilla men idoga stiftelsen i gamla Hjälmseryd upprepar jag gärna mitt förslag från Annu dazumal att arrangera en dags kyrkodebatt med valda företrädare i doakören och en eller annan utmanare från den demokratiska folkkyrkan. . .

    Önskedrömmen versus verkligheten alltså!

    Således välkommen att göra reentré i stiftelsen, hr bloggare! Eller, som det också kan uttryckas:

    -Vi ses på barrikaderna! Högkyrklighetens geografiska i Småland.


    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kan det vara så att BOD insett att det är bäst för kyrkan att dra sig ur det partipolitiska innan den dras med i raset för partierna från förra århundradet? Kyrkan måste förknippas med en egen identitet och inte nattståndna ideologier.

      Radera
    2. Var än en sådan samling blir så får den allt handla om mer än pajkastning. Ett rejält slagsmål i Slätthögskorset, kanske?! Det skulle kanske samla en del längre ifrån än de närmaste byarna. De närmaste skulle nog bara undra vilka idioter det är som slåss idag.an.

      Radera
  2. Jag tänker nog att nyheter vinklade mot huliganism och nazistmarscher inte ska få ta hela uppmärksamheten, lika lite som dess nästan förutsägbara motdemonstrationer. Finns det en sanning värd att söka i detta? På nationell eller internationell nivå?
    Någon vill oroa, den saken är säker. Som det nu verkar vill man oroa åtminstone hela Europa och lite till. Eller är det vi som får ta del av en oro som är legio över hela världen idag? Är Sverige, jämförelsevis, en stillhetens oas?
    Sätt såväl höger- som vänsterhuliganism att röja skog några veckor uppe i Norrland, umgås med vargar eller vad som helst. I Ryssland tycks det höra till att en människa med självaktning att ha fått gå åtminstone ett varv i Sibirien.

    SvaraRadera
  3. Man får väl ändå ha kvalificerat sig till Slätthögspojk för att utmana vid Slättökorset.an

    SvaraRadera
  4. I den svenska grundskolan har 8% av eleverna anlänt under år 2015. Är redan dryga 20% första och andra generationens utomeuropeiska invandrare? Avvisningar lär knappast lyckas i nämnvärd mängd. Flyktingmängderna lär oberoende av åtgärder öka snarare än avta. Demografin i MENA liksom i Europa talar sitt tydliga språk. Vi är bara inne i början av preludiet till en ny fas i Europas historia. De nordiska länderna och Tyskland måste fortsatt ta större ansvar än övriga EU.

    Förmodligen är de svartklädda huliganernas tid snart över oberoende av polisinsatser. Minoriteter brukar nämligen ha anledning att passa sig noga för att sticka upp.

    AMDG

    SvaraRadera
  5. En fråga till Strukturutskottet: Är inte tiden mogen att dämpa herr Dikes ständiga osakliga utfall här i bloggen? Jag kan inte se att dennes långa inlägg ovan har något som helst att tillföra det Bloggardag vill uttrycka. Den uppenbara anknytningspunkten är ortnamnet Hjälmseryd vilket i morgonstundens dimmor har triggat den idoge vomören till en egen drapa som inte alls kommenterar ämnet utan likt göken som lägger sin ungar i andras bon drar iväg åt ett helt annat håll. För mig som läsare uppstår allt oftare frågan vem denna blogg egentligen är till för, herr Dag eller herr Dike? /John

    SvaraRadera
  6. Situationen kan bara uppstå när det statliga våldsmonopolet har nedmonterats till den grad att det inte längre kan utgöra sin uppgift. Detta har ju inte hänt av sig själv utan aktivt hejats på av "goda krafter" som utmålat våldsmonopolet som fascister o.s.v. Även många kristna har sjungit med i den klagovisan, men då är man fel ute. Klassisk kristen tro ser kejsarens svärd som en av Gud given ordning den svage till skydd. Då inser man också att den andliga kraft som finns bakom ifrågasättande av polisens rätt att bruka våld inte är den Helige Ande utan den urgamla Fienden.

    SvaraRadera
  7. +Biörn och John,

    -Bäste Biörn, kyrkan har en identitet - kristendomens och alltså Guds identitet - men en vald demokratisk organisation som är förankrad i folket. Såvitt jag vet företräder partierna folket.

    Till John detta:

    -Tiden är övermogen att be om ursäkt för Din tidigare förlöpning och jämförelse mellan mitt inlägg och naziarmén. I övrigt avgör Dag och inte Du, vem eller vilka som skall "dämpas" på hans blogg. Vill Du inte läsa vissa texter finns friheten att låta bli.

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
  8. Bäste BOD, det sviktar ju betänkligt för de traditionella partierna. Problemet är väl att de saknar rotfäste i folket och tydlig målsättning. Kyrkan bör dra sig ur innan den dras med i raset.




    SvaraRadera
  9. Jag läser med stort intresse allt vad herr Dike furnerar på Bloggardag. Till att börja med trodde jag att texterna var ironiskt menade och skulle uppfattas precis tvärtom mot hur det stod. Jag prövade detta en tid och hade riktigt roligt tills jag en dag insåg att det trots allt måste ligga en seriös ådra bakom. En sådan utveckling har förmodligen de flesta av oss läsare genomgått. /John

    SvaraRadera
  10. +Biörn och John igen,

    -Bäste Biörn, jag kan förstå Din vånda över situationen. Men det är ju de politiska partierna, som är grunden i en demokrati och som folket kan välja bland. Parallellen till vår kyrka är här given: vissa partier ställer upp, liksom några andra nomineringsgrupper. Som Du vet har de förstnämnda tillsammans samlat avsevärt fler röster än de senare. Jag har svårt att förstå varför partierna inte - om de önskar - skall få ställa upp i kyrkovalen och brukar svara dem, som klagar på det låga valdeltagandet att det är bättre att tolv procent (drygt 700.000 väljare, om jag minns rätt)går till valurnorna än att inga röstar alls.

    John,

    -Frågan är om Du har genomgått nämnd utveckling, då Du fortfarande ej kan beklaga plumpheten i jämförelsen med den bruna diktaturens armé.

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
  11. Något genuint intresse för sv"k" går inte att dra av den statistik herr Dike anför ovan. Av de 700 000 röstande i det senaste kyrkovalet 2013 var det en mycket stor del som röstade av rent taktiska skäl för att förhindra att SD skulle få ett alltför stort inflytande. /John

    SvaraRadera
  12. John,

    -Väljarna avgav sina röster av betydligt mer genuint intresse än Du visar för att be om ursäkt för Din tidigare förlöpning på detta kommentatorsfält.

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera