måndag 7 mars 2016

Så vad händer nu?

När någon inte beviljas asyl ska bidragen dras in och bostaden lämnas. Folk som inte ska få vara i vårt land ska ut, det är regeringens besked. Beslutet är förankrat hos allianspartierna, hette det. Men vad händer då?

De fd asylsökandena hänvisas till att åka hem. Om de inte vill det, är de väl hänvisade till tiggeri och tjuvnadsbrott om nu inte prostitution eller droghandel ska ses som en lämplig inkomstkälla. Att församlingar och enskilda kristna efter detta kommer att utsättas för ny press, kan jag förstå. Och var finns den diakon som kör en hjälpsökande på porten? Socialtjänsten har möjlighet att dra ner och stänga. Svenska kyrkans församlingar kan man - ska man - alltid kunna nå. Där sitter en diakon. Diakonen har några men rätt små resurser att bistå med.

Kanske har församlingen en lägergård att gömma människor i. Vad ska stiftsgårdarna svara de husvilla? Finns det en möjlighet att låta någon övernatta i det vilrum som finns i församlingshemmet eller på pastorsexpeditionen?

Det blir ett elände utan gräns när de, som inte vill åka tillbaka utan väntar på bättre tider, stannar kvar. Vad bjuder då den kristna barmhärtigheten?
En konkret människa, inte en princip, kommer till diakonen eller sitter i kyrkan söndag förmiddag.

Vi kan ta den politiska frågan först.
Socialdemokraterna har en mängd ordförandeposter på alla nivåer. Ska det då fattas politiska/kyrkopolitiska beslut att de flyktingar som saknar asylskäl och ska åka hem, inte ska få någon hjälp av Svenska kyrkan? En sådan hjälpinsats skulle ju motverka regeringens beslut, det som fattats i samförstånd med en betydande del av den politiska oppositionen. SD har säkert föga emot den mer resoluta linjen. Är inte därmed den moraliska frågan besvarad och borde inte ett beslut om vilka som inte ska hjälpas formaliseras. Det skulle väl underlätta för diakonerna och kunna ses som en personalsocial insats?

Nu kanske sådana politiska beslut inte kommer att fattas.
Då står en diakon, en präst och kyrkfolket i undran. Visst kan man sticka till flyktingen en hundralapp. Kan man kanske ta av pengarna som anslagits till flyktingarbete - men sådana medel har kyrkoherden och kyrkokamrern om hand, så det kan visa sig lite svårare. De få tusenlappar diakonen har för den här typen av insatser räcker inte långt och fram emot jul kommer "vanliga" hjälpsökande?En som behöver bo någonstans en kortare tid, kan man kanske klara. Två också? Fem? Sa Ygeman att 80 000 inte kommer att beviljas asyl? Det betyder väl alla killarna från Afghanistan, t ex.

Låt oss utgå från att inte heller Svenska kyrkan klarar av att hantera människor på flykt som i laga ordning fått besked att de inte ska vara i Sverige. Det är då jag återvänder till svenskt och tyskt 1930-tal. Hans Lindbergs Svensk flyktingpolitik under internationellt tryck 1936-1941. Allmänna Förlaget, Stockholm 1973.

Det svenska sändebudet Folke Malmar i Prag beskriver situationen i Tjeckoslovakien och menar att detsamma kommer att hända i Sverige.
"Först ett välvilligt mottagande av en judisk invandring, förestavat av medlidande med de från andra stater utstötta och av stolta känslor över att kunna erbjuda en fristad, sedan en stigande känsla av otrevnad, därefter en stegring till akut olust och nu slutligen det fjärde stadiet, katastrof i form av smädelse, förföljelse t.o.m. blodsutgjutelse, de förföljdas flykt till andra länder, där man aldrig upplevat problemet eller glömt det." (aa s 164)

Malmar är klar över hurdana judarna är, ty han är antisemit. Vi kan ta avstånd från ambassadören men ersätt ordet "juden" med "flyktingen" så kanske saken blir mer melerad.
 "Juden har klart för sig att i intet land kostar det så litet att övertyga de beslutande (som i Sverige, HL): med annorstädes vanliga metoder vinner han intet, men det går med uttröttning och det går med tårar. Han vet också, att någon principiell betänklighet från de beslutandes sida aldrig kommer att anläggas i ett land, där varje ämbetsman från chefen till yngste notarien darrar vid tanken, att en invändning utsätter honom för risken att få sig påklistrad etiketten 'antisemit', varmed hos oss följer livstids vanfrejd." (aa s 165)

Det som hände i Malmars tid är det som nu besvärjs med formeln "man kunde inte veta". Men vi beklagar det som skedde och förstår inte hur det kunde ske - och tillåtas ske.
Min fråga är inte begåvad, det medger jag:
Så vad händer nu?
Eller på Frau Merkels språk: Was nun kleiner Mann?

6 kommentarer:

  1. Tja, det finns ännu listigare sätt. En "Gutmensch" har helt enkelt placerat en asylsökande (möjligtvis en som fått avslag, någon information erbjöds inte, lika litet som ersättning) hos en åldrig släkting, som inte klarade att säga nej och nu försöker intala sig att det här är något hon vill, för att ha blivit lurad skulle ju vara pinsamt att erkänna. Ev. ersättning (ifall det nu inte är en som fått avslag) går troligen till denna "Gutmensch", som sen står längst fram i församlingen och känner sig bra för sitt engagemang, och inte till änkan, som säkert har råd, sånt behöver man ju inte kolla upp, och vad ska hon ha gästrum till? Hur många asylsökande eller f d sådana kan man proppa in hos landets alla gamla änkor som inte kan försvara sig? Här finns det möjlighet för alla landets goda att profilera sig på bekostnad av gamla fromma damer.

    SvaraRadera
  2. På Mutti Merkels första- och bloggarens andraspråk är svaret på frågan:

    -Das wissen wir nicht, grosser Pfarrer!

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
  3. Malmars iakttagelse är tänkvärd liksom Bloggardags fundering.

    Av repatrieringen blir en tumme. Ygemans utspel är mest ägnat att lugna befolkningen och visa handlingskraft. Anhöriginvandring bara till förra årets mottagna kan raskt bli ytterligare några hundratusental ytterligare migranter. Att EU skulle kunna stoppa migrationsvågen, eller ens ett enskilt land, finns det inget som talar för. Man kommer i Europa knappast att vara beredd eller ens kunna ta till de inhumana och uppslitande metoder som i så fall krävs. Kanske minskas ökningstakten dock. Lockelsen i de bättre livsbetingelserna i Europa, och i synnerhet i de nordiska välfärdsstaterna, blir överväldigande, jämfört med den unga, snabbt växande befolkningens möjligheter i Mellanöstern och Nordafrika. Det subsahariska Afrikas växande befolkningar lär snart också börja röra på sig.

    "Bäst" utsikter att klara sig har stater som de baltiska, där ersättningsnivåerna i försäkringssystemen är ytterst blygsamma. Också stater som Polen och Tjeckien, som har relativt färska minnen av etnisk rensning av bl a judar, romer och tyskar, kan rimligen mobilisera befolkningens stöd för långtgående, inhuman migrationspolitik.

    En intressant tanke blir hur ett land som Sverige, med egen självförsörjningsgrad av livsmedel ned mot 40 %, skall kunna föda en framtida, mångdubblad befolkning. Exportindustrin lär knappast generera några nya jobb, snarast färre. Import av livsmedel kan bli ett osäkert kort.

    Europa blir ett annat redan om någon generation.

    Lars Jensen

    SvaraRadera
  4. I Sverige har vi reglerad invandring. Är Svenska kyrkan emot detta? En reglerad invandring betyder att man får stanna om man har asylskäl, men man ska lämna landet om man inte har det. I Sverige finns många kvar som har fått avslag på sin asylansökan. Detta trots att det ordnas dyra transporter- med personal- tillbaka till hemlandet. Men lämnar inte människor vind för våg. Problemet är att ibland tar inte hemlandet emot vederbörande för att det saknas papper på tillhörighet till landet.Då blir de kvar här. Det sitter idag mängder av människor som har fått avslag på asylboendena. Med bidrag. Nog kan man väl tycka att det är en konstig ordning om man får fortsatt bidrag när man inte har rätt att vistas i landet!? Eller?
    Betyder ett kristet sinnelag att man ska sätta sig upp emot lagen? Är det genom trots som Svenska kyrkans anställda påverkar lagstiftningen i landet? Tar man konsekvenserna av detta också? Är man en bättre kristen om man inte följer myndighetsbeslut? Eller vill man verkligen ha en oreglerad invandring?
    Nej, det här är för mig en ytterst märklig syn på hur en ansvarstagande samhällsmedborgare lever.
    Svensk asylpolitik är för närvarande huvudlös och omänsklig. Den förorsakar människor stort lidande i olidlig väntan. Men ingenting blir bättre av en utdragen process under falska förespeglingar. Det kan inte vara lätt att leva här på svartjobb och kanske kriminalitet vilket man säkert måste göra om man är illegalt i landet.Det är en sak att hjälpa människor en kort tid i ett utsatt läge, men en helt annan att hysa människor illegalt under lång tid, kanske år.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så här humant inhyser Bert Carlssons Jokarjo flyktingar 13 mil från Östersund i väntan på PUT. Det stinker i anläggningen där fyra asylsökande bor i varje litet rum. Hur länge? Kanske två år? Barn blandas med vuxna. "En investering i framtiden", heter det visst (Ledarsidorna. se tillhandahåller bildmaterialet):

      http://www.slideshare.net/Johanwesterholm/jokarjo-ab-abo-biskpgarden-59159824

      Bonde

      Radera
  5. När den nuvarande kyrkoledningen ägnar sig åt att markera mot islamofobi, islamfientliga och islamkritiska tankekomplex försummas dock kampen för Tron mot det antisemitiska och antikristliga.

    SvaraRadera