måndag 20 juni 2016

Till hemmabyarnas försvar

Jag kanske låter som professor Hans Larsson, Kloge-Hans, i Lund men då är det bara med lånta fjädrar.
Det är bypolitikens lov jag vill sjunga.
Jag gör det i viss förskräckelse när det heter att hela världen ska uppfattas vara en gemensam by. Det är just detta den inte är. I byn var det inte så lätt att lura byborna. På gott - och ont - visste de var de hade varandra. Det vet vi inte längre och resultatet blir därefter.

Begränsningen/gränssättningen i hemmabyn var självförsvar.
Vem som var en idiot visste man. Vad folk hade för underliga meningar likaså. Kanske också varför. Till allt kunde byns folk förhålla sig. Resultatet kunde förstås bli en bristande lyhördhet, men just denna brist var en tillgång, när byn försvarade sig mot galenskap.

Den lilla byn i Gallien där Asterix bor, är exempel. Alla spelar roll och alla vet vilken roll de spelar. Barden kan vid behov knytas ihop och placeras på avstånd. Det går inte i bilderburkens tidevarv. Där står barden och och hans polare på bästa tittartid och gör sitt bästa för att ta kommandot öbver oss och våra tankar. Bara för att han och hans kompisar är kända från media, varit med i tv, så är hans bedömningar viktiga och hans ord lödiga.
I hemmabyn hade det inte varit så. Där fanns en reflekterad insikt om att idioter, skojare och skurkar kunde dyka upp. Då visste man att passa sig. På så vis överlevde människorna i byn.

Byborna var dock inte utlämnade åt sig själva.
Kyrkans klockor kallade till gudstjänst och i gudstjänstens läsningar, psalmer, böner och förkunnelse gavs nya och ibland mot bymentaliteten kritiska perspektiv. Där ställdes grundläggande sanningsfrågor, när prästen steg fram med sanningsanspråk och där utmanades människors livsstil med auktoritativa ord från Gud. Hemmabyarna var i den meningen inga byhålor utan del i den västerländska kultur, som Kyrkan förvaltade. Hettade det till, fanns det alltid någon som mindres Predikaren i Gamla testamentet och hade perspektiv på tomheten eller någon som kom på något med Jesus. Perspektivförändringarna var viktiga.

Dårar finns nämligen i alla tider.
Det finns kanske visa, som ingen vill lyssna på heller. Ni minns den vise som visste, men han var fattig och föraktad och riket gick under. Predikaren fortfarande.

I hemmabyarna kallades de valda för "valda ombud för folket".
De kallades alltså inte "förtroendevalda". Den beteckningen skulle i hemmabyarna ha setts som en övertalningsdefinition, en beteckning som skulle göra de valda lite finare än vad de är. Det behövs valda ombud. Det har inte så mycket med förtroende att göra. Som bäst får de valda förtroende när de skött sina sysslor väl, annars inte. Folket i hemmabyarna är inte dumma. Här är människor som genomskådar maktens spel. De låter sig inte imponeras alltför enkelt.

Vardagslivet i hemmabyarna var transparent.
Oftast kunde människorna varandras historier och kunde fatta vem som skulle säga vad också innan det var sagt. Dårarna fick förstås också komma till tals, fattas bara annat, men alla visste att det var dåraktighet de skulle få höra. Några som var visa kanske också sa sitt. Då visste folket i byarna att lyssna och värdera det sagda. Auktoriteten låg i dialogen, men också däri att man visste vem som sagt vad och hade kunnat pröva auktoriteten tidigare: Detta var en person att lita på. Eller inte!

Nu då?
Nu kan vem som helst få genomslag och backas upp med metoder och medel som vi inte har en aning om. Eftersom auktoriteten sitter i vårt vardagsrum och talar artigt till oss, säger välkommen till programmet och tack för att vi tittat, sluts vi in i en komfortzon ihop med en fullständig främling. Men vi litar på främlingen, som såg så trevlig ut. Det ger möjligheter för psykopater, minst sagt.

Så också i det kyrkliga. Den gamla modellen för att välja präster var att pröva deras lära. Det sker inte numera. Detta öppnar möjligheter, som inte skulle finnas i hemmabyarna. Då kallades en skojare också för skojare.

Jag försvarar hemmabyarna och ändå inte.
De tillhör en svunnen tid. Men överlevnadsmekanismerna från hemmabyarna borde vara särskilt aktuella nu. Vem kan man lita på och vilka ska definieras som dårar. Vilka är förresten pissnissarna? Då var sådana som kom för att gräva upp lagårdarnas golv eftersom urinen från kreaturen i marken var den för kruttillverkning viktiga ammoniaken. De grävde upp, men bonden fick själv ställa i ordning efter dem.
Vilka är det som nu kommer som samtidens pissnissar och förstör i högre intresse, medan folket får arbetet med att ställa i ordning efter dem?
Fundera.
Och medge att hemmabyarna erbjuder viktiga perspektiv.

39 kommentarer:

  1. Till dårskapens lov, som Rasmus från Rotterdam uttryckte det.

    Gustaf Adolf Flanell, som tillönskar alla en välsignad sommar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Menar herr Flanell att det skulle vara något dåraktigt med Dags bloggartikel?

      Radera
    2. Absolut icke! Jag fägnades snarare över den varmhjärtade skildringen av en ej namngiven by och kände mig befryndad med dårarna däri.

      GAF

      Radera
    3. OK, herr Flanell. Glad midsommar!

      Radera
  2. Bra bloggartikel, Dag. Du är på rätt väg.

    SvaraRadera
  3. Även den nuvarande modellen för att välja präster är att pröva deras lära.
    De inte helt obekanta kyrkomötesbesluten från 1958 & 2009 är ett effektivt och verksamt raster idag.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nja, det är en hållning man prövar. Vad prästkandidater och präster tänker, bryr man sig inte så mycket om vid prövningen. "Trostolerant men kultexklusiv" kallas hållningen. Du får tycka vad du vill, bara du gör som vi vill och ställer upp för vår sak... Det är många högkyrkliga rätt tillfreds med. I varje fall säger de inget som hörs.

      Radera
    2. De s.k. "högkyrkliga" som idag verkar i Svky är i bästa fall tragikomiska naiva drömmare men i de allra flesta fall gummiryggade karriärister, som några dagar varje år leker birettaleken i Vadstena och i övrigt spelar ett än värre, men välbetalt, falskspel i sina församlingar.
      Antony

      Radera
  4. Byarna har ersatts av bloggar. Att idetifiera idioter bland oss blogganvändare är lätt. Hur ofta har jag inte tänkt skriva idiot till en meningsmotståndare men då här jag kommit på hur starkt jag identifierade mig med Dostojevskijs Idioten en gång när jag högläste den.
    Tavaritj Ulf

    SvaraRadera
  5. Ja, nog provas läran,
    dock i den mening att man försäkrar sig om att de inte är bibeltrogna, inga apologeter och att de förstår att det enda som är viktigt i prästvigningslöftet att det som summariskt benämns som annat av KM beslutat.

    //HH

    SvaraRadera
  6. Menar kritikerna att allt i Svenska kyrkan var bättre innan 1958?

    Detta årtal återkommer som ett brev på posten i bloggtexter, mot Svenska kyrkan rabiata kritikerinlägg och - naturligtvis av den ständiga doakören, som alltid sjunger med - om inte av änglarna så bloggaren DS. De förstnämnda är ju också till en del synonyma med denna kör.

    Vi läser årtalet upprepat, upprepat och åter upprepat, som vore det på något sätt helt avgörande för kyrkan. Dvs årtalet sätter uppenbarligen en gräns för kyrkan, vilken - underförstått - var en verklig kyrka INNAN 1958 men ingen kyrka därefter. Alltså ingen kyrka i 58 år!

    Dags för årtalspapegojorna - om uttrycket tillåts - att förklara varför.

    En förklaring har de säkert, men jag gissar att den är lika tunn som en pannkaka. Eller tunnare.

    Nyligen läste vi i bloggarens text om kyrkan i Lettland, som bestämt sig för att porta kvinnor från prästämbetet.

    Bloggaren glömde dock upplysa oss om att Lutherska Världsförbundet djupt beklagar beslutet, samma förbund vars medlemskyrkor till 80 procent välkomnar kvinnor som präster.

    Ja, ofta - nästan alltid - behövs alltså journalister om HELA sanningen skall komma fram. De behövdes såväl innan som efter 1958.

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. Alphadeltagaren20 juni 2016 kl. 12:57

      Vilken tur vi har dig, Dike. Som alltid är saklig, neutral och aldrig någonsin läser in någonting som inte finns i dina meningsmotståndares texter.

      Radera
    2. Fast, Bengt Olof, Dag glömde inte att upplysa om Lutherska världsförbundets åsikter om Lettiska kyrkans beslut. Han ägnade en stor del av detta blogginlägg åt det. http://bloggardag.blogspot.se/2016/06/var-basta-tid-ar-nu.html Du kommenterade ju på det självt så jag måste anta att du läst det.
      Naturligtvis var allt inte perfekt i Svenska kyrkan innan 1958. Men beslutet om kvinnliga präster är en betydande (och framför allt tydlig att peka på) milstolpe i den längre process som många menar har varit dålig för Svenska Kyrkan.

      Anynom p.g.a. att jag vill bli präst och att ens läsa BloggarDag verkar vara något som inte ses till min fördel i detta.

      Radera
    3. Jag tycker att pannkaka är gott.

      Radera
    4. Vad menas med doakör i det här sammanhanget, är det ett kyrkligt begrepp? Normalt betyder det ju en grupp sångare som sjunger i bakgrunden.

      Radera
    5. De e la änna typiskt att mär man för en gångs skull påpekar ett faktafel hos BloggarDag, så får man på tafsen av BOD för att man preciserat faktafelet med ett årtal.

      Då kan jag upplysa BOD om att jag personligen anser att beslutet 2009 är teologiskt värre än det 1958(hoppsan, nu gjorde jag det igen).
      Dock var processen fram till beslutet 1958 en mycket mer tragisk histora.

      Anser BOD att man numera - till skillnad från förr enligt bloggposten - inte tar hänsyn till prästkandidaters teologi?
      Eller stämmer BOD in i min kritik mot bloggpostens sakinnehåll och vill bara vara lite grälsjuk?

      Radera
    6. Instämmer med biskop Göran och Rasmus Nalle: pannkaka ÄR gott. Särskilt tunnpannkaka (det där som somliga envist kallar plättar).

      Undrar förresten lite grann vilken kyrka som kallar till gudstjänst i Asterix´ lilla by. För dom blev väl kristnade till sist, antar jag?

      Radera
    7. Kyrkans äldsta dotter är döende, säger religionssociologerna om Frankrike. Men än hörs klockklangen från den katolska kyrka där också Martin Luther är döpt, konfirmerad, prästvigd och vars autentiska tro han ville stå för och därför göra upp med några missbruk!

      Radera
    8. Andreas: "Särskilt tunnpannkaka (det där som somliga envist kallar plättar)."

      Har aldrig hört att tunnpannkaka kallas plättar. Om Lucius Junius Moderatus Columella hade tagit upp pannkaka på sin meny hade vi haft en bra referens om det också.

      Radera
    9. Anonym: "Anynom p.g.a. att jag vill bli präst och att ens läsa BloggarDag verkar vara något som inte ses till min fördel i detta."

      Det kan svänga snabbt, och en medverkan här kan komma att bli din bästa merit.

      Radera
    10. Ja, du Dike, allt var bättre i Svky före 1958,även om det var långt ifrån bra!
      Antony

      Radera
    11. På tal om Frankrike lär det vara så att konkordatet mellan stat och kyrka från 1801 avskaffades under den tid Alsace-Lorraine var i tysk besittning. När territoriet sedan återvanns var det alltså inte avskaffat där, och än idag finns alltså ett slags statskyrka i denna del av Frankrike: katolska, lutherska och reformerta präster avlönas av staten, presidenten utser de katolska biskoparna av Metz och Strasbourg, och premiärministern utser överrabbiner och de protestantiska konsistoriernas ordförande.

      Radera
    12. Låt oss hoppas att det blir så Magnus.

      Men just nu är det tyvärr inte så, min doppräst (jag döptes som vuxen) är hyfsat ökänd tydligen (aktiv i Fria Synoden osv.) så när jag träffade Gbg's stifts stiftsadjunkt för ett inledande samtal så blev jag direkt mött med misstänksamhet så fort jag berättade vart jag gick i kyrkan.

      Under tiden får jag läsa bloggardag i smyg och vara tålmodig...

      Radera
  7. Herr Dikes "bidrag" till bloggen är en ömkansvärd läsning. /John

    SvaraRadera
  8. Säj inte så! Jag tror att Dike försöker förstå andras re-
    sonemang och försöker undvika att upprepa sej, t.ex. om
    en "doakör" eller en älskad, demokratisk, folkkyrka med fullständigt partistyrt ledarskap. Allt till Guds ära...

    SvaraRadera
  9. Alphadeltagaren20 juni 2016 kl. 18:16

    Det här verkar lovande. Vad roligt vi ska ha på doakörlägret!

    SvaraRadera
  10. Dagbloggen är som pannkaka utan smet.
    Plättläggaren

    SvaraRadera
  11. Om man blir portad på Avpixlat för att ha fört fram högerextrema konspirationsteorier, så har antingen konspirationsteorierna varit extremt högerextrema eller konspirationsteorierna extremt osannolika. Avpixlat vill väl inte få rykte om sig för att vara ett forum för knäppskallar...

    En knäppskalle eller en provokatör, som försöker locka med sig högkyrkliga eller bibeltrogna kristna, så att de kan beslås med bedriva ren homohets i stil med den judiska världskonspirationen? Byt ut "judar" mot "homolobbyn", så förstår ni vad det handlar om.

    Grova överdrifter eller ännu värre. Vi ser nu hur de sexliberaler som står bakom pride, utnyttjar massakern i Orlando för att framställa alla, som kritiserar pride, som indirekt medskyldiga till massakern.

    Vi ser hur det propageras för sexuell anarki, och hör ropen skalla "Hata alla homofober"! Hur kan något som sägs vara för kärleken och allas lika människovärde fyllas av så mycket hat mot alla som är eller tycker annorlunda?

    Hur ska vi förhålla oss till detta motstridiga? Jo. vi måste klara av att hålla två eller flera bollar i luften samtidigt. Kritiken mot pride och den sexuella anarkin får inte slå över i homohets.

    Det är sant att judar hade mycket makt före Andra världskriget. Judiska bankirer, tidningsägare, vetenskapsmän, läkare ... Visst hade de makt.

    Men det var de grova överdrifterna, myten om en judisk världskonspiration, att judarna framställdes som farliga för samhället, för civilisationen och moralen.

    På samma sätt framställs idag det som något oprecist kallas "homolobbyn". De två senaste USA-presidenterna, CIA, Sveriges Radio, tidningen Smålänningen och Avpixlat, alla styrs de av den mäktiga homolobbyn...

    Att hålla två eller flera bollar i luften samtidigt, handlar om att - utan att ge avkall på sina teologiska åsikter, vilka de nu är - att ta bestämt avstånd från överdrifterna, inte låta sig utnyttjas för skumma syftet av vare sig det ena eller det andra slaget.
















    SvaraRadera
    Svar
    1. LFL: "Om man blir portad på Avpixlat för att ha fört fram högerextrema konspirationsteorier, [...]"

      Vilka högerextrema konspirationsteorier?

      Radera
  12. Angående att pröva läran...

    SVeK påstår sig vara bunden till bl.a den sk konkordieformeln. Det kan därför vara av intresse att citera densamma :

    Vi tror, lär och bekänner. att den enda regel och norm efter vilken alla läror såväl som alla lärare skall prövas och bedömas endast är Gamla och Nya testamentets profetiska och apostoliska skrifter.

    Kan någon sanningsenligt påstå att detta är kriterierna när vår politiskt styrda "folkkyrka" utser sina präster?

    Jag har skrivit och hävdat åtskilliga gånger att det viktigaste kriteriet är gummiparagrafen.... och annat av kyrkomötet beslutat.

    Det som i praktiken innebär och inneburit att bibeltrogna direkt vägras prästvigning,

    att apologeter inte kan komma i fråga,
    att det viktigaste kriteriet är följsamhet / anpassning till vad som är PK oavsett hur mycket det strider mot den apostoliska läran.

    Vårt SVeK påstår sig vara en luthersk, evangelisk kyrka vilket jag åtskilliga gånger påpekat är falskt . Ett SVeK som totalt negligerar det faktum som Martin Luther kämpade och stred för - detta att oavsett vad ett kyrkomöte kommer fram till, strider det mot skriften är det falskt och måste bort.(Dvs om man verkligen vill vara en Kristi Kyrka)

    Tyvärr misströstar jag även där. Jag tror inte att vår genompolitiserade kyrka har den ambitionen. Den vill vara "folkkyrka" med vad som då i verkligheten karakteriserar en folkkyrka.

    Man skapar sig en egen Gud som man ser som tidsandan. En ande styrd av "förnuftet(?), av önsketänkande och tolerans(?).

    Vad den än må vara. Det är inte den Helige Ande.

    Ironiskt nog påminner det mig om franska revolutionen där man medvetet talade om att driva ut den skändliga och ersätta den med förnuftet. Ett förnuft symboliserat av en lättklädd(?) kvinna med minst sagt tvivelaktigt rykte som placerades inne i Notre Dame. Ett förfarande som bejakades av biskopen , föralldel efter påtryckningar . Han tog inte precis på sig korset i Jesu och apostlarnas efterföljd utan valde bekvämlighetens och anpasslingens väg ,uppmanade sina präster att följa den nya(?) anden.

    Väl, den stora skillnaden mellan då och nu är allt blodetsom då utgöts, alla våldsamheter. I sak är dock inget ändrat. Våra biskopar har alla lämnat den apostoliska tron , har alla övergivit sina präster och nöjer sig inte med att bara övergett dem utan aktivt förföljer de som ännu hävdar konkordieformelns giltighet gentemot ..annat av KM beslutat.

    I allt detta har de fullt stöd av SVeK´s alla dr Eckar varav en av kommentatorerna här torde vara den mest envetne.

    //HH





    SvaraRadera
  13. Vad skrev jag? Tunnt som en pannkaka!

    -Jodå, farhågorna besannas till fullo genom kommentarerna till påpekandet, att Dags eftersägare alltid tycker att Svenska kyrkan var bättre innan årtalet 1958.

    Medan några vrdier sig som en mask, skriver en rakt ut att kyrkan var bättre innan 1958, dvs innan kvinnorna fick tillträde till prästämbetet. En annan har inget alls i sakfrågan att komma med utan utbrister bara att mitt inlägg är "ömkansvärd läsning"
    Vilket hans bidrag är framgår alltså inte.

    Tänk att ingen vill eller våga skriva att det har varit bättre för kyrkan EFTER 1958 genom böand annat möjligen också för kvinnor att predika Guds ord.

    Jag har frågat förr men kan upprepa det igen: Förmår inte kvinnor att förmedla Ordet, precis som de får i 80 procent av LVF:s kyrkomedlemmar?
    Och varför tillåts de att göra det där?

    I debatten om kvinnopräster återkommer vi alltid till denna fråga, vad än deras kritiker säger eller skriver.
    Varför skall kvinnor, som brinner av missionsiver inte få chansen att få fullt genomslag för denna iver?
    Har den skadat Svenska kyrkan på något sätt? Också denna fråga måste besvaras. Lämpligen med ja eller nej.

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. Alphadeltagaren21 juni 2016 kl. 17:55

      Det är DU som lyckas trycka in kvinnoprästtjötet i ALLA kommentarstrådar. Oavsett bloggpost. Vi HAR ju kvinnor i ämbetet så du borde vara glad!!! Sluta tjata!!

      Nu verkar ju Ma Oftedal gjort comeback. Bjud hem henne, Helle Klein, Brunne och fruntimret med älghuvudet och fira rejält!!!

      Radera
    2. Bengt Olof, vi skulle kunna vända på frågan.
      Vilken av följande kyrkor skulle jag helst vilja ett Svensk kyrkan liknade i praxis och missionsiver?
      Någon specifik medlemskyrka i LVF?
      Mekane Yesus?
      Den Norske kirke?
      Church of England?
      Lutherska kyrkan i Tanzania?
      Estniska Lutherska kyrkan?
      Armenisk-Apostoliska kyrkan?
      Assemblies of God?
      Hillsong?

      Vi som kristna borde ju kunna ha perspektivet att se utanför våra egna sammanhang.
      Så då kan vi ju försöka hitta en förebild - på samma sätt som Mekane Yesus växte efter Svenska Kyrkan à la 1920-tal som förebild - och i självrannsakan pröva om det som funkar där också kan funka här.

      Det förutsätter dock att man anser att det behövs förändring av SvK av idag och att man inte själva klara av att vända skutan utan hjälp.
      När man väl insett det och bett om hjälp så får man fråga sin "coach" om vad man bör ändra och sedan ändra på allt som de förslår.
      Oavsett om detta berör styrning eller ordningsfrågor. Läran är ju som bekanst inte ändrad sedan 1593, så den behöver man ju inte ändra på.

      Radera
  14. Bengt Olof, vem har sagt något om kvinnliga missionärer? Om du tar dig uppgiften an att definiera vad biskops- och prästämbetet är, skulle du få en del nyttiga insikter på vägen. Vad är en präst och vad gör en präst specifikt. Hur blir en präst präst? Och varför? Hur är prästämbetet instiftat och vad sker i prästvigningen? Vad lär Kyrkan och sticker Luther av från den katolska/fornkyrkliga synen på ämbetet?
    Grundfrågor är alls inte oviktiga. Det var just dessa som försummades i Svenska kyrkan. "Så bör det inte gå till", som Biskopsmötets bibelkommission skrev.

    SvaraRadera
  15. Dike! Var hänsynsfull och lämna "kvinnoprästfrågan" och dina andra käpphästar också. BYT STIFT!

    SvaraRadera
  16. BOD,

    Om någon skulle skriva att det varit / blivit bättre för SVeK efter 1958 skulle han ljuga. På fukten känner man trädet och notera att inget av det som förespeglades 1958 har ens tillnärmelsevis uppfyllts.

    Du vill alltså som politruk att vi skall ljuga för att Ni skall slippa ansvara för vad Ni har ställt till med.

    Nej, då får du vända dig till den andre potentaten om du vill ha beröm. Han är nog ganska nöjd med utvecklingen inom SVeK och stöttar säkert ett tag till, dvs så länge han anser sig hanytta av denna parodi på en Kristi Kyrka .

    En "kyrka" styrd av politruker där många fast du vägrar erkänna det inte ens själva betecknar sig som kristna och under inga omständigheter vill ha en kyrka som t ex baserar sig på konkordieformeln.

    Ja många vet säkert inte ens vad den innebär.

    Mycket vansiggit har du skrivit, en del kanske möjligt att bortförklara med dåligt minne och bristande logik men att du skulle förfalla så lågt att du begär att vi skall ljuga?

    Iofs borde vi inte vara förvånade med tanka på dina hyllningar till heretikern ANtje och din bön om att vi skall önska henne lycka och framgång i sin -i praktiken synkretiska / sekulära travestering på kristen tro och lära.

    //HH

    //HH

    SvaraRadera
  17. HEMMABYARNA hade ofta något som hette "prästgård". Den låg nära kyrkan och det bodde, oftast, en präst, en prästfru och deras familj i denna. (Prästen var skyldig att bo i prästgården.) När saker gick snett i livet-och de gör ju stundom det- kunde man gå till prästgården och mötas av förståelse och hjälp: såväl präst som prästfru kom till hjälp.Sedan fick Överheten för sig att det var en "förmån" att bo i en prästgård, och att prästerskapet skulle beskattas för att de bodde i dessa stora stiliga hus- vilket resulterade i ett antal ekonomiska katstrofer och i att prästgårdarna förvandlades till församlingshem och expeditionslokaler för den bokföring,som även den, rätt snart försvann. Nu kunde man ju ha tänkt sig att Svenska Kyrkans församlingar reste sig som ett sårat lejon och röt:"Rör inte våra prästgårdar!" Karavaner av traktorer skördetröskor och skogsavverkningsmaskiner kunde ha dundrat in mot centrum i de städer där Makten har sin boning. Men av det såg man intet, ty Svenska kyrkan är statskyrka och Skatteverket är av Gudi och ska åtlydas.
    fm

    SvaraRadera
  18. Har de skadat Svenska kyrkan och dess mission? Ja eller nej!

    -Det vill jag veta: har kvinnliga präster varit skadliga för Svenska kyrkan, skadat missionen eller eljest påverkat kyrkan negativt?

    Denna fråga uppmanas bloggaren och hans teologiska sympatisörer svara på. Den är avgörande. Om svaret är ja, jar kritikerna bevisbördan. Fram i så fall med bevisen. En rak fråga, hr bloggare, kräver ett rakt svar. Här behövs då inga analyser av vad prästämbetet och vigningslöftet innebär.
    Frågan är bara om sex decennier av kvinnliga präster i Svenska kyrkan har varit skadliga för Svenska kyrkan, för Ordet, för människorna.
    Ut med språket, alla mina kritiker (och de är som bekant många på denna blogg men i kvinnoprästfrågan få i relation till folkets antal).

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
  19. Alla "Dikes kritiker" torde kunna inse att Sv.Kyrkans
    tillbakagång varit betydande under de sista 60 åren.
    Hur mycket det beror på undertecknad, alla "förtroende valda", manliga eller kvinnliga präster och biskopar och
    hela svenska folket det kan man spekulera om. Men helt klart är nedgången stor, och talet om väntad uppgång efter 1958 var fel. 1958 fastslogs att bibeln inte är
    vår högsta auktoritet utan "behörighet till statlig tjänst" - också det s.k. prästämbetet avgör partierna.
    Bibelns auktoritet släppte vår kyrka, när en ärkebiskop
    började hänvisa delar av den till "bibelns skräpkammare"
    Sv.Kyrkan borde börja om med gedigen tro på Skaparen,
    Frälsaren och Anden - PÅ RIKTIGT !

    SvaraRadera