Eftervalsanalys?

Gårdagen blev svår. Dr F hade att hantera att han i en bloggkommentar framställts som fiktion. Vi försökte trösta och försäkra att han finns på riktigt, men han var uppenbart skakad. Vem skulle inte varit det i en sådan situation? Men det levereras fler fiktioner att förhålla sig till.

Partigängare vill analysera efter ett val. De hålls ju med partier som ska sno sig fram.  De bärs inte /längre/ av idéer och måste sålunda i stället taktisera. Opinionsmätningar och politiska försöksballonger, reklambyråer och tankesmedjor för att avläsa trender, utspel och propaganda. Dr G hade mycket att stå i när det handlade om viljan till makt.

Det är lättare för de idéburna. De lägger fram sin idé och står för den. De som vill rösta på deras idéer är välkomna. Idévärlden är större än den politiska eller kyrkopolitiska världen och den som funderar över evangeliets väg i vår tid står samman med alla dem som tänkt motsvarande i deras tid. Några av de idéburna funderar alltså långsiktigt, dvs långsiktigt tillbaka. Vad har hänt under mitt liv, vilka förutsättningar skapades för länge sedan och finns det en logik i det som händer? Också stupiditeten är nämligen på sitt sätt logisk.

Nerikes Elände 13 september bär syn för sägen.
http://www.na.se/opinion/debatt/frimodig-kyrka-ar-tysta-om-nidbild-av-svenska-kyrkan
Frimodig kyrka presenteras och förväntas agera på kommando av en upprörd skribent. Nu slår skribenten till mot "den präststyrda och högkyrkligt inriktade" nomineringsgruppen.
Anslaget är anslående. Att Frimodig kyrka har en vanlig styrelse, låtsas vi inte om. Och glosan "högkyrkligt" betyder ingenting, den är emotiv. I sak är det fler som präglats av den rosenianska väckelsen och karismatiken i FK, tror jag. Men vad har sanning med ett kyrkoval att skaffa?

Vi får veta att de frimodiga utgör "Kyrkomötets minsta grupp med i dag endast tolv (12) ledamöter."
Riktigt så är det väl inte. Det finns grupper med färre ledamöter, men det har förstås en mening att just försöka framhålla själva obetydligheten. Fromt folk funderar annars över om någon annan höll sig just med en tolv-krets. En sådan fundering förutsätter dock - fromhet.

"Alla utom en är präster eller teologer och män". Nu uppstår ett litet problem. Jag är präst och valdes en gång in i två kyrkomöten just som präst (1979 och 1982). Det var alltså i det gamla kyrkomötet. Nu är jag pensionär. Det är Kjell Petersson också och Bertil Murray. Finns det inte en poäng att ta vara på vår eventuella kunskap nu då? Och vad stör om de röstande har tilltro till sina präster? Exakt vad har prästvigningen sabbat?

Niklas Adell "en av de mest kända av landets högkyrkliga kvinnoprästmotståndare"
Här kom det. Väljarna ska hållas informerade - men om vad i sak? Är han förresten en av landets mest kända? Vilka är de andra? Men var har närkingarna med den saken att skaffa? De kan inte rösta på honom för han stod på lista i Linköpings stift. Fast det förstås, han är förbrytersk och påstår att
utländska kyrkor inte längre betraktar Svenska kyrkan som en kristen kyrka - utan belägg! Belägg finns och det är väl närmast en artighet att endast med lätt hand gå situationen förbi.
Den stora ryska ortodoxa kyrkan har brutit sina förbindelser med Svenska kyrkan. Mekane Yesus har markerat motsvarande mot Svenska kyrkan och de nordamerikanska lutheranerna. Frimodig kyrka av alla har försökt hitta vägar för att förbättra relationerna med etiopierna. Dessa ansträngningar kunde ha varit värda viss uppskattning. Belägg saknas alltså inte.

Nu kunde författaren valt att presentera Niklas Adell som en erfaren och idog församlingspräst, senast uppmärksammad för arbetet med den s k Pastoralen (Artos 2017), ett försök att tänka pastoralteologiskt om vad det är att vara Kyrka. Han är just pensionerad. Bra att hans kompetens tas till vara. Kunde det skrivits. Så skrevs inte.

"En annan högprofilerad högkyrkliga (sic!) företrädare" är Dag Sandahl. Här kom kv*nn*pr*stm*tst*nd*r-epitetet inte med! Det verkar lite slarvigt. Men vad säger presentationen i sak? Skribenten kunde kanske nämnt något om betydande erfarenhet från kyrkomötet, några habila insatser i kyrkolivet och vikten av att rösta på honom. Men det går inte för närkingarna. Jag står på lista för Växjö stift.

För tjugo år sedan fanns det knappt några s k oberoende kandidater eller grupper i kyrkovalet,påstår skribenten. Frågan bör ställas när POSK kom till och svaret blir att POSK firar 30-årsjubileum. Dessförinnan organiserades PPO och i Örebro kom ALF till, Arbetsgruppen för en Levande Församling. Idén slog snabbt igenom i Kalmar också (Silvy Elfversson i Norrliden, Kalmar, kom från Örebro). Med nyordningen av kyrkomötet 1983 förändrades situationen i det så kallade kyrkomötet, valt som en kongress och inget annat, och en grupp mot partipolitiseringen behövdes. Den kyrkokommunala hållningen som partipolitiserat Pastoratsförbundet slog till. Nu blev kyrkomötet likadant och lika stort.

Nu har vi sett en nidbild av Frimodig kyrka. Den är framställd med avsikt att skada förstås. Det är en metod som alltså ska förstås som ett ärofullt försvar för Svenska kyrkan. Jag finner sådant dumt. Däremot fascineras jag av det höga tonläget bland kommentarerna efter gårdagens bloggpost. Det är upphetsat så det förslår. Varför blir det så? Jag ska fråga dr F när det nu snart vankas frukost och han uppstigit och satt sig på min högra sida.