Kyrkan hejdade avgrundshögern

Förvirring utbröt. Vilken kyrka? Vilken avgrundshöger?  Det fortsatte i samma oprecisa stil. Ärkekonservativa backade och "kyrkan" samlas i mitten. Precis som i svensk politik.

Anders Lindberg heter mannen som redovisar vad han förstått och får betalt för det. Aftonbladet 19 september. Om Aftonbladet ska man då och då påminna sig att detta var en nazistisk kvällstidning när det begav sig. AT och Expressen stod för något annat. Nå, Aftonbladet stod också för något annat när Dr Gormander häcklade, Gunnar Fredrikssson höll filosofin högt och Struwe bedrev journalistik inspirerad av det bästa i USA. Dessutom och inte minst fick Jan Myrdal utrymme. Aftonbladet hade en trogen och begåvad läsekrets, som stod ut med att häftningen rätt ofta (alltid?) misslyckades. Nya tider kom och med dem Anders Lindberg.

Det var Anders Lindberg och Antje Jackelén som samkörde på Aftonbladets ledarsida. Tidigt kom kritiken att ärkebiskopen därmed tog ställning i kyrkovalet. Jag fann medverkan lite olycklig, för Antje kunde dra på sig kritik onödigtvis. I kyrkovalet är detta inte otänkbart, men valet handlade inte om biskopar. Visare hade varit att hålla rågången mellan ämbete och det folkvalda isär. Nu ser jag att kritikerna hade rätt. Det finns ett samband. Antje skulle användas just i valrörelsen och/eller använde sig av den socialdemokratiska tidningens ledarsida. När det nu fortsätter på den inslagna vägen kommer förstås frågan hur Antje ställer sig till Lindbergs kommentarer. Håller hon med? Finner hon påståendena sanningslösa? Hade vi hållits med pigga journalister, hade vi fått veta.

Vi tar också verket an och dissekerar Lindberg.
Det första är det oprecisa begreppet "kyrkan". Det var ett kyrkoval. Där ställde tre politiska partier upp. Ett av dem är regeringsparti. Regeringspartiet valde som sin huvudmotståndare SD. Så kunde S mobilisera och vi har fått facit. Svenska kyrkan är partipoliserat bestämd. Så röstade väljarna. Det är bara att meddela medkristna i andra länder och kyrkor hur det går till i den fria svenska kyrkan. Men "kyrkan" kan inte identifieras med en partipolitisk majoritet. Kyrkan är något betydligt större.

Lindberg ser dock att "valresultatet blev en massiv manifestation av förtroende för Svenska kyrkans nuvarande inriktning." Kyrkan samlas "kring en eftertänksam mitt". Och det var tydligen "en stor seger för det anständiga Sverige". När begreppet "anständighet" kombineras med evangelium slås larmet på. Denna tro för de anständiga har inget med evangelium att göra. Denna anständighet behöver nämligen ingen frälsare. Den är ett utslag av borgerlig religion. MTD, alltså. Moralistisk (mest i Lindbergs tappning) Terapeutisk Deism. Har man väl fått upp spåret på MTD-religionen, syns den och märks den tydligt.

Avgrundshögern, vilken den nu är, har dock tagit sig in i kyrkofullmäktige på en mängd ställen. I Kalmar är SD vågmästare och SD ska väl gälla som avgrundshöger. Vad nu det betyder. SD nödgas ju leverera lite kritik för nästa år är det riktiga valet. Svenska kyrkan fortsätter vara arena för någon annans agenda.

Lindberg upprörs över att några ville hindra andra att rösta som de ville. Detta är han beskrivning av kritiken mot att sekulära politiska partier ställer upp i en fri kyrkas val. Hans beskrivning träffar inte riktigt vad saken gällde. Den missar faktiskt målet. Hamartia, brukar vi säga.

De flesta "opolitiska" har en borgerlig profil. Kanske. Socialdemokrater får ju inte vara med i Frimodig kyrka, t ex. Då åker de ur partiet. De får inte ens ställa upp för ÖKA, fast ÖKA brukar välförhålla sig till socialdemokraterna. Kolla Johan Blix i Täby, han fick lämna partiet. Men det är ett dilemma att folk som röstar S i riksdagsvalet röstar FK i kyrkovalet. Det är en så komplex tanke att den inte kan vare sig uppfattas eller omfattas av sagde Lindberg.

Så läser vi vad Lindberg förstått på temat "ärkekonservativa backade".
"Det uppmärksammade partiet (sic! DS) Frimodig kyrka, en ärkekonservativ grupp med tveksam syn på bland andra kvinnor och homosexuella, minskade till 4."
4 betyder 4%. Hur många som röstade FK vet jag inte riktigt ännu. Men fler än någonsin. Å andra sidan är kyrkfolket en minoritet när alla medlemmar går till val och Frälsaren har aldrig uttalat att de som tror på Jesus ska utgöra en majoritet. De ska vara ljus och salt.
Parti är dock inte FK. Lindberg avslöjar att han som bäst tänker fel, som sämst inte tänker alls. Inte kan. Ideologisk syn kan begränsa synen, som ni vet.

Hur är det med det påstått ärkekonservativa? Jag ska knappast räknas dit. Vem hör samman med det ärkekonservativa? Jag vet inte. Lindberg får nog spotta upp sig och förete bevis och det kan han inte. Hjalmar Branting och jag är dömda efter samma lagparagraf, "lilla socialistlagen", Br:B 16:16. Det har nog inte Anders Lindberg lyckats med. Han lever bara gott på sin socialism.

Har FK en tveksam syn på kvinnor? Det är en rätt hialös anklagelse som mina döttrar kunde ha någon synpunkt på. Jag, och jag är i FK rätt ensam om det, har inte övertygats om 1958 års riksdagsbeslut och finner ingen anledning tro att just detta av alla riksdagsbeslut skulle vara gudomligt. Tror Lindberg det? Och skulle Lindberg på anfordran kunna återge vad jag tänker i ämbetsfrågan så att alla förstår att det är ett intellektuellt hederligt återgivande av vad jag tänker? Har hans ens läst min böcker. Jag utgår från att han inte har det. Han bara hojtar och skämmer ut Aftonbladet. Tveksam syn! Och då undrar jag om det finns några redliga socialdemokrater som kan säga att denna bild av Frimodig kyrka är sanningslös. Kan någon biskop ställa sig upp och försvara oss? De är ju herdar och har just den uppgiften.

Har FK en tveksam syn på homosexuella? Finns det någon bög som kan stå upp och säga att detta inte är sant. Det är om äktenskapet vi inte övertygats. Om ingen ställer sig upp, måste vi då själva säga att vi har homosexuella vänner? Och vad är ett sådanr försvar värt. Nej, det som nu behövs är att våra kyrkopolitiska meningsmotståndare spottar upp sig och säger vad de vet vara sant. Eller en biskop eller två. Det är fråga om heder.

Låter jag irriterad? Det hoppas jag. Men redlig kristendom kanske inte längre praktiseras. Det kan verkligen vara så att min förnimmelse är korrekt. Det snackas solidaritet och mod att våga stå upp mot orätten, men det är när allt kommer omkring bara snack.

I går hade gudstjänstutskottet självfallet kaffepaus. Efter den kom centerpartiets Åkerlund och sverigedemokraternas Emilsson åter. Arm i arm. Var det hembygdsfascismen inkarnerad? Jag funderar fortfarande. Har faktiskt funderat hela natten. Det betydde att jag inte särskilt mediterade över att jag nödgades skriva särskild mening när Transportstyrelsens exempel att inte följa regelverket plötsligt skulle följas i gudstjänstutskottet. Det fanns vakanser. Då sattes ordningen med ersättare ur spel. Nytt folk kallades in. Jag tror det var helt fel. Utskottet fick också ny vice ordförande. Det sköttes internt. Suck.