måndag 4 september 2017

En normal kyrka igen!

För att Svenska kyrkan ska bli en normal kyrka igen, måste den bryta med samtidens normaliteter, dvs sluta vara civilreligiös och upphöra med att förkunna och praktisera MTD-religion. Vi måste tillbaka till det för en kyrka normala. Jesus är Herre och han är den utlovade Kristus. Han har en mötesplats i närheten (återupprätta nätverket av mötesplatser!) och det finns en logik när det handlar om Kyrkans heliga handlingar, som består tiderna igenom med identitetssäkrade uttryck. Det betyder att Kyrkan i alla tider hållit fast vid sin egen linje i strid med det som kallas men inte är kristen tro.

Vi kan kalla normaliteten "en kristen kultur" för det var i någon mening så den var. I varje fall fanns en medveten gudstjänstkultur och det fanns en Kyrkans egen berättelse om livet, som fördes vidare genom predikningar, postillor och skolundervisning. Vi som lever i traditionen från Augustinus kunde kanske mena att detta är Gudsstaten i funktion. I varje fall är det en bestämd egen identitet. På ICA Grytan i Moheda gäller helgrabatt också torsdag. Jag kunde inte hålla mig utan undrade om inte detta var ett utslag av asadyrkan, dvs se Tors egen dag som helg. Vi behöver slå vakt om resterna av vår kristna kultur. Om detta inte sker så går du och jag och det kristtroende folket under och därmed också vad som är kvar av kristen tro i vår kultur. Till sist återstår nihilismen och på torsdagen ges helgrabatt.

Nu tycker ni att jag tar i. Jag läser mest innantill. Rod Dreher, The Benedict Option, Sentinel 2017. Dreher vill dra upp linjerna för en strategi för de kristna i en efterkristen tid. Om ni undrar är det sånt här kyrkostyrelsen aldrig talar om. Om ni inte undrar är det likväl så, att kyrkostyrelsen inte talar om frågor som dessa. När det fanns en kyrkofond talade däremot den styrelsen varje sammanträde om den här sortens framtids- och samtidsfrågor.

Vad är en normal kyrka i vår tid? Gustaf Wingren trodde att de högkyrkliga inte läste honom. Det gjorde de. I boken Öppenhet och egenart, LiberLäromedel, Lund 1979, ger han sex orienteringspunkter som är av "största vikt för en från staten lösgjord kyrka" (s 137). Jag sammanfattar:
1. Återvinna 100-talets positiva och öppna syn på "hedningarna" runt omkring kyrkan.
2. Ta vara på 100-talets klara och avstressade tal om det mänskliga hos Jesus, det mänskliga i frälsningen. (s 138)
3. Återvinna 100-talets flytande gräns mellan jord och himmel. (s 138)
4. Återvinna 100-talets enkla och självklara accepterande av mångfald (s 138)
5. Återvinna enheten mellan människa och natur och kritiskt se kyrkans kooperation med den politiska och därmed också den ekonomiska makten. Skapelse och frälsning är ett. De stöder varandra (s 139)
6. Återvinna den tonvikt på uppståndelsen som 100-talets förkunnare, i stort och i smått, präglas av (s 139)
Slutsatsen Gustaf drar är, att när kyrkan på nytt blir minoritet så närmar vi oss därigenom ursprungsskedet - och källsprången. (s 140)

Greta Hofsten sa en gång att Gustaf inte begrep sig på politik. Inte kyrkopolitik heller, tillägger jag. Han missade totalt att skapa samsyner där det hade varit möjligt. Han odlade sin egendomlighet - och den var betydande. Jag tror mig ha beskrivit honom väl i ett par av mina böcker och jag påminner om hur det småländska prästerskapet gjorde upp med hans ämbetssyn. Det slutade med att Gustaf blev arg. Då visste de småländska prästerna att de vunnit debatten. Det kom sig därav, att dessa präster var ute i fösamlingslivet rent praktiskt, det församlingsliv Gustaf beskrev rent teoretiskt, för det var länge sedan han cyklat till högmässan, njutit av ljuden från ballongdäcken och känt kallelseglädjen.

Nu kommer min intressanta poäng. I dagens läge hade just Gustaf Wingren funnit Svenska kyrkan, den där Antje Jackelén är ärkebiskop, vara onormal som kyrka betraktad. Det borde betyda att det bestämda kravet är kravet att få en normal kyrka tillbaka. Normal, inte ideell. Bara normal. Det räcker väl. En sådan kyrka vet var den har sina källsprång och lever av dem.

Detta som jag nu skrivit kommer för många kandidater i kyrkovalet inte att vara begripligt. Lukas 9:45

Are you kiddn' me?
Centerpartiet ska fylla Svenska kyrkan med innehåll. Hon säger så. Nu är vi långt från Kyrkans skatt evangelium, som ska förkunnas och fylla människor med livsmening. Bra att det blir sagt. Men kan verkligen en kyrkokristen rösta på detta Annie Lööfs program? Handen på hjärtat! Och vad skulle Gustaf ha sagt?
https://www.youtube.com/watch?v=QKbxdW3gv2A

28 kommentarer:

  1. -Bra rutet: att slå vakt om vår kristna kultur!

    Den som ryter är bloggaren i dagens text. Men vilken kyrka i vårt land är det som symboliserar den kristna kulturen?

    Just det: Svenska kyrkan förstås! Det "glömde" bloggaren att nämna. Trampa på folkkyrkan, underminera, avskaffa den - och vi har förstört större delen av vårt, Sveriges kulturarv. inte minst detta borde de som på denna blogg dagligen riktar åsnesparkar mot folkkyrkan tänka på, besinna sig, upphöra med. Ty jag tror inte att de innerst inne vill vara kulturförstörare. Men en del personer förstår inte alltid vidden av det de gör, samtidigt som de utmålar sig som riddare av det goda, fast det i praktiken blir precis tvärtom.
    Därför ett gott råd till dem - med utgångspunkt från bloggarens maning (de står ju nästan i givakt för honom, medan undertecknad är deras ideliga slagpåse):

    -Se Svenska kyrkans oskattbara kulturvärden! Förstå kyrkans roll för vårt lands historia, framväxt, utveckling och demokratiska stabilitet! Acceptera en gång för alla och erkänn kyrka-och-stat-äktenskapets också oskattbara betydelse för Sveriges kristna kultur! Vänd era vapen mot det onda i samhället och inte mot den goda, trygga och varma folkkyrkan!

    -Det gäller ju att slå vakt om vår kristna kultur, som bloggaren betonar.

    Tack, DS, tack för kloka och perspektivinriktade ord om vårt lands kulturarv! Och hjälp vänligen dem som, sig själva ovetande, ägnar dagarna åt att i ord och tonfall attackera Svenska kyrkans kulturarv1

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nu var det kanske trots altl inte om den kristna kulturen jag skrev utan om den kristna identiteten, dvs om evangeliet. Den normala kyrkan är något annat än det Dike slår vakt om, har jag fått för mig.

      Radera
    2. Bengt Olof! Menar du allvar, att kulturen/folkkyrkokulturen kan frälsa ett folk, en enda människa? Möjligen sysselsätta, underhålla.
      Ponera hur världshistorien skulle sett ut om första århundradets kristna styrt den första kristenheten efter SvK:s, kyrkostyrelsens, kyrkomötets arbetsmodell hur demokratisk den nu är!
      Det handlar inte ens om religion, utan om relation till Jesus Kristus som frälsare hon Herre. Sannolikt är det som Wingren hänvisar och bloggaren hänsyftar till. Men Kyrkan växte i hemmen, man missionerade, det fanns en ordning man underordnade sig. En väg att följa. Att vara kristen kunde ha ett pris. Prästänka

      Radera
    3. Varför går du själv aldrig i kyrkan BOD? Berit

      Radera
    4. Helt befängt resonemang! Nickedockan BOD har nominerat sig själv (demokrati??) för POSK i Mörrum men driver tydligt Sverigedemokraternas kyrkovalsprogram. En sån bluff! Om man ska slå vakt om den "kristna kulturen" borde man då inte också åtminstone nån gång om året visa upp sig i kyrkan därhemma? Marcus

      Radera
    5. Helt ärligt bryr jag mig nog väldigt lite om "svensk" kultur i kyrkan. (Vad nu det är med tanke på vår tros ursprung.)
      Jag börjar nästan undra om du bytt nomineringsgrupp BOD? Så mycket tal om svensk kultur brukar man annars höra mest från SD faktiskt. (O nej, det tror jag alls inte om dig.)
      Vad med Jesus-kultur? Skulle vi kunna kämpa för den i kyrkan?
      Istället för statskyrko-kulturen där samtidens (vilken tid det än är) vindar ska sätta agendan o inte Gud.
      Den absolut enda kultur som ska vara rådande i kristen kyrka måste väl vara Jesus-kulturen?
      Se'n ska vi ta hand om den konst kyrkan har fått genom åren o.s.v. men det får aldrig bli det viktiga.
      Eva H

      Radera
  2. Efter att ha dett den videosnutten kan väl INGEN påstå att det inte drivs partipolitik i kyrkovalet?
    Det fanns inte ett enda ord som antydde att det gällde kyrkoval eller kommunalval specifikt, utan allt var helt igenom partifloskler.
    Loggan om kyrkoval i översta högra hörnet kändes ditklistrad efteråt.

    SvaraRadera
  3. Jo, jag svarade som här citeras i anslutning till Kågeröd. Men jag tycker att detta mitt svar - och min upprepade önska om förklaring av skälen till politiska partier i Svenska kyrkan - egentligen hör hemma här. Kopierar alltså och klistrar in. Lite lat är jag allt.

    Bengt Olof Dike upplyser mig vänligen om att partipolitik inte diskuteras i Svenska kyrkan.
    Då skulle jag gärna även vilja bli upplyst om varför politiska partier nominerar representanter till valet i Svenska kyrkan. Varför ska de vara där? Jag förstår det inte alls.
    Medlemmar i Svenska kyrkan - kristna således - är det enligt mitt sätt att se, som ska väljas, för att sedan utifrån sin kristna tro och horisont diskutera och besluta om Kyrkans verksamhet. I mina ögon är det det enda logiska och rimliga förfaringssättet.

    Med vänlig hälsning
    Ingrid Berlin

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ingrid Berlin,

      -De politiska partierna är ju folkligt förankrade och har funnits i kyrkan sedan början av förra seklet. Som jag tidigare betonat är det deras sak att avgöra, om de vill ställa upp eller inte. Det är ingen fråga för Dig eller mig.

      Om de nu är malplacerade i kyrkovalen, undrar jag stillsamt varför de drar flest väljare. Varför går inte väljarna till s k obundna grupper. Det är ju väljarna som sist och slutligen avgör vilka som skall styra kyrkans organisation.
      Har Du något svar på min enkla fråga?

      BENGT OLOF DIKE

      Radera
    2. Ingrid kan säkert svara men skulle, jag frågar förstås tentativt, förklaringen kunna vara att partiernas medlemmar lojalt eller kanske till och med solidariskt röstar på Partiet? That's all folks!

      Radera
    3. BloggarDag,

      -Kanske kan det i en del fall vara så, men likväl gäller demokratins fundament: att väljarna av helt fri vilja har tagit ställning och skall respekteras.

      BENGT OLOF DIKE

      Radera
    4. Också ett fientligt övertagande? Jag undrar faktiskt om den rätten. Är den inte konträr mot själva demokratins idé och i stället ren majoritetsdiktatur?

      Radera
    5. Jag blir alltmer intresserad av den kontext som kyrkovalssystemet konstruerades i. Hemläxa! Spännande detta - men jag befarar att kärnan är sorglig.

      Radera
  4. Kom att tänka på följande:

    År 1965 - så fort jag fyllt 21 år och alltså var myndig och fick bestämma själv - begärde jag utträde ur Svenska kyrkan. Det berodde på att jag, med mitt något fyrkantiga sätt att tänka, inte ansåg att jag borde tillhöra en kyrka vars tro jag inte i alla delar delade. Att det förhöll sig så, hade stått klart för mig under min konfirmationsundervisning och det gav upphov till djup bedrövelse och många funderingar från min sida.

    När jag förklarade för släkt och vänner vilka mina skäl till utträde var, kan jag så väl känna igen att de delade Bengt Olof Dikes tankar om Svenska kyrkan som bärare av kulturarv och demokratiska värden.

    Men det var inte så jag hade uppfattat läran under konfirmationsundervisningen. Min varmt kristne morfar, som arbetade inom kyrkan som kantor, var den ende som verkade förstå vad jag menade. Han sade till mig, att om det var så jag tänkte, var det rätt att gå ur.

    Kanske är det så att Bengt Olof Dike faktiskt är representativ för ett vitt utbrett sätt att uppfatta Svenska kyrkan. I så fall är det verkligen en mycket komplicerat process för alla er som är medlemmar att försöka reda ut skillnaden mellan äpplen och päron, eller hur man ska uttrycka det.

    Det är kanske det som denna blogg - bland annat - arbetar med.

    Lycka till önskar jag er alla i detta grannlaga värv!

    Glöm bara inte bort att vara snälla mot varandra, när ni lägger upp alla era olika tankar och åsikter på bordet inför ert samtal med varandra!

    Ingrid Berlin

    SvaraRadera
  5. Peter T

    Jag citerar Dig.
    "Efter att ha dett den videosnutten kan väl INGEN påstå att det inte drivs partipolitik i kyrkovalet?"

    Jo, tyvärr finns det åtminstone en politruk här som aldrig skulle uppfatta partipolik om så dess representanter rent ut sade att vi bedriver partipolitik -det är därför vi sitter här.

    En sak bevisar det dock. Man kan kalla sig journalist och redaktör utan att vare sig kunna läsa innantill eller förstå vad som sägs.

    //HH

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om nu Annie Lööf och Stefan Löfvén så ogenerat propagerar för att det egna partiet ska genomföra sin politik i SvK, så ska det mycket till annan jag sätter en enskild felmärkt kyrkorådsledamots ord före deras.

      Radera
  6. Bengt Olof Dike

    Du skriver :
    "-De politiska partierna är ju folkligt förankrade och har funnits i kyrkan sedan början av förra seklet. Som jag tidigare betonat är det deras sak att avgöra, om de vill ställa upp eller inte. Det är ingen fråga för Dig eller mig."

    Jag tänker:
    Partierna består av människor - medlemmar eller sympatisörer. Någonstans har troligen både du och jag våra sympatier, vare sig vi är partimedlemmar eller inte. Det är alltså absolut en fråga för såväl dig som mig - i denna demokrati där vi båda lever - att ha en åsikt och ett inflytande i frågan om partier och kyrkoval. Tycker jag.

    Däremot kunde man med visst fog anse, att just jag inte ska ha synpunkter på hur kyrkovalet går till, eftersom jag inte är medlem i Svenska kyrkan. Men jag är principiellt intresserad, vän av ordning som jag är.

    Din fråga till mig fortsätter:

    "Om de nu är malplacerade i kyrkovalen, undrar jag stillsamt varför de drar flest väljare. Varför går inte väljarna till s k obundna grupper. Det är ju väljarna som sist och slutligen avgör vilka som skall styra kyrkans organisation.
    Har Du något svar på min enkla fråga?"

    Jag tänker:
    Nej, jag har inte något svar på din enkla fråga. Däremot tangerar den i mina ögon med min minst lika enkla förundran över vad partipolitiken egentligen fyller för funktion i Svenska kyrkan.

    Som gammal historielärare - och religionslärare också för den delen - börjar jag inse, att jag får försöka sätta mig in i hur det kom sig att man någonsin konstruerade detta - partipolitik i kyrkovalen.
    Dessutom häpnar jag över argumentet att det är självklart att det ska vara - politiska partier i kyrkovalet - så eftersom det länge har fungerat på det viset.

    Är det nu det är dags för det stora vemodet att rulla in .....?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ingrid Berlin,

      -Nej, partipolitiken har ingen funktion i kyrkan. Därför finns den ej heller där utan bara i partikritikernas fantasi och propaganda.

      Om Du inte tror på mig, bör du fråga bloggaren om han under sin långa tid i kyrkomötet har sett någon beslutsagensda, som varit utställd på något partikansli eller skådat någon annan handling i kyrkomöteskonvolutet som det har varit partiemblem och partiordförandeunderskrifter på.

      BENGT OLOF DIKE

      Radera
    2. Bengt Olof Dike,

      Detta ditt svar - tack för det! - ger mig anledning till en följdfråga. Ursäkta att/om jag är tjatig och synbarligen inte riktigt så snabb i huvudet som vore önskvärt.

      Men
      varför utser partierna representanter, som de röstberättigade i kyrkovalet kan rösta på? Om partipolitiken saknar funktion i kyrkan, menar jag.

      Jag har inte någon anledning att misstro någon enda människa, inte heller dig, det är ett förhållningssätt jag valt att inta. I mitt långa liv har jag varit med om att jag misstagit mig i min attityd, men ändå hållit fast vid den.

      Med vänlig hälsning
      Ingrid Berlin

      Radera
    3. Du menar alltså att när de politiska partierna (med logga och allt!) skriver valprogram (för såväl de lokala valen till kyrkofullmäktige som de till stiftsfullmäktige och kyrkomötet), går till val på dessa och får folk att rösta på dem - då är det inte de namngivna och med logga/emblem försedda parternas kandidater som är inröstade!? Eller menar du att man sedan man väl är invald inte längre representerar sin grupp? Det här, Bengt-Olof Dike, är du nog skyldig oss att reda ut.

      Jag i Halland

      Radera
  7. Kyrkovalet den 17 september har ingenting med demokrati att göra.

    Att med ett valdeltagande på 10% "välja" bland en skock uttalat kyrkligt ointresserade som nominerat sig själva handlar inte om demokrati.

    Ett val under sådana premisser är ett öppet hån av demokratin.

    Herr “förtroendevalde” högerdiktaturkramaren Dike, 77, kyrkovalets genom tiderna mest skamlöse trojanske häst, ljuger så han storknar. /John

    SvaraRadera
    Svar
    1. John (alias Berit och kanske andra signaturer).

      Begriper Du alls inte att demokratiska val kan ha lågt valdeltagande? 700.000 väljare är väl bättre än inga alls?

      BENGT OLOF DIKE

      Radera
    2. Finns det något "lågvattenmärke"? Är även t ex 700 väljare bättre än inga alls - och således ett demokratiskt val?

      Jag i Halland

      Radera
    3. BOD: Valet är förvisso demokratiskt även om bara 7 medlemmar deltar, men ett valdeltagande på 10-12% ger inte någon legitimitet hos de valda organen!
      Antony

      Radera
  8. En del säger att - den världsliga partipolitiken - , är försvarare av demokrati, och den som vill - ta bort - , dess existens också inom Svk, egentligen är motståndare till - demokratin - , (samt att många av de politiskt aktiva också i själva verket även är - troende - människor, även om de samtidigt är aktiva inom politiska partier, och som sådana anses ha fullt berättigande att rösta inom kyrkoval...)..
    Men, det ställs också frågor om och kring hur, och på vilket sätt, som denna s.k. demokratiska ordning över huvud taget kom till...
    Hur kommer det sig att partipolitik över huvud taget finns inom en kyrka, och inom Svk kan man undra...
    Kyrkan, förutom den svenska kyrkan, blev ju förklarad som - statsreligion - , redan runt 300- talet, i det Romerska Imperiet...
    Kyrkan har väl alltsedan vuxit i styrka och just också därmed vuxit i - politiskt inflytande - , tom över kungar och kejsare ....

    Men, detta har också på sitt sätt skapat motmakter till kyrkans makt... Motmakter som velat kontrollera, eller förminska, kyrkans sociala och därmed politiska, makt....
    Statsmakter, oavsett om det varit kungar, kejsare eller om det varit vetenskapstroende, rationalitetsdyrkande, samhälls - vinstinriktade, effektiva massproduktionsorganisationsideologier, alltså gudsförnekande vetenskapsdyrkande kommunistdiktaturer eller socialistdiktaturer, eller också fascistdikaturer, har alltså velat kunna påverka, ja, kunna styra, kyrkans makt att kunna utöva social auktoritet...(där en kyrka i en praktik alltså ofta blivit en politisk, eller en samhällstyrande, auktoritet, vilket då har ansetts absolut inte få konkurrera med en s.k. - världslig auktoritet - , alltså den politiska reella makten...)...

    Därför har väl kyrkan som institution velat - användas av - sådana - politiska världsliga makter - , just som ett - politiskt verktyg - , för att kunna ställas i den s.k. - världsliga maktens tjänst - ....
    Därför vill - en världslig makt - , kunna påverka kyrkan till att vilja vara - trogen mot - , eller - vilja vara lydig inför - , just en världslig maktapparats viljor, önskningar, ideal och program, vare sig denna - världsliga makt - , är en kungamakt, kejsarmakt eller en - sekulär statsmakt - , i form av en vetenskapsdyrkande socialistisk, eller i form av en vetenskapsdyrkande kommunistisk, eller då i form av en vetenskapsdyrkande fascistisk, stat....
    JB

    SvaraRadera
  9. BOD,,
    Du kräver mycket för att erkänna att något handlar om partipolitik. Detta till motsats mot vad Du "kräver" för att kalla det kristendom.

    Kanske Du borde fundera lite över var gränserna går och inte bara över hur Du skall klara att hämta ut nästa arvode.

    //HH

    SvaraRadera
  10. Förstår inte varför inte POSK slänger ut pajasen BOD som öppet driver Sverigedemokraternas kyrkovalsprogram.
    POSK-väljare i Mörrum-Elleholm: Stryk förrädiske trojanske hästen Dike från valsedeln för att hindra att SD får inflytande! Berit

    SvaraRadera
  11. Berit (alias John?)

    -Samma utbrott har Du tidigare luftat. Därför upplyser jag Dig om att det formellt inte är möjligt att stryka namn på valsedlarna!

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera