onsdag 6 september 2017

"Kyrkan har en annan funktion i dag"

Jag läser Smålandskompostens Lessebosida 4 sept och den kommer bara Pluskunder åt. Jag kan ge ett snabbreferat. Saken gäller att besöksantalet till söndagsgudstjänster minskar i kommunen. Under 2016 deltog 1443 personer vid söndagens gudstjänster. Det är inte sämst när siffrorna relateras till invånartal; 165 besök per 1000 invånare. Sämre är Tingsryd med 82 och Växjö, stiftsstaden, med 27!

Komminister Lena Blomquist förklarar det låga besökstalet: Folk har ett helt annat liv i dag än förr i tiden. Man umgås i familj och så är det idrottsaktiviteter. Detta har tydligen, om jag läser rätt innantill, "gjort att Svenska kyrkans roll fått utvecklas." Det var det här med en annan funktion. "I dag fungerar Svenska kyrkan och vårt pastorat som en trygghet för allmänheten." Till det kommer arbetet att hjälpa asylsökande och förresten var det hela egentligen bra, dvs "det är skönt att vi lämnat den tiden" när prästen "gjorde husförhör med dem som inte dök upp" (till gudstjänsten, DS). Lena Blomquist vet: " I dag gör vi en samhällsnytta och möter människor varje dag där vi har en viktigare roll."

Jag skulle rättframt och utan krusiduller kunna säga till Frälsaren: "Slång dig i väggen, Jesus" men det är ett poänglöst tal just till Honom, som för vår skull hängde på ett kors. Han skulle bara tala till mig som han talar till Don Camillo och stillsamt säga, att MTD-religionen inte förvånar honom. Människan tar till vad religiöst som helst, men undviker utmaningen; omvändelse och efterföljelse. Jag tycker dock synd om gamla tiders hedervärda präster. Henry Arfvidsson i Hovmantorp ochJosef Larsson som efterträdde, Ingvar Gerdmar och Hans-Olof Ekström i Lessebo. Otto Svennebring långt dessförinnan. Nog var detta präster med avsikt att ge trygghet åt allmänheten, den allmänhet som gick i den nybyggda kyrkan i Lessebo eller till gudstjänster i Ordenshuset, när Lessebo inte hade någon kyrka. Varför ska Lena Blomquist, född 1955, tänka sig vara mer gemen  och göra mer samhällsnytta än dessa gamla präster? Är hon roligare och folkligare än de? Och hur kommer det sig att folk ville fira gudstjänst när dessa präster var på plats?

Nu kan man förklara Lena Blomquists kommentar med ett avfärdande "Bagdad-Bob". Det tror jag är fel. Hon är verkligen nöjd med situationen, dvs funktionen. Kyrkan fungerar ju. Nischen är "trygghet för allmänheten". Det är i högsta grad MTD-religion. Hon betjänar den. Och i MTD-religionens sammanhang av omvårdnad är kvinnor väl så motiverade som män i det sakramentala prästadömet. Om det är sant, att kyrkan har en annan funktion i dag än vad Kyrkan hade för 60 år sedan är jag den siste att invända mot ordningen med kvinnor som präster. Men har den verkligen det och är den verkligen då fortfarande Kristi Kyrka? Det är frågan. Den borde vara värd att ta på allvar.

Självfallet är detta en sakfråga, nämligen frågan vad en kyrka och en präst är till för. Vi har hanterat den som en fråga i en inomkyrklig kontext. Tänk om frågan aldrig gällt detta utan i stället MTD-religionens personalbehov och behovet av något, som i egentlig mening inte är Kyrkans prästämbete utan något som ser ut som, men inte är, detta? Hetsa inte upp er. Tänk efter en stund.

Vad har läsarna av Smålandskomposten med egna ögon kunnat läsa? En situationsbeskrivning, där  det som Kyrkan stod för har ersatts av något annat. "Kyrkan har en annan funktion i dag." Så löd orden klarliga!

Ska vi låtsas som ingenting eller ta upp tanketråden och nysta i den? Är det i vanlig mening sant och utan metaforiska omskrivningar alldeles riktigt, att "vi" - Svenska kyrkan - gör en samhällsntta och möter människor där vi har en viktigare roll?

Jag ser framför mig forna tiders präster, under 18- och 1900-tal, de som slogs för skolväsendet eller skötte folkbokföringen och några av dem satt i barnavårdsnämnden. De mötte alltså inte människor varje dag? Och den eventuella nytta som nu görs skulle vara större?
Det tror jag inte. Däremot tror jag uppriktigheten i Lena Blomquists ord. Kyrkan har en annan funktion i dag. Men jag tror inte längre att detta på något sätt har med "Kyrka" att göra, kyriakä, Herren tillhörig och med Honom apostlar, profeter och martyrer ihop med alldeles vanliga kyrkokristna.

I kyrkovalet dyker frågan om kv*nnl*g* pr*st*r upp i besvärjelsens form. Jag läste Världen i dag. Kanske är det motiverat, eftersom det den 2 oktober är 60 år sedan Kyrkomötet avvisade lagen om kvinnas behörighet till prästerlig tjänst. I grannskapet ligger den viktiga frågan "Vilken är den viktigaste jämställdhetsfrågan i kyrkan?" Det är Sveriges Kvinnolobby och Kvinnor i Svenska kyrkan som gör en kampanj i kyrkovalet, frågar nomineringsgrupperna och ska publicera svaren. Kampanjen går de ut med i början av nästa vecka så det är bråttom att få in svaren. Ska bli kul om jämställdhetsfrågan ersätts av ämbetsfrågan nu också! Men demokrater funderar. Så enkelt det är att starta kampanj för lobbygrupper och så demokratiskt hederligt men mer mödosamt det är att ställa upp i kyrkovalet med alla dess frågor, att skriva inlägg, packa valsedlar, sitta i sammanträden och möda sig. Lobbyismen - vad ger ni för den egentligen? Någon vill back stage pressa sin vilja på er i stället för att vara med i det demokratiska arbetet. Det räcker att skicka en fråga till femton nomineringsgrupper....

Jag tar denna morgon bilen för en pressträff i Kalmar. 2 minuter ska varje grupp få säga sitt, inga debatter, inga ifrågasättanden och sedan ska journalisterna, om de vill, samtala med några. I går var det Smålandskompostens Hilda Frankki som lyssnade och sedan pratade särskilt med S och SD. Uppställningen är klar. I artikeln Kyrkoval med många alternativ /s kPlusartikel, vilket betyder att den kostar pengar att läsa, Plus för vem?/ ser den häpne läsaren att konservativa krafter fortsätter mobba kvinnliga präster. Sagesman är stiftsstyrelsens förste vice ordförande Anton Härder, S. Han vet att berätta.

"Jag har fått vittnesmål (nota bene vittnesmål, DS) om kvinnliga präster som utsatts för subtil diskriminering. Manliga präster har till exempel inte tagit emot nattvard av kvinnliga kollegor." Då blir väl nästa krav efter kravet om vigselskyldighet det logiska kravet om nattvardsplikt. Kravet kommer att gälla alla, förstås. Alla ska ju med.

När Bo Giertz blivit biskop i Göteborg skulle han förstås installera kyrkoherdar. Vid första tillfället läste en av assistenterna fel, vid det andra snubblade en av assistenterna. Därefter hade biskopen ett önskemål, att få assistenter som "var riktiga i båda ändar". Jag noterade för övrigt att Frimodig kyrkas Håkan Persson i tidningen rapporteras ha talat om Jesus. Var han ensam om det?

Hur blir det i dag i Kalmar? Intelligentare journalistik och mer begåvade politiker samt? Om aktuelltdebatten i måndags säger jag inte så mycket. "Kom ihåg att här på tv ägnar vi oss åt illusioner", som tv-producenten en gång anförtrodde mig. Så litar jag inte särskilt mycket på vad jag får se och höra längre.

9 kommentarer:

  1. Alphadeltagaren6 september 2017 07:46

    Det stämmer med min upplevelse. Det var så mycket att göra som samhällsaktör att det inte fanns någon präst över till oss som kom för att höra om mannen på korset.

    Låg inte Markaryd i topp bland gudstjänstbesökare, förresten?

    SvaraRadera
  2. Så klarsynt skrivet om yttrandena av km i Lessebo. God analys.
    Det är dck inget unikt för just denna plats, samma fenomen kan ses lite överallt.
    Förändringen från kyrkokristendom till MTD-religion har gått snabbt.

    svenskkyrklig dissident

    SvaraRadera
  3. Va, hela 25 personer per huvudgudstjänst i snitt, det är nästan förvånande mycket.
    Om det nu inte finns tre eller fler kyrkor i församlingen förstås.
    När komminister B i Lessebo säger att det är skönt att man lämnat den gamla tidens kyrka bakom sig och att man IDAG ger samhällsnytta och har en viktigare roll för människor, då undrar jag om hon verkligen pratar om samma kyrka som kyrkorådsledamot D i Mörrum som ivrigt påstår att kyrkan gör exakt samma sak till nytta för medlemmar och samhäkle som fordom?

    Sedan undrar jag om det inte är de betjänade medlemmarna och inte utföraren som ska bedöma om det var bättre förr eller inte?
    Men numera är det väl så inom SvK att storebror vet bäst?
    Allra helst (S)torebror då som under varjr riksdagsmandat slår ner på de motioner som vill att SvK ska få självbestämmanderätt över vilken församling medlemmarna ska få tillhöra.

    SvaraRadera
  4. Jaha,vad skulle gamla tidens präster säga om dagens kyrka? En bra fråga, eftersom kyrkan ser ut som det är, på grund av deras misslyckande att läsa tidens tecken.

    Kyrkan ser ut som det gör, pga deras oförmåga att komma med budskapet på så sättet att folket kunde uppleva att dom fick något med sig som andligt andligt föda.

    Gamla goda tidens präster rökte alla väckelserörelser ut i från kyrkan och en mäktig frikyrkorörelse föddes.


    Kyrkan blev borgarnas kyrka när arbetsklassen och lantarbetare anslöt sig i någon av frikyrkorna.

    Den akademiska vänstern som försökte göra sig gällande, nådde aldrig fram till dom förtappade, dom kom för sent.

    Det är synd att människorna kommer inte till gudstjänster, men för den skull får man inte ringakta det sättet som Kristus gestaltar sig i den diakonin, som dom få som är kvar som kyrkans aktivister, orkar åstadkomma.Hur var det med änkans små ören?

    SvaraRadera
  5. Det är väl inte så konstigt att hon tänker så. Det blir för jobbigt att erkänna ett misslyckande. Bättre att rationalisera för att slippa smärtan

    SvaraRadera
  6. Håller infoblad från församlingen i handen.
    Den kvinnliga komministern bjuder in till tio diskussionskvällar under hösten. "Kyrkan" delar din sorg och din glädje, får jag veta. Komministern "är präst på församlingen". Jodå. Mycket riktigt har hon varit "undersköterska på kommunen" i ett tidigare liv. Jag förstår att "det kyrkliga" är i omsorgssvängen.

    Reinhold

    SvaraRadera
  7. Jag börjar nästan gråta när jag märker hur detta Småland avkristnats. Det tog väl 2-300 år en gång i tiden att kristna landskapet, kanske mer; de första kontakterna med kristendomen är möjligen före Ansgar reste till Mälardalen, om de kom från Skåne eller Västergötland är osagt, kanske det senare.
    Avkristniningen har gått snabbare. Jag har ett antal år kvar till pension och så sent som i min barndom var den gammalkyrkliga traditionen stark. Många gick troget varje vecka i kyrkan. Aftonbön bads med barnen, bordsbön ofta. Men det var för 40-50 år sedan det.

    Jag räknade också 25 per huvudgudstjänst, men är det ens så? Jag fruktar det värsta, att alla andakter räknas in. Även på äldreboende där inte alla kan försvara sig...
    På kyrkans hemsida kan man ladda hem pastoratsbladet. Ja, det senaste är för vintern 2016/2017, men kanske har det kommit fler.

    Då framgår att mässa vid 10 på söndagen, det sker ungefär en gång i månaden. Så är det någon vid 16 ibland och när inget alls funnits så har man "en liten enkel" gudstjänst vid 18. En morgonbön i kyrkan har man en dag i veckan.
    På julen har man junbön och midnattsmässa på julafton. Kanske naturligt den senare får ersätta julottan. Men någon mässa på juldagen syns inte till, då är kyrkan mörk och låst till annnandagen.

    Då är alltså kyrkligheten i Lessebo alltså sex gånger livskraftigare än i Växjö!
    Dies iræ, dirs illa!

    Canutus Hahn

    SvaraRadera
  8. Håller infoblad från församlingen i handen.
    Den kvinnliga komministern bjuder in till tio diskussionskvällar under hösten. "Kyrkan" delar din sorg och din glädje, får jag veta. Komministern "är präst på församlingen". Jodå. Mycket riktigt har hon varit "undersköterska på kommunen" i ett tidigare liv. Jag inser att "det kyrkliga" är i omsorgssvängen.

    Reinhold

    SvaraRadera