Modern demokratisk folkkyrka

Jag säger bara "Babels torn" och avser nu den medvetna språkförbistringen. Begreppet "folkkyrka" kan betyda en kyrka som styrs av det folkomspännande draget, dvs mission. Det kan också betyda an kyrka där det gudstjänstfirande folket tar ansvar för att Kyrkan ska kunna vara Kyrka och det kan betyda en kyrka som styrs och kontrolleras av folket i demokratiska val. Tre modeller för en folkkyrka.

Ska vi leta i svensk folkkyrkoteologi är det Einar Billing och Gustaf Wingren som står för den första modellen. Den var på sin tid anti-frikyrklighet. I grunden är den idealistisk, en tanke att förverkliga. Den andra modellen hör ihop med J A Eklund och är i grunden synen  på det gudstjänstfirande folket i Västergötland, som efter högmässan samlas till kyrkostämma för att göra det bra för Kyrkan, som konkretiseras i socknen. Detta är en agrart inkulturerad kyrka. Folkkyrka i meningen modern och demokratisk är en annan folkkyrkosyn, frikopplad från evangeliet och gudstjänsten. Arndt Johansson, tidningsman i Falun, stod för den liksom de s k socialetikerna. Det är en folkkyrkosyn som legitimerar den politiska makten över Svenska kyrkan och den har i långliga tider vetat var den har sina fiender även om dessa fiender själva försökte uppträda belevat och förstående, som vore denna folkkyrkosyn på minsta sätt kyrklig. Det var den inte. Den var och är utövande av politiskmakt och den har som förutsättning att själva uppenbarelsen är en nullitet.

Tanken att evangeliet skulle vara avslöjad sanning och något som ska bevaras sekel efter sekel i väntan på att Frälsaren kommer tillbaka för att döma levande och döda är en orimlig tankemodell för denna moderna demokratiska folkkyrka. Den är nämligen modern och det är väljarna som i val bestämmer vad denna kyrka ska ägna sig åt under fyra år. Det budskapet förmedlades också från det kyrkliga högkvarteret och det kanske är det mest minnesvärda från kyrkovalet 2017. Vi struntar i den omständigheten att det noga taget är omöjligt att förstå vad de röstande egentligen vill att Svenska kyrkan ska göra. Vi struntar också i att det bara är 18% som röstar (medan lika få människor som tidigare går i kyrkan) och att detta pekar på ett fortsatt demokratiskt underskott. Vi struntar dessutom i att det är sekulära politiska partier som tar hand om makten i Svenska kyrkan. Det skapades dock ett intryck av att de röstandes mening var av intresse. Men då kanske vi inte ska strunta i att det grundläggande för en kyrka är att förvalta avslöjandet, uppenbarelsen.

När det aldrig talas om den uppenbarade sanningen om oss, tillvaron, våra liv och världens gång, kanske vi helt enkelt ska dra slutsatsen att Svenska kyrkan är måttligt intresserad av kristen tro. Intresset gäller en modern demokratisk folkkyrka och poängen med denna demokrati är att den inte är teokrati! Hans Bülow, som i en ledare var tydlig, ska inte försummas. Får han frågan vem som ska bestämma i en folkkyrka, svarar han: "Folket!" Det är begripligt, det är konsekvent och det är förödande. Men det går en linje tillbaka till hur Arndt Johansson och de s k socialetikerna tänkte. Folket  begrep bättre än kyrkfolket vad Jesus ville. Och folkkyrkan skulle bättre anpassas som folkkyrka. Modern och demokratisk.

Nu vill jag inte på minsta sätt bråka, men vi är uppenbart långt ifrån Billing, Eklund och Wingren. Detta var inte deras sätt att förstå Kyrkan. Och då nämner jag inte de andra, de som buntades ihop som kv*nn*pr*stm*tst*nd*r*. Gunnar Rosendal skrev boken Den ockuperade kyrkoprovinsen, Pro Veritate, Uppsala 1982. Där illustreras också situationen med exemplet Norge där kyrkoministern Einar Førde (som jag träffat) kunde tänka sig att kyrkan själv fick fatta beslut om liturgin, men läran och utnämningarna hade staten hand om. Det finns en grundläggande motsättning i Svenska kyrkan. Den gäller vad som är kristen tro och det som inte är det. Vi borde, som min rätt nära vän brukar uttrycka sig, föra förnuftiga resonemang om saken.

I dag hade jag hoppats på en rejäl torsdagsdepression med en artikel i den tryckta produkten. Så blev det inte. Jag får nöja mig med den depression som vändes i eufori i går afton när jag såg MTD-religionen proklameras så storstilat. Den påhittige skribenten, en prästvigd konsult, har kardinalsröd skjorta. Vad säger Den Ranghögste om det?
http://www.kyrkanstidning.se/debatt/gor-en-kulturrevolution-i-kyrkan-och-kundfokusera

De som läser den tryckta produkten i syfte att deprimera mera noterar, att det tydligen bara är Frimldig kyrka osm förhåller sig kritisk till den nya kyrkomötesordningen med teman, begränsad motionsrätt och inget interpellationsinstitut. Makten förläggs till kansliet och till ideologiproducenter. Ledamöterna av kyrkomötet behöver alls inte resa fort till Uppsala. De tycks nöjda med det. Jaja. Ni betalar.