Vi ska ha demokrati, inte teokrati!

Hans Bülow ska tas på allvar för det han var, som drog upp skiljelinjen. I mer fromma sammanhang utläggs annars temat "Gud eller världen" och det är ett lika tydligt skiljande när det handlar om värderingar. När jag i unga år hörde sådana utläggningar brukade Gud vinna. Så inte längre. I demokratisk ordning bestämmer vi. Och visst, Anne-Louise Eriksson skrev om demokratin som fortsatt uppenbarelse. Men det tror inte jag så där rakt av. Det blir konsekvent funktionell ateism av det hela. Följdriktigt nämns inte Fadern, inte Sonen och inte Anden i framställningar av Bülows art. Sannolikt har Bülow och jag olika praxis söndag förmiddag också.
http://www.ostrasmaland.se/ledare/sla-vakt-om-folkkyrkan-2/#slideshow-0
Hans Bülow återkom med ett svar på min enkla kondoleans
Folket ska bestämma, inte prästerna är hans modell. Kyrkans modell är faktiskt en annan, en som handlar om vad Guds folk gör. I det ingår präster i en gemenskap tider igenom som inkluderar också det nydöpta barnet!
http://www.ostrasmaland.se/insandare/tycker-synd-om-alla-socialdemokrater/

Östra Småland/Nyheterna har gett kyrkovalet stor plats. SSU träder fram och vill ta ställning för "en modern kyrka". Det finns "vissa konservativa kyrkopartier". De vill "att kyrkan ska vara en plats för en bildad elit". S vill värna solidariteten och noterar i sammanhanget att det finns en budget på cirka 11 miljader kronor. Var finns denna samlade budget, kan man undrab om man suttit i Kyrkofondens styrelse och kanske inte bara då. Det bästa återstår. Nu ska konservativa krafter hindras från "att få inflytande i en av Sveriges viktigaste samhälls institutioner." Tankemodellen är tydlig: estatistisk civilreligion, statskyrkan återinförd men nu som partipolitiskt styrd. Phlipi Botström, SSU:s ordförande har undertecknat som första namn. Det var han som åkte taxi för 7000:- vid Folk och Försvars konferens, ni minns. Vilka framtids värderingar hos den politiska klassen vi ska bibringas, går att förstå.
http://www.ostrasmaland.se/insandare/valet-galler-kyrkans-framtida-varderingar/

Joakim Carlsson vet att trycka ut sig men det blir kanske inte så rätt för det. Det är vetenskapen och inte religionen som förändrat vår syn på världen och oss själva "gång på gång", heter det. Festligt. Vilken föränderlig vetenskap skulle saken gälla? Men Joakim står upp för den öppna kyrkan. Jag hänvisar till en bok jag skrev med omslagsbild på en kyrkoruin. Ingen kyrka är så öppen som en ruin.
http://www.ostrasmaland.se/ledare/lofvens-basta-vecka-som-statsminister/

Valbar kan rapporteras som en lysande framgång och så tycker jag sker i Östra Småland också, men den artikeln är en plusartikel. Reklampennorna gick åt som smör. Fråga efter en på Krögers om ni kommer dit. Eller åk till norra Öland eller södra. Det fanns platser kvar i lokalen. Mina vänner poskarna tvekade att komma i tanke att de skulle bli illa åtgångna. Göran Wiegert, s, var tvungen att åka hem och duscha sa han, när vi möttes på Djurkompaniet i Kalmar (skickebud dit var jag). Hans son ska jag inte nämna vid namn för han är elitsoldat, tre missioner på Balkan. Sergeant. Överste Salander nämner hans namn med aktning. Vi kramade förstås om varandra när vi sågs i går.

Och Krögers? Ingen enda från de andra nomineringsgrupperna. Det tycker jag var klokt. De hade nog inte hängt med när komminister Johanna Broselid gick igen konflikten mellan "präster" och "arbetsgivare" i Svenska kyrkan. Om detta visste också åhörarna föga och började fundera över hur det kom sig. Jag drog lite om kyrkohandboken och.. ja, ni förstår själva.

Min styrka i Kalmar är erfarenheter från tre plan och några av de ärrade amazonerna från Två Systrars var där. De kunde beediga hur eländigt kyrkopolitikerna uppträdde redan på 70-talet. I salongen satt också min gamle medbrottsling Lennart från Lund 68. Ett ålderspann 16 till 70+ skäms inte för sig. Ernst Mandels rätt nära vän hade satt värde på en egen debatt med stiftsbolsjeviken framgick det av åtbörder och tal. Själv var han trotskist, trottare. Men när inte meningsmotståndarna dök upp, om de ens kan få bära detta epitet eftersom alla påstås tycka lika, så blev det mer samtal än debatt. Lotta Zaar, som skrev reportaget över två sidor, skrev sanningsenligt: "mest hördes Sandahl själv". Och denna lördag syns han också på bild. Verkar vara en sympatisk karl.

Jag funderade ett slag på att skriva om Olle Burell. Han stämplar mig som"högerkristen". Det är helt orimligt begrepp och också om det varit rimligt hade den inte träffat mig. Hjalmar Branting och jag är båda dömda efter "lilla socialistlagen" (BrB 16:16). Det är inte Olle. Hade borgarrådet Zäta Höglund sett figuranten Burell hade det blivit roligt. Men inte för Burell. Varför ska jag skriva om sådant? Det finns en enda säkerställd skillnad mellan Olle Burell och mig. De brudpar jag vigt, blev verkligen vigda. Det kan man inte säga om Burell. Hans vigslar var fejk och fick göras om. Skatteförvaltningen konstaterade att det han sa vid vigslarna i Stadshuset, saknade täckning. Say no more. Men lite tankeväckande är det allt.

På tal om bluffar så narras Modéus II i Smålandsposten denna dag. Han skriver: "Söndagen den 17 september hissar jag flaggan framför biskopsgården Östrabo i Växjö." Det gör han inte. Han är på fotboll i terrorns London. Varför vill han skapa en bild som inte är sann?
http://www.smp.se/debatt/minskat-engagemang-far-konsekvenser-for-kyrkan/

Margit Richert i går och Sofia Lilly Jönsson i dag går inte av för hackor. Ni får leta själva i Svenska Dagbladet. Här är två klarsynta analytiker. De är mer framtid än SSU-arna. Det vet nämligen vad de skriver om. Och posk-problemet i Visby påminner Sofia om. Det kan inte ses som ofint just så här före kyrkovalet.