Jag röstade fel!

Jag förtidsröstade. Kyrkoherden och ekonomen satt vid ett bord och såg vänliga ut. Jag röstade som nr 4 och då fattar alla att Frimodig kyrka fått minst 25% av rösterna. I min ålder röstar man gärna så fort det finns tillfälle. Vi tar inga risker och den gamla insikten gäller, att i Kyrkan får man en röst med i laget också om man är död. Men det blev fel. Jag hade nämligen inte läst Björn Edvardssons tankeväckande inlägg i GP den 5 september Vår kyrka är öppen för alla. Visserligen kunde jag en nanosekund undra vad "vår kyrka" är till skillnad från Kristi kyrka, men när jag läste föll fjällen från mina ögon. Det var för mig som för aposteln Paulus.

Vad upptäckte jag då? I och för sig att kyrkan gått före när det gällt utbildning, vård, odling. Sedan kom det:
"Tyvärr tappade kyrkan bort sitt viktigaste arv från Jesus att alla människor är lika mycket värda, oavsett kön. I urkyrkan hade alla samma värde oavsett om det var en kvinna eller man, slav eller fri. När patriarkatet fick komma inkrypande i kyrkan var det slut med det. Vi inom Socialdemokraterna har vår värdegrund från urkyrkan - frihet, jämlikhet, syskonskap och solidaritet. När kyrkan tappade riktningen och lierade sig med makten fick Gud verka på andra sätt."

Det var här insikten slog mig. Kyrkan missade sin uppgift, men då kallade Gud in socialdemokraterna De utgör månne en gudstjänstgemenskap? Deras politik är oavsett något gudomligt. Socialdemokraterna är inte lierade med makten och de är förresten lyssnande och vill "lyssna på alla medlemmar inte bara de som möts på söndagarna".

Om nu Gud ersätter Kyrkan (som misslyckats) med socialdemokratin och jag inte röstar på S, då motverkar jag genom mitt röstande Guds verk. Det är alldeles förskräckligt. Hur kunde jag vara så dum som inte begrep. Skäggiga patriarker är intet. Hjalmar Branting gäller! Och Tage, vad säger Tage? Inte för att Tage är uppstånden på tredje dagen, men han fick tre begravningsceremonier i alla fall. Jan Myrdal påpekade förhållandet.

Nu vet jag att otron kan gnaga i hjärtat och har lärt mig att se bort från det egna och förlita mig på Ordet. Guds ord har något att säga mig. Att kyrkan tappade bort sitt viktigaste arv från Jesus är förödande. Det var alltså detta med att alla människor är lika mycket värda, oavsett kön. Det är en vacker tanke. När sa Jesus detta? Jag är så dålig när det handlar om bibelkunskap och behöver nog en hänvisning till kapitel och vers i evangelierna. Men jag är gripen och lika mycket bekymrad. Detta hade jag inte fattat när jag röstade. Min röst närmar sig ren hädelse!

Det var förresten i en debatt med Mats Rimborg som denna markanta ersättningsteologi levererades. Rimborg får vi hålla högt, minns att det är söndag. Han skriver: "Några motståndare till prästvigda kvinnor eller sådana som kämpar mot samkönade äktenskap ryms inte inom POSK, om detta råder inga tvivel." Bra att få veta. Det fanns en tid när de här schablonmässigt tecknade faktiskt rymdes i POSK. POSK har utvecklats och förvaltar nu arvet efter dessa; de som inte ryms men en gång gjorde stora insatser i och för POSK. Det var i all min ruelse över mitt felval dock väl, att jag inte röstade på POSK. Min röst ryms inte där, om detta råder inga tvivel. Jag är den förste att beklaga. POSK. Det gudomliga S återstår.

Det är ett intressant val. S har en kyrka som är öppen för alla, POSK en som inte inrymmer somliga. Klart att jag blir förvirrad. Och så läste jag en reaktionär skribent som påstod att S undviker alla debatter och utfrågningar i detta val, de håller sig på hemmaplan och mobliserar där. Det kan vara så. Debatten är inte öppen för alla?Jag har dessutom läst två ledarskribenter S som beskriver sig som ateister och förklarar, att de ska rösta i kyrkovalet och vill tydligen att deras ateistkompisar ska göra detsamma. En identitetssvag kyrka har uppenbarligen en lockelse. Här ska kampen mot fascister och rasister utkämpas och här ska socialvård (de kallar den diakoni) och kultur främjas.

En kyrka som är avskuren från sina rötter (gudstjänsten) är som en snittblomma. Vacker men vissnande. Det som nu sker borde inte överraska. Må nåden komma och denna världen förgå.

Eftersom det är söndag ville jag förstås följa Strukturutskottets maning och skriva snällt. Detta var det snällaste jag kunde åstadkomma inom ämnesområdet. Till min snällhet fogar jag en passande upprördhet över att POSK bedriver gäck med våra fina politiska partier, Löfven, Lööf och Åkesson lika. Fina poskare beklagar övertrampen från de ledande poskarna, de som anställer jakt på våra fina politiska partier.  Jag kan bara beklaga. Vi måste ha respekt i kyrkovalet. Vad gäller saken? Elaka karikatyrer, bilder alltså. Man kan se dem och förfasa sig i Carina Etander Rimborgs inlägg, där hon försvarar detta förfärliga och respektlösa. Rimborg? Ja, han som deklarerar vilka som inte ryms i POSK, är gift med henne. Ni tittar på de kränkande bilderna på eget ansvar.
http://www.posk.se/2017/09/vara-illustrationer/