onsdag 29 januari 2014

Oliktänkande

"Jag har i vanliga fall inte så många åsikter gemensamma med Dag Sandahl men den här gången ...". Salig biskop Hellström var tydligen tvungen att hålla med om något jag sagt. Men nog var hans påstående lite konstigt? Jag svarade försiktigtvis: "Eftersom vi båda instämmer i Kyrkans trosbekännelse måste vi väl trots allt uppfattas ha rätt mycket gemensamt, det mesta rentav?" Biskopen stod svarslös.
Likväl hade han rätt. På några punkter var vi av olika meningar och det var i första hand den avgörande frågan saken handlade om. Den gjorde mig till oliktänkande - och uppsättningen frågor där jag blir en oliktänkande ökar.

Jag kanske inte förstår men Dagens Seglora driver abortfrågan. Den är svår men kallas också självklar och tycks handla om hur patriarkala strukturer gör anspråk på att äga kvinnors kroppar. Åsikterna mot abort ingår in en större fundamentalistisk utveckling mot kvinnors rättigheter, fick jag veta och ute i Europa går det bra för abortmotståndarna vilket betyder att abortmotståndarna i Sverige vädrar morgonluft. "De tar ton igen i spalterna." Men de kan inte vinna, inte medicinskt, inte etiskt. "Vad återstår dem? Några utvalda bibelpassager."

Det var ett tag sedan vi påpekade att seglorianerna får kyrkliga subsidier och stiftskollekt i Stockholm. Jag fattar inte riktigt. Till kristen tro hör väldigt få konkreta etiska föreskrifter - men synen på människan har lett till slutsatsen att abort är oförenlig med tron. Det värnlösa livet ska värnas från konceptionsögonblicket. Svenska kyrkan stod kritisk när den nya abortlagen kom i början på 1970-talet. Nu argumenterar seglorianerna utan några referenser till det kristna läroinnehållet, som reduceras till "några utvalda bibelpassager".  Något har hänt - och jag är uppenbart en oliktänkande. Men antagligen har jag fel för beslut fattas i vårt land i demokratisk ordning och fortfarande är de flesta med i Svenska kyrkan varför samtliga majoritetsbeslut får uppfattas vara beslut som Svenska kyrkans majoritet står bakom. Å andra sidan ska jag bevara chefredaktören Peter Akinders ord i dagens ledare i Östran/Nyheterna: "I en demokrati får sista ordet aldrig vara sagt." Den hållningen är mer sympatisk än anklagelsen mot somliga för att de "tar ton i spalterna".

Bengt Olof Dike ställer två frågor. Det handlar om kvinnor i prästämbetet som vi haft sedan snart 56 år, menar han. Den 10 april 1960 vigdes tre kvinnor och det kan väl inte vara 56 år hur man än räknar. Om man inte räknar fel, förstås. Den av riksdagen stiftade lagen gällde från 1 jan 1959.

Frågorna:
Skulle kyrkan mot den nämnda faktiska verkligheten /en förkrossande majoritet av kyrkans präster och förtroendevalda vill ha kvinnliga präster, DS/ följt doakörens noter?
Svaret blir förstås ett nej.

Hade det varit rimligt, rättvist, klokt och förnuftigt att vägra prästvigning av kvinnor enligt en liten minoritets bestämda önskan?
Svaret blir förstås återigen ett nej.
Och då har Dike fått svar.

Vill någon ägna sig åt komplikationer går det också.
1957/58 fanns ingen förkrossande majoritet för ämbetsreformen bland prästerna. I remissomgången i början på 50-talet avstyrkte ett antal kyrkoråd förslaget men kördes över av kyrkofullmäktige, som fått frågan. Mönstret är tydligt: det var det politiska organiset kyrkofullmäktige som uttalade sig. I Växjö, för att ta ett näraliggande exempel, hade kyrkorådet sagt nej men fullmäktige sa ja. Kolla konseljakterna så får ni se.

Men det finns inget behov av att följa någon doakörs noter. Vi kan utan vidare säga att majoriteten beslut och då blir Folkets röst Guds röst. En majoritet av svenska folket tror inte att Gud finns eller tänker sig att det finns ett högre väsen som dock inte gör något väsen av sig genom att kungöra sin vilja eller meddela sig med oss. Då är det denna övertygelse Svenska kyrkan har att förhålla sig till, eller? Så vad var det för fel med de tyska kristna nazisterna? De följde ju sitt folk.  Samma sak nu: Riksdagen beslöt om ny äktenskapslag och därmed visste Svenska kyrkan vad en majoritet av medlemmarna ville och kunde effektuera en ordning för enkönad vigsel. Minoriteten borde förstått att inte bråka.

För somliga av oss gäller saken något annat än en doakörs skönsång nämligen en undran vad Herren själv vill. Det återfinns i Nya testamentet vissa konkreta kyrkoordningsföreskrifter. Den tidigare ordningen med enbart män som präster hade ju, som bibelkommissionen konstaterade, "hävd ända från urkristendomen och stöds av auktoritativa ord i NT" (Bibelsyn och bibelbruk, 1970 s 130)

Alltså handlar det inte om en liten minoritets önskan utan om vad en liten minoritet envisas säga vara Herrens egen önskan. Och vad Herren vill med sin Kyrka, är kanske inte helt ointressant.
Minoritet och minoritet - så säger de ortodoxa kyrkorna och den romersk-katolska kyrkan (Johannes Paulus II apostoliska brev Mulieris dignitatem och Troskongregationens deklaration Inter insignores för den som vill läsa texter).

Det hade inte varit så dumt om Svenska kyrkan arbetat igenom ämbetsfrågan ett varv till, det som 1957 års kyrkomöte önskade. Och det hade inte varit fel om Svenska kyrkan hållit fast vid utställda löften från år 1958 i stället för att genomföra reformen med lögnen som vapen och sveket som verktyg.

I det läget är det kanske mindre pinsamt att vara oliktänkande men lite förbryllande att jag blev oliktänkande när
jag tänker om ämbetet vad Svenska kyrkan tänkte den dag jag döptes,
tänker i abortfrågan vad Svenska kyrkan tänkte den dag jag konfirmerades och
tänker i frågan om äktenskap mellan man och kvinna vad Svenska kyrkan tänkte den dag jag prästvigdes..

52 kommentarer:

  1. Sakligt, enkelt och sant på ett självklart sätt. Dagbloggaren när han är som allra bäst

    SvaraRadera
  2. Stämmer det att biskop Hellström var frimurare?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Han dog i en halkolycka tillsammans med biskop em Sven Lindegård på väg hem till Växjö efter ett Frimurarmöte i Kalmar, där båda deltagit.

      KJ

      Radera
    2. Ja, det stämmer. Men jag undrar vilken relevans det har. För vad?/Gustaf Björck

      Radera
    3. Det kanske var en komplott?

      Radera
  3. Är inte Sverige fantastiskt: snart det enda land som erbjuder fri abort åt alla som inte vill föda flickebarn… Kom hit, alla ni män som är betungade av att Gud/Allah lagt ännu en flicka i magen på er kvinnliga egendom, trots att ni ju inget högre önskar än (ännu) en pojke! Här i Sverige kan ni få Guds misstag korrigerat, och ge honom en chans till, utan invändningar eller frågor, utan kostnad, för här i landet är vi sååå goda, ser bara till kvinnors bästa, och vad kan vara bättre för någon kvinna än att föda små gossebarn! Våra politiker är helt överens med våra feminister på den punkten, och Gud/Allah och livet självt har bara att foga sig, ty här respekterar vi allas lika värde…
    http://snaphanen.dk/2014/01/28/uk-pigeaborter-forykker-konsbalancen/

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är väl bara bra. Då blir det fler arga, unga män över till att bli jihadister och ge sitt liv i kampen för sharia?

      Tack för referensen till Snaphanen.dk!

      KJ

      Radera
    2. I Sverige är det feminism och radikalt, att tillåta selektiva aborter på flickor.

      Jag säger om svensk feminism, som Marx lär ha sagt om marxismen:

      "Kalla mig vad som helst, bara inte marxist!"

      Tant Svart

      Radera
  4. Till Dag och doakörens unisona röster!

    Nå, där kom ett svar på de frågor, som jag ställde. Föredömligt snabbt,dock icke föredömligt koncist.

    Först en liten tidskorrigering. Jag råkade skriva 56 år med kvinnliga präster.Det var KM-beslutet, som öppnade vägen för dem, som togs 1958. Det ändrar dock ej frågornas karaktär.
    Sedan Dags nya krumbukter, som han synes ha utvecklat ett mästerskap i:
    -Dagens segloras åsikter i abortfrågan - vilka jag heller inte gillar - har inte med frågorna att göra. Man är inte oliktänkande, därför att man anser, vilket är självklart, att abortfrågan är etisk och inte en jämställdhetsfråga.
    Detsamma kan sägas om äktenskapssynen; det är många flera än Dag och hans doakör som inte vill se samkönade äktenskap. Men är alla därför "oliktänkande"?

    Dag slår sedan fast att huvudfrågan är vad han och ovannämnda kör anser vara Herrens önskan. Där, kära läsare, kommer anspråkstänkandet, tolkningsprivilegiet fram. Och, om man så vill, oviljan - den ovilja som jag hört i ton, skådat i skrift och som är till yttermera viss dokumenterad på andra sätt - att förstå, lyssna till, resonera med majoriteten.
    -Hör vår sång, utropar körledaren Dag. Ifrågasätt den inte, den är en gång för alla given. Stå, om ej i givakt stora majoritet, så ändock still. Vi vet, vi kan, wir sind das Volk!

    Jag anser också, att Mohedasonen inte borde ha dragit in nazisterna i sina kommentarer. Att göra jämförelser mellan en stabil demokratis folkkyrka och kyrkan i dåtidens vidriga nazistdiktatur är opassande.

    Är Dag verkligen diskriminerad? Nej, hävdar jag. Han är en välutbildad präst med lång tjänstgöring bakom sig i Svenska kyrkan. Han tillhör denna kyrkas högsta beslutande organ, är - enligt egen uppgift -till och med ålderspresident i KM - han predikar i kyrkor, förrättar dop, konfirmationer, begravningar, har alltid tillhört kyrkan och har, dessbättre, inga som helst deklarerade avsikter att vända den ryggen.
    En prästvigd, disputerad, flitig konsument av litteratur, rikskänd debattör och skribent KM-ledamot diskriminerad?
    Allt, kära läsare, än en gång, faller på sin egen orimlighet. Här spelar hans känsla - eller är det de förvisso avancerade demagogiska taslanger som han besitter? - honom ett spratt.
    Verkligheten är att han är en av oss alla i Svenska kyrkan. En av das Volk i Svenska kyrkan.
    Gläd Dig, Dag, och komponera en sång till doakören om den underbara känslan av och tryggheten i att vara stabilt förankrad i vår svenska folkkyrka. Ingen, aldrig så påstått usel, politiskt tillsatt - som doakörens mantra brukar ljuda - kommer att visa Dig på porten, dvs be Dig lämna folkkyrkan.

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bengt Olof resonerar som kolonialmakterna gjorde för hundra år sedan:

      Diskriminerar vi infödingarna? Nej, vi har ju byggt järnvägar och gett dem möjligheter till utbildning. De kan bli lärare och få administrativa uppgifter, de kan t.o.m. bli soldater (fast naturligtvis bara underofficerare) och poliser (bara de lyder de order deras vita chefer ger). Vi tycker att de är otacksamma när de klagar på oss!

      Radera
    2. Vad säger biskop Göran då om kvinnorna som bara får bli diakonissor? Då är det inte kolonialt utan kongenialt? / Magnus Olsson

      Radera
    3. Bengt Olof,
      vad har du emot doakörer? I Uppenbarelseboken kapitel 7 vers 9 kan du läsa om en rätt häftig doakör.

      -Herbert

      Radera
    4. @+Göran, en klockren kommentar!

      Radera
    5. Nä, medlemsavgiften vill dom ha i organisationen. Bara man sen håller käft och låter överheten sköta ruljansen, får man gärna betala...

      Radera
    6. Magnus, jag tillhör dem som inte tror att män och kvinnor är lika i allt. Min uppmaning till dem som menar att man skall anse det, är att i så fall verka för att få ett slut på uppdelningen mellan herrar och damer inom idrotten.

      Radera
    7. Biskop Göran. Skall det uppfattas som att du principiellt inte har något emot kvinnor som präster under förutsättning att de bara är präster bland kvinnor och att du menar att det samma gäller för män? Vill minnas att Dr Luther har någon sådan passage om att kvinnor kan vara präster på 1500-talet under förutsättning att endast kvinnor och barn är närvarande. / Magnus Olsson

      Radera
    8. VAD JAG INTE BEGRIPER ÄR ATT BENGT-OLOF SÄGER ATT VÅR DOAKÖR ÄR UNISON. SJÄLV TYCKER JAG ATT DEN ÄR POLYFÅN OCH BESTÅR AV MÅNGA STÄMMOR! MAN KAN FAKTISKT LÄRA SIG ATT SJUNGA BÅDE I KANON OCH I STÄMMOR MED SIG SJÄLV, BARA MAN ÖVAR PÅ RÄTT SÄTT.

      Radera
    9. POLYF-Å-N, var ordet.

      ;-)

      Radera
  5. En dag begravs bloggaren, då slipper han analysera vad Svenska kyrkan tänker. / Magnus Olsson vars almenscka också skall sluta föras.

    SvaraRadera
  6. f Dag,

    Ni är en av de få som Gud har skänkt kunskaper utöver det vanliga...En som kan kämpa emot och vinna en strid mot heretikerna som har infekterad
    svky. Jag vet att had ni debatterat Ann Heberlein istället för Marcus Birro så hade ni satt henne på plats. Det krävs mycket fastande och ett rikt böneliv för att kämpa emot ondskans makter som tar sig in i människan.

    In Christ's Love,

    Nils Johannes

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tycker att både Ann H och Marcus B borde sättas på plats. Men jag tror inte att Dag Sandahl är rätte mannen för det. Snarare Bengt-Olof Dike.

      "En ur begåvningsreserven"

      Radera
  7. Andra Korintherbrevet är väl kvittot på hur Paulus kämpade för sin trosuppfattning.
    Vad hade hänt om Paulus verkat i vår tid?

    Samhällsutvecklingen speglar svårigheten att bibehålla den äldre trosuppfattningen. Dessutom kördes de oliktänkande prästerna av politiker. Vem kämpade som Paulus??

    Det kanske finnes en möjlighet att stadfästa EN ENHETLIG TOLKNING för alla kyrkor i världen. Då ligger nog Katolicismen bäst till.
    PS. det låter en aning riskabelt att höra"låt barnen komma till mig" - men i alla fall.

    SvaraRadera
  8. Det låter stiligt och stort, att Bloggardag är i trygg majoritet med katolska och ortodoxa kyrkor.

    Om ortodoxa kyrkomedlemmars tro i väst, vågar jag knappast uttala mig.

    Katolikers, däremot, skiljer sig bara marginellt från protestanters uppfattningar. Katolikerna är ofta rejält sekulariserade och materialistiska. Skulle frågor om kvinnligt prästerskap, abort, kyrkans auktoritet och samkönade vigslar läggas ut till medlemsomröstning, skulle tidens tankar kvickt slå igenom. Så kanske inte utanför Europa och Nordamerika, dock.

    Det enda, som tycks hindra den katolska kyrkan från modernistiskt vansinne är påveämbetet. Denna konservativa, modererande bromsklots, med mångtusenårig erfarenhet tycks vara räddningen, när folket nu helst dansar kring guldkalven och vill återvända till Egyptens köttgrytor och dess polyamorösa gudar.

    Vår vän Bloggardag är rimligen minoritet i vår del av världen, hur man än vänder och vrider på saken.

    Men med dr Luther står han där han står och kan inget annat. Så hjälpe honom då Gud!


    Tant Svart

    SvaraRadera
  9. BOD :Anser du att de som följer dig och har dina åsikter är din "doakör" ?
    Vet du något om mig och andra läsare som vi inte vet själva.
    Ser du dem som har ungefär samma åsikter som Dag S som korkade, lättledda och i utan möjlighet att tänka själv ? Jag tar mycket illa vid att bli så nedtryckt och nedvärderad av dina skrivningar.
    I min del av landet har jag i min församling i svk sett mycket av det som Dag skriver.
    Jag har sett det politiska spelet och hur man fördriver dem som inte tänker korrekt. Och det korrekta har inte med bibelordet att göra.
    Inte ens prästen vill ha bibelundervisning, kanske för att folk då börjar läsa själva och börjar se vad som står och kanske då börjar ifrågasätta det som i dagens svk är sanning. Istället låter han en anställd som inte har varken hjärta för eller kunskap i Ordet tala om "vad som helst" till de nykristna som finns i kyrkan. (Vilket naturligtvis får till konsekvens att de lämnar församlingen och går dit de får "mat")
    Jag tycker att det är som på väckelsetiden då folket inte fick läsa ordet själva utan fick bryta sig ut i egna församlingar.
    Nej BOD , jag tror inte att vi som du kallar doakör är kvinnoprästmotståndare.
    Dessa motståndare har jag sökt för att kunna ha en dialog och förstå hur de tänker. De utmålas ju som onda men jag har upplevt att de är de som med stor smärta, ödmjukhet och allvar lider med dessa frågor. Hatet och föraktet har jag sett från dem som bekämpar de sk "kv prästmotståndarna"... (Vilket ju fö har blivit en titel ! Jag såg den under Dags namn i en intervju för en tid sedan)
    MM

    SvaraRadera
    Svar
    1. Signatur MM
      Bra inlägg!

      Själv tillhör jag inte svenska kyrkan men träffar förstås många därifrån som pratar om de problem, det lidande, de brottas med bara för att de har kristna uppfattningar som svenska kyrkan inte fann märkliga, onda, nedvärderade eller rentav kristna för ett par decennier sedan.

      Många säger att det är högt i tak/låga trösklar i svenska kyrkan. Men det håller jag knappast med om.

      För mig är det tydligt hur politiserad svenska kyrkan är. Ett exempel på en olycklig blandning av tro och politik och den frukten smakar inte gott.

      Politiseringen försvårar också närmandet mellan kyrkorna.









      Radera
  10. Med den kristocentriska förkunnelsen och dess sakramentala praxis kommer allt det andra som man så ivrigt först söker efter (demokrati frihet jämlikhet osv)

    SvaraRadera
  11. Heja Dag. Du drar ner brallorna på hela etablisemanget. Detta har blivit min favoritblogg sen några månader tillbaka. Du ger mig hopp om den svenska kyrka jag lämnade för några år sedan. Kristen, döpt och konfirmerad är jag dock fortfarande. :-) / Stefan

    SvaraRadera
  12. När det gäller abortfrågan har jag i klart minne hur dåvarande ärkebiskop Ruben Josefsson framträdde i TV-nyheterna med ett klart ställningstagande för de ofödda och mot den föreslagna nya abortlagen. Det måste ha varit 1972./Gustaf Björck

    SvaraRadera
  13. OLIKTÄNKANDE!!
    Så var Dags rubrik denna dag. Och det är ju en passande rubrik när Bengt Olof Dike skall kommenteras. Jag har alltid undrat vem är egentligen Bengt Olof Dike? Så jag gick in och slog på hans namn fick upp följande svar på metrobloggen med just min undran: Vem är egentligen Bengt-Olof Dike? En person vid namn Segerfeldt ger svaret: "Mannen med de tokiga PÅHOPPEN I AFTONBLADET, Bengt-Olof Dike, är tillbaka. Denna gång på DAGENS OPINION. Och det med samma okunnighet och outhärdliga tonfall som tidigare. Det är inte förvånande. För snart finns det inte en förening, organisation eller arbetsplats där Dike inte gjort sig omöjlig. Han fick sparken från Norrköpings Tidningar, han BLEV UTESLUTEN ur Moderaterna och befinner sig i haveristiska RÄTTSTVISTER. Kort sagt, det är en person som i decennier bråkat med allt och alla.
    Det kan vara bra att ha klart för sig, när man läser hans texter."

    Ja, det var ord och inga visor det. Men förklarande var det. Han tycks sätta en ära i att göra sig omöjlig i alla sammanhang och nu gör han sitt bästa då på denna blogg. "Okunnighet och outhärdliga tonfall", stod det. Man undrar om han tror på det han själv skriver, eller om motivet att skriva just är detta att vara en "motvallskäring" som vi brukar säga på västgötska. Ja, jag bestämmer ju inte över denna blogg, men är det egentligen någon mening att ta in hans kommentarer här på bloggen? De går ju stick i stäv med så gott som allas uppfattningar här. Men å andra sidan, skall det vara en fri debatt, så skall det väl vara det också. Det är kanske så Dag ser det, och snällt är väl det då, mot Dike vill säga.

    "Präst från Skara stift"

    SvaraRadera
    Svar
    1. En stor eloge till "Präst frå Skara Stift" för att ha dragit ner brallorna på BOD, ty det verkar som han är den som är en "sur gubbe" och inte f. Dag. Jag har länge undrat varför det finns så många oplockade gäss emellan f. Dag och BOD. Nu är det dags för BOD att be f. Dag om ursäkt för alla påhopp och karatärsassassinationer under alla dessa år. Jag tror att f. Dag är villig att förlåta och glömma allt groll men BOD tycks ha det väldigt svårt att göra detsamma.

      Pax Vobiscum,

      Nils Johannes

      Radera
  14. Är det möjligt att avdöpa och avkonfirmera sig?

    SvaraRadera
  15. Anonym, MM, Präst från Skara stift och andra kommentatorer!

    Ingen av er diskuterar faktiskt sakfrågorna och det jag skrev om orimligheten i att framträda som oliktänkande och diskriminerad. Det är i stället nya utfall mot kyrkan och dess förtroendevald utan preciseringar. Och en av er har från en blogg citerat en av Sveriges mest utrerade extremliberaler, Fredrik Segerfeldt (men källa anges inte ovan), som jag med rätta har kritiserat flera gånger. Då får man ta sådana här angrepp. Men snälla ni, berätta i stället hur man kan vara diskriminerad och oliktänkande om man tillhör Svenska kyrkans högsta beslutande organ, är prästvigd, stannar kvar i kyrkan och gör en insats för kyrkan och saken!
    Och oliktänkande innebär som bekant att man är regimmotståndare. Men det är ju ingalunda Dag. och visst håller ni alltid med honom och sjunger i kören.

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. Diskriminering, är det sådant som gör att om man hyser vissa åsikter så kan man inte bli chef, t.ex. kyrkoherde?
      Eller är det sånt som gör att man inte kan få vissa utnämningar, t.ex. en oprästvigning om man högaktar det äktenskapbegrepp som SvK omfattade för bara några år sedan?

      Det kan man väl kalla sakfråga, eller?

      Visst sjutton kan man vara oliktänkare i sakfrågor utan att man automatiskt är regimmotståndare? Det lär ju finnas en och annan Centerpartist som är för polygami utan att vara regimmotståndare för det!

      Jag tycker vissa åsikter utifrån min erfarenhet och mitt intellekt och en av dessa åsikter är att redaktör emeritus Dike inte lyckas visa respekt för mig som kommentator. Jag är allt som oftast oliktänkande visavi Bengt Olog Dike, trots att han inte kan betraktas som regim på donna blogg.

      Radera
    2. BOD

      Hmmmm
      Sakfrågan var det tal om.

      När ska du ta i dem?

      Allt Gott
      Anders Gunnarsson

      Radera
    3. Nu sa han det igen BOD ! "Sjunger i kören". Är det inte för att förminska och nedvärdera kommentarer som inte faller dig i smaken !
      Visst kan man vara diskriminerad och oliktänkande om man tillhör...vilket organ som helst....varför skulle man inte kunna det !
      Att många stannar kvar i sin prästtjänst i Svk är,vad jag stackars "körsångare " förstår för att man känner att det är en kallelse från Gud och för att man älskar sin kyrka. Men inte har det väl gått dig förbi att många av dessa präster har blivit stoppade i att få "högre" tjänster i kyrkan ? Kanske hamnar man i en avkrok ilandet. Kyrkoherde är inte att tänka på ! Och biskop....ojojoj....I kyrkomötessammanhang är det vad jag förstår väldigt lätt att utesluta oliktänkande. För mig,enkla människa, är demokrati att lyssna även på oliktänkande , försöka att förstå. I det politiska sammanhanget gäller det att följa partilinjen och se till att den segrar. Jag har sett det i kommunen och jag har sett det i kyrkan.
      I Svk är det jättehögt i tak...om man inte tycker att bibelordet och Herren Gud har något att säga till om . Annars är det faktiskt ganska lågt.
      För övrigt har jag varit förtroendevald i många år. Vad var det för precisering du sökte ?
      MM

      Radera
  16. Till Anonym: Nej. Gud ångrar inte sina gåvor. Däremot kan man ju strunta i att man är döpt och konfirmerad och då har man absolut ingen nytta av det. Så då finns det inget behov av att avdöpas eller dekonfirmeras eller vad man vill kalla det. Skulle man dock börja ta tron på allvar får man inte döpa om, bara börja att leva ett liv i tro och regelbundet mottagande av altarets sakrament, nattvarden. Då välsignar Gud rikligt.

    SvaraRadera
  17. Till det kollektiv ovan (doakören) som faktiskt inte närmare kommenterat mitt påpekande, att Dag varken är diskriminerad eller oliktänkande!

    I stället finner en (körmedlem) anledning att söka uppgifter om min person. Det står vederbörande förstås fritt. Men har det någon relevans, som någon frågade i annat sammanhang här. Men vederbörande vet inte ett smack om orsakssambanden till tvisten med min dåvarande tidning eller uteslutningen från Moderaterna; Dag vet nog mer om det sistnämnda, eftersom den gjordes, sedan jag avslöjat tre ledande förtroendevalda kyrkoföreträdare i Norrköping - två med beteckningen M och den andra centerpartist - med att ha skott sig med femsiffriga belopp för förlorad arbetsförtjänst utan att kunna styrka saken. En av dem (M) begärde omedelbart min uteslutning och fick tio månader senare igenom sitt krav hos partiledningen och med en fullständigt grotesk motivering om att jag hade skadat partiet i de organ jag satt och hade suttit. Åtta partivänner i dessa organ dementerade detta skriftligt i sju intyg, samtidigt som jag också mindre än ett år dessförinnan hade omvalts på KM-listorna, till stiftsstyrelsen osv. Partistyrelsen vägrade sedan konsekvent upprättelse; här kan man verkligen tala om partimakt och justitiemord!
    Allt jag sätter på pränt i denna sak kan vidimeras av många. jag har inget att dölja. Påstådda rättstvister är attackerande ord från den nämnde extremliberalen, vars många bisarra åsikter jag dessförinnan hade redovisat. Och vill någon, fast det fortfarande inte har med aktuella sakfrågor att göra, veta mer om tvisten mellan mig och tidningen, har jag heller inget att dölja. Jag kan också berätta att jag fyra (4) gånger har begärt resning i HD i fallet och successivt lämnat in nya uppgifter. Välkommen och fråga, den som vill, men det vore bra om diskussionen nu kan koncentreras kring frågan hur den, som är en del i kyrkans högsta beslutande organ, KM, är prästvigd och arbetar för vår kära folkkyrka kan vara diskriminerad.
    Är man oliktänkande, om man är en del i regimen? Högsta ledningen för kyrkan? Som fattar ett stort antal beslut om bland annat kyrkans framtid?
    Som viger, döper, begraver i Guds namn och Hans kyrka? Som troget stannar kvar i kyrkan och, mig veterligt, inte heller har för avsikt att lämna den.
    Nej, bort det bäste körledare och dito medlemmar! Körledarens plats i Svenska kyrkan är alltså lika säker som Stefan Löfvéns medlemskap är i SAP. Den som är diskriminerad är förstås utanför allt detta. Och för den oliktänkande är det omöjligt att göra allt det för kyrkan som Dag har gjort, gör och kommer att göra i morgon.

    Därför är det så trist, så fel så groteskt överdrivet att - som kan läsas ovan - se dessa ideliga påståenden om fördrivna kyrkoföreträdare, plågade, ställda åt sidan, attackerade, nedtrampade i dyn av uppenbart alltid och utan urskillning motbjudande, maktdrivna "politiker" som målas ut som infamt övervakande dem som ser sig som offer! Man riktigt ser bilden framför sig, den som en konstnär skulle kunna interfoliera: politikern med sarkastiskt överlägset leende stående utanför kyrkporten med piskan i handen som är riktad mot "offren":
    -Passa er nu, ni avfällingar, som inte vill acceptera vad mitt parti har bestämt i Folkets hus eller Medborgarhuset. Välj era ord i predikan. Är ni tveksamma så fråga först våra ombudsmän!

    En rättvis beskrivning av Svenska kyrkan? Nej bort även detta - en gång för alla. Byt ordet diskriminerad mot diskuterande. Och ta bort prefixet "olik" i ordet oliktänkande!
    Låt oss också då verkligen se reella exempel på det sistnämnda i doakören! Än har i varje fall jag inte sett något som utmanar Dags åsikter.
    Tråkigt, ty inte är väl den frispråkige Mohedasonen - som jag tidigare har undrat - sakrosankt? i så fall minskar min respekt för körens tonargter.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vem är den anonyme här ovan tro, och vem talar han om? Jag förstår ingenting. Han verkar så upprörd. Någon som vet?

      Anonym nr 2

      Radera
    2. Bäste BOD.
      Bara för att man är oliktänkande mot dig, så behöver man inte med ett enda ord bekräfta Dags åsikter. Än mindre bli verblat förminskad genom att benämnas "doakör", "körmedlemmar" eller liknande.

      Du vill alltså på fullt allvar hävda att ingen präst någonsin har blivit obehörigförklarad till kyrkoherdetjänster för att tänkt "olika" om prästämbetets öppenhet mot kvinnor?
      Det står ju i själva direktivet och är grunden för själva behörighetsförklaringen!

      Biskop Brunne var troligen oliktänkande kring SvK tidigare äktenskapsbegrepp. Ärkebiskopen ver det definitiv, men ändrade sig hastigt efter ett riksdagsbeslut.

      Att det finns en demokratisk ordning i SvK där även oliktänkande kan få plats i högsta beslutande demokratiska organ, hindrar inte att det finns effektiva spärrar mot oliktänkandes möjlighet till karriär i tjäntesmannaorganisationen.

      Själva syftet med biskopsbeslutet 1993 om att inte prästviga oliktänkande i ämbetsfrågan är väl att sklija ut dessa oliktänkande?

      Jag förväntar mig inte svar i sakfrågan från BOD, bara ytterliggare raljerande och härskartekniker om "doakör" och liknande.
      Vad jag tycker om denna debatteknik beskriver jag utförligt i mitt svar till BOD 2013-12-28 under "Menlösa barns dag".

      Peter T, som vägrar ettiketera sin meningsmotståndare.

      Radera
  18. Bengt Olov Dike har blivit denna bloggs variant på "Baghdad Bob", propagandamannen som skröt om de irakiska styrkornas väldiga framgångar-medan man kunde se amerikanska sridsvagnar köra omkring bakom ryggen på honom. Nej, BOD, vi har upplevt och upplever, det du inte tror finns. fm

    SvaraRadera
  19. Givetvis är en person som BOD ett rött skynke i Det Nya Arbetarepartiet, där libertarianer har den reella makten, och bara den tunnaste av konservativa fernissor i valtider tillåts maskera alltför utmanande delar av den reella, närmast populistiska, politiska agendan. Att bli utmobbad av fifflande, libertarianska partipampar är hedrande, om än smärtsamt.

    När vi kommer till den envetna kampen i dessa kommentarsfält:

    Vilket är målet?

    Tror verkligen BOD, att han kan övertyga någon med egen insikt om att det är högt i tak i SvK? Att vägen tillbaka till statskyrkan står öppen? Att politikerstyret har framtiden för sig?



    KJ

    SvaraRadera
  20. Peter T, Anonym och KJ!

    Det är förunderligt att ni med tystnad förbigår min slutsats, att den som sitter i Svenska kyrkans högsta organ och verkar som präst inte kan vara diskriminerad och vara oliktänkande. Med oliktänkande menar man ju en person, som verkar MOT regimen, inte är en del av den, tillika dess ledning. Och som vill fortsätta att vara en del därav.

    Att jämföra mig med Saddam Husseins handgångne storljugare, framkallar möjligen leenden hos avsändaren av jämförelsen, liksom ordet "härskartekniker" säkerligen gläder Peter T. Men det tillför ju inte sakdebatten något. Peter T har sedan inget annat att komma med som exempel på hur diskriminerad och förföljd den gruppen är som inte har "karriärmöjligheter, dvs är motståndare till att det ena könet skall få tillträde till prästämbetet. Och om han känner sig kränkt av att av mig betraktas som en medlem i Dags doakör, beror det helt och hållet på honom själv: Har han någon gång uttryck en annan uppfattning än Dag? I varje fall inte som jag har kunnat se här på spalterna.

    Men låt oss ett ögonblick berörda ovannämnda fråga, som inte lämnar Peter T någon ro och hindrar många från att klättra i karriärstegen.
    Hans text kan inte ge någon annan slutsats än att han anser, att också kvinnoprästmotståndarna skall kunna bli kyrkoherdar och vigas till biskopar. Vilken blir då följden av en sådan ordning? Jo att vissa församlingar blir - för att använda Dags militära termer - manliga bastioner, då en kvinnoprästmotståndare inte kan tjänstgöra med en kvinna. och konsekvenserna för ett stift, om Peter T eller någon annan av hans teologiska fränder blir biskop, riskerar bliR betydande. Att ett kön helt stängs ute från kyrkliga ämbeten har naturligtvis,som Peter T vet, inget stöd i opinionen. Men här skall ändock KM följa en minoritets önskan och negligera den stora majoriteten.Skall det göra så också i andra frågor - och de är som bekant många - som beslutas av mötet?
    Följden blir sedan även att vissa församlingar i Svenska kyrkan blir vad som kan kallas fristående öar, som skiljer sig från alla andra församlingar i landet. Gör här jämförelsen med vårt lands grundlagar och övriga författningar, Peter T och föreställ Dig följderna av att dessa inte skulle gälla för befolkningen i vissa området i landet. Verkar en sådan ordning rimlig, rättvis och förnuftig? KO skall - kan man också formulera saken - inte gälla för alla församlingar.
    Det säger sig självt att det måste vara ordning, konsekvens och samma regler för alla församlingar och alla kyrkans tillhöriga. Är detta så svårt att förstå, Peter T? Tänk då vänligen efter ytterligare en gång.

    Och slutligen vidhåller jag förstås påståendet att kyrkan är öppen för envar, välkomnande för envar, visar ingen på porten och slår absolut ej igen portarna i ansiktet på Dag och Peter T. Den som objektivt vill undersöka saken, ser snabbt att det givetvis är så. Men den som lever kvar i den felaktiga martyr- och offerrollen, grämer sig över påstådda oförrätter och aldrig kan upphöra med svepande, osakliga och orättvisa anklagelser mot kyrkan, lär tyvärr inte förbyta denna destruktiva aktivitet mot det positiva, ljusa och glädjande det är att med gott humör, vänliga tankar och öppet sinne göra en insats för den Högste i Svea rikes stolta folkkyrka.
    Du är varmt välkommen, Peter T som en av dem. Och här - skall det särskilt inskärpas - välkomnas lika varmt också övriga av Dags körmedlemmar!

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bastioner eller Ruiner.

      Dike har tydligen glömt att hela frågan om kvinnor i prästämbetet är kantad av svek från översittarnas sida. Regeringen med Edenman i spetsen lovade 1958 att till införande av kvinnliga präster skulle också ingå löftet fogas att lagen skulle tolkas så att även motståndarna skulle ha hemortsrätt i kyrkan, oinskränkt. Men så blev det ju inte.
      Kyrkopolitikerna nonchalerade helt denna passus och snart blev det nästintill skottpengar på dissidenterna. Dike förfasar sig över att de stift som genom sin biskop inte vigde kvinnor till präster blev till manliga bastioner. Ja, så blev det ju. Göteborgs stift var ju det sista stift som kunde liknas vid detta, då Gärtner inte vigde kvinnor.
      Manliga kandidater från andra stift sökte sig dit, lät prästviga sig där.
      Men vad är det för fel med en manlig bastion? Det finns tolv stift till.
      Bastion står för något som är starkt. Hellre en bastion än en ruin. Snart står alla stiften i vår kyrka på ruinens brant därför att de har svikit både sina en gång givna löften och även Herren. Ruinen består snart av bara kvinnliga präster. Det är redan en betydande slagsida åt det hållet. I Göteborg senast vigdes sju kvinnor och en man. Tendensen talar sitt tydliga språk i alla stift. Dike kanske även vill kalla detta för en bastion? Det kanske snart är dags för prästvigningsstopp av kvinnliga kandidater. Eller hur ser Dike på detta? Är det en bra utveckling att vi snart kan hylla den siste prästerlige manlige Mohikanen? Var det så det var tänkt redan från början?

      "Präst från Skara stift"

      Radera
    2. Jag kan ju i all enkelhet konstatera att vi uppenbarligen inte har samma definitoin av ordet "oliktänkande".
      Min tolkning: "Någon som tänker annorlunda är majoriteten i en viss fråga."
      BODs tolkning: "Med oliktänkande menar man ju en person, som verkar MOT regimen, inte är en del av den, tillika dess ledning."

      Min tidigare åsiktsbrytning med BOD (jag har ju inte med något ord antytt VAD jag tycker om Dags åsikter, eller vad jag personligen tycker om prästvigningsstoppet), har utgått från min deffintion av ordet, vilket framgått med all önskvärd tydlighet.

      Om vi då tittar på BODs definition så är fortfarande en del av mina argument hållbara.
      Jag har redan gett utmärka exempel på hur ärkebiskopen ändrade åsikt i äktenskapsfrågan innan kyrkomötets beslut. Någon gång i den processen var han bevisnligen oliktänkande.

      Att BOD sedan ger logiska argument för prästvignings- och nomineringsstoppet är näppeligen något bevis för att det de facto är åsiktsdiskriminering det är fråga om.
      Att hävda att t.ex. Dag Sandahl inte har blivit diskriminerad vid tillsättning/behörighetsförklaring av kyrkoherdetjänster har ingenting att göra med att han är demokratiskt vald till kyrkomötet.

      Om dåvarande jämställdhetsminister Nyamko Sabuni blivit kallad neger i riksdagen skulle väl hon vara diskriminerad trots att hon satt i regeringen, eller hur?
      Om Fredrik Federley tycker att polygami borde legaliseras så är han oliktänkande inom C, trots att han sitter i partistyrelsen.

      Jag håller med om att "kyrkan är öppen för envar, välkomnande för envar, visar ingen på porten och slår absolut ej igen portarna i ansiktet ..", något som verkligen borde vara kännetecknande för kyrkan.

      Efter Debatt i Svt i veckan verkar ju dock inte alla tycka så, åtminstone inte Ann Heberlein. Av Dagens Seglora så verkar ju Helle Klein kanske inte tycka så heller.

      Så låt oss då komma överens om att det borde vara öppenhet som gäller.
      Men låt oss också vara överens om att det vid prästvigningar, kyrkoherde- och biskopsbehörigsförklaringar sker bortrensning(diskriminering) av oliktänkande. Detta sker ju, oavsett om vi tycker att det är bra eller inte (jag avslöjar inte vad jag tycker i detta inlägg).

      Den för mig kanske viktigaste sakfrågan är graden av individers, prästers, biskopars och kyrkors respektive oliktänkande mot kyrkans Herre.

      Här borde det inte vara svårt att komma överens om att dagens SvK inte direkt ligger i den teologiska och praktiska mittfåran i Kristi kyrka genom alla tider.

      (Nu har jag försökt hitta åsikter jag troligen delar med BOD, i något annat inlägg kanske jag ger uttryck för några åsikter jag delar med BloggarDag.)

      Radera
  21. Till Skaraprästen och Peter T!
    Manliga bastioner är inget fel, konkluderar i frågeform den förstnämnde och ondgör sig - ja ordet kan användas - över att kvinnor dominerar prästutbildningen.
    Var lugn, käre Skarapräst, manliga präster finns och kommer att finnas också i framtiden. Under förutsättning att de bejakar existen av kvinnliga präster. Konstigare är det inte.
    Varför liknar Du kyrkan vid en ruin, om det finns kvinnliga präster i den?
    Jag tycker inte ordvalet är värdigt en präst. Tacksam därför om Du vill ta tillbaka det.

    Vad gäller Peter T:s definition av de båda aktuella orden oliktänkande och diskriminering är den anpassad till hans (och teologiska fränders) åsikter.
    En oliktänkande i vedertaget språkbruk är just en, som står i stark opposition
    till exempelvis makten i diktaturer och som därför inte sällan fängslas, hålls i husarrest eller på annat sätt stängs ute från samhället och samhällslivet.

    BENGT OLOF DIKE
    Kontrafaktiska spekulationer om vår förre mininster Sabuni är ointressanta, därför att det veterligt och dessbättre INTE är någon, som har kallat henne med det ord, som Peter nämner. Detsamma gäller debatten mellan Birro och Heberlein och Helle Kleins åsikter.
    Peter slår sedan fast den viktiga frågan om graden av oliktänkande om den Högste.
    Men kan samme Peter då tvärsäkert slå fast vilka som är rätt- respektkive oliktänkande mot Honom? Har han (peter) och Dag rätt och andra, exempelvios KM:s majoritet fel?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Med BOd defintion av oliktänkande " en, som står i stark opposition
      till exempelvis makten i diktaturer och som därför inte sällan fängslas, hålls i husarrest eller på annat sätt stängs ute från samhället och samhällslivet" så kan vi ju var och en konstatera att det inte finns oliktänkade i detta land.
      De finns ju enligt ovanstående per defintion bara i länder där de fängslas.

      Att härleda ordet till att "tänka olika", som antyda av Svenska Akademins ordlista, där exemplet på adjektivet "olika" är just att tänka olika.

      Tänka sig, jag trodde att jag och Bengt Olof Dike tänkte olika om ordet "oliktänkande", men det gör vi uppenbarligen inte då ingendera av oss är fängslad.

      Det återstår då att utreda hur man kan anse att citatet "Under förutsättning att de bejakar existen av kvinnliga präster" inte diskriminerar de som tänker så (d.v.s. olikt KO idag, men likt KO före 1958). Utsortering p.g.a. åsikter är uppenbarligen in diskriminerande i somligas ögon.

      Detta något tvåsamma meningsutbyte fokuserar kring bloggrublikens ord. Jag kan därför inte kännas vid att jag kapat bloggen, även om jag ber om ursäkt för den rika ordmängden i mina kommentarer. Det kan tyvärr bli så iblnad när man gör så brutalt olika tolkningar av två relativt vardagliga ord.

      Radera
    2. Nej du Dike

      jag tar inte tillbaka någonting. Jag lever inte som du med skygglappar för ögonen, tydligen helt oförmögen att se hur det barkar utför med vår kyrka. När jag använde orden "ruin", så menade jag givetvis inte att på många av våra kyrkor har taket rasat in, fönstren blåst ut och bara väggarna står kvar. Det kan väl snart nog bli så också för all del. När jag åker omkring i vårt kyrktäta stift, så ser jag väldigt många kyrkor som det kanske aldrig eller i vart sällan blir några mer gudstjänster i. Den kyrkliga traditionen att gå till Guds hus på söndagarna har ebbat ut. Kyrkorna förblir tomma ett tag till innan något måste göras åt det hela. Det var detta jag avsåg med uttrycket ruin. Men det fattade du tydligen inte. Här kan man verkligen tala om oliktänkande. Du ser till det yttre. Jag ser till det inre.
      En stor skuld till att det blivit så är den sekularisering som kyrkan drabbats av. Ett sekulariserat folk behöver ingen sekulariserad kyrka. Det kan du tydligen inte heller se eller förstå. Du framhåller de kvinnliga prästernas stora förtjänst för vår kyrka. På vilket sätt då, om jag får fråga? Vilken enorm väckelse har de frammanat? Var det inte detta man trodde skulle ske i och med deras intåg. I vilket läger finns de mest radikala prästerna, de som aldrig skulle tänka sig titta i kyrkans bekännelseskrifter, för de är sig själva nog att kunna förstå vad kyrkan skall stå för. Hur läser och tolkar de Bibeln? Hur många kvinnliga präster tolkar enkönade äktenskap enligt bibeln och den tradition som våra stora systerkyrkor står för? Hur ser de på jungfrufödelsen, på Jesu uppståndelse, på Jesus själv (de vill ju inte kalla honom Herre för det är för diskriminerande emot det kvinnliga könet), de kan inte se skillnaden på Jesu betydelse i jämförelse med profeten Muhammed för en kristen kyrka. Listan skulle på avvikelser skulle kunna göras längre, men jag nöjer mig så.
      Det allvarliga är idag att den radikala synen inte längre berör ytterkanterna av kristen tro, utan med de kvinnliga prästernas hjälp förvandlas även det som hör till en kristen kyrkas allra innersta kärna, något man inte får tubba på för man skall kunna kalla kyrkan för Kristi kyrka. Det sliras alldeles för mycket i svaren på kyrkans viktigaste trossatser. Det är detta jag kallar för "ruin" av vår kyrka. Där är vi redan idag.
      Du nämner att det vigs manliga präster in i vår kyrka idag också och ser det som något tröstefullt. Är det detta? Vilken syn har de på exempelvis de frågor jag skisserat här ovan. Skiljer de sig från de kvinnliga prästernas syn på kristen tro? Knappast. Det viktigaste som skall ingå i deras trossystem är att de anammar de kvinnliga kollegorna, dvs är politiskt korrekta i sin tro gentemot systemet. Och samtidigt finns det då manliga prästkandidater som nekas prästvigning därför att de inte kan se ett rätt mönster med ett kvinnligt ämbete som förenligt med Skriften och traditionen. Och då är man inte politiskt korrekt i sin syn.
      Men du är politiskt korrekt hr Dike. Du smälter så väl in bland de politiskt styrande i vår kyrka. Du får vara hur oliktänkande som helst, och det går an. Men du skall veta, att du lever i en ruin och du har ingen anledning att slå dig för bröstet och tycka att detta är helt underbart, för det är det inte. En ruin är alltid orsakad av en katastrof. Ser man inte det, då är man verkligen oliktänkande.

      "Präst från Skara stift"

      Radera
  22. Till Skaraprästen!

    Det är med sorg i sinnet som jag läser Din starkt veklagande utläggning om vår älskade folkkyrka med dess felaktriga slutsats,att det är kvinnornas tillträde till prästämbetet som lett till flyktade tillhöriga, accelererande sekularisering och minskade siffror för olika förrättningar.

    Du tror mig förstås inte, när jag förnekar att den utvecklingen - är jag den första att också bli mycket ledsen över - är följden av kvinnornas intåg i predikstolarna. Inte alls, ty kvinnor kan förstås vara lika bra missionärer (spridare av evangeliet) som män. Gudstjänstbesökarnas antal minskar givetvis inte, därför att kvinnor står framför altaret eller i predikstolen - hur kan Du tro detta?

    Kyrkans tillbakagång - särskilt accentuerad de senaste tretton åren - är direkt kopplad till (som jag flera gånger på denna blogg har erinrat om) skilsmässan från staten som starkt ökade utträdessiffrorna och försämrade ekonomin. Men samtidigt har också just den politiska korrektheten i kyrkan (PK) - låt mig i samma andetag korrigera Din uppfattning om mig som PK, vilket jag alls inte är - oviljan att frimodigt utan rädsla och klart och tydligt framför Budskapet med stort B naturligtvis starkt bidragit till att kyrkan tappat mark. Men jag ber Dig vänligen att inte varken inkompetens- eller ruinförklara Svenska kyrkan och utan vilja att se allt det positiva, ty då går Du alldeles för långt. Ibland brukar jag i debatten påtala att kyrkan måste visa Pingsrörelsens mod och Frälsningsarméns flit, när dess soldater mot till synes alla odds vecka efter vecka står vid varuhus och andra offentliga lokaler med sin bössa, eller när deras ännu återstående musikkårer spelar på gator och torg.

    Vad som krävs är alltså en kyrklig offensiv,som innebär att alla vi,som är verksamma i Svenska kyrkan som förtroendevalda, präster, anställda och andra måste kavla upp ärmarna, våga framföra och stå för just den Högstes Ordet, våga frekvent gå ut i medierna utan skygglappar, delta i samhälls- och kulturdebatten (som Birro, även om jag inte delar alla hans åsikter). Där har Du en uppgift; att underkänna kyrkan, kvinnans tillträde till prästämbetet och på annat sätt, leder inte framåt - bara bakåt. Varför skulle Gud inte finnas i och utanför våra kyrkor i dag, när han fanns där innan 1958? Kan Du ge ett plausibelt svar på den frågan.Tror Du verkligen att Gud överger oss, därför att kvinnor får bli präster?

    Möjligen chockerar det Dig, bästa Skaraprelat, att jag håller med Dig om en del vad beträffar vissa inslag i Svenska kyrkans hållning. Men varför skulle jag för den skull överge min älskade folkkyrka? Är det inte viktigt att vi också ser det goda, det positiva, det fina som finns - och det överväger förstås, enligt min uppfattning, mångdubbelt det andra.

    Så därför, käre vän, ge också Du positiva bidrag till -som jag märker Du verkligen är i stånd att göra, fattas bara annat! - den folkkyrka, som jag åtminstone hoppas ändock finns kvar i Dina tankar och känslor. Eller,som det bör sägas i relationer mellan människor:
    - Man överger inte sin närmaste, bara därför att det har börjat blåsa motvind. Då stöttar man henne i stället, tills det har blåst över.

    Eller hur mr Watson/ärade Skarapräst?

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bäste Dike och Watson!
      Det var glädjande att vi inte bara var helt oliktänkande utan i flera fall även samtänkande. Där ser man. Man skall inte döma hunden efter håren, tror jag det var ett ordspråk som hette.
      Du kom med ett ordspråk du också. Det liknar det som jag tror Dag myntade: Man överger inte sin gamla mamma bara för att hon spillt på sig.
      Nej, det gör man väl inte, jag finns kvar i den i fritt fall fallande kyrkan trots att jag vet vart det kommer att bära hän. Är inte lika optimistisk som du.
      Du skyller kyrkans ras delvis på de ändrade relationerna vid sekelskiftet. Statskyrkan anser du var bättre. Jag var väl egentligen ingen vän till den ändrade relationen heller. Jag röstade aldrig för det, men om den relationen var bättre eller sämre än den helt politiserade kyrka vi har i dag, det "vette katten". Det är som att välja mellan pest och kolera och ett sådant val är inte lätt att göra. Då vill man helst låta bli. Statskyrkan med en kyrkominister med ateistiskt synsätt som skall utse vilka som skall leda vår kyrka genom utnämningar biskopar, eller ett helt politiskt kyrkomöte, stiftsstyrelse, kyrkoråd som klampar in och utan någon som helst teologisk kunskap och skall avgöra i viktiga trosfrågor. Märker du inte själv, min käre Watson, hur konstigt det låter? Hela det här systemet med att låta någon eller några på detta sätt skall få styra hur kyrkan skall skötas eller vad kyrkan skall tro på är på alla sätt så vidrigt ovärdigt Kristi Kyrka.
      I Kristi Kyrka är det Herren själv som ger anvisningarna genom Guds Ord och vad Kyrkans långa tradition genom Andens hjälp har kommit fram till, och efter detta rättar man sig. Fråga vilken kyrkopolitiker som helst vem han eller hon rättar sig mest efter, vad Guds Ord säger eller vad det egna partiet säger. När du har gjort och insett det, är vi nog inte så oliktänkande här heller. Du inser nog att så skall det ju inte vara. Men det är så det är.

      Du frågar: "Tror du verkligen att Gud överger os, därför att kvinnor får bli präster?" Jag kan inte rakt av svara ett ja på den frågan. Vad jag kan svara är att låta kvinnor inneha prästämbetet är ett avsteg både från apostolisk tro och Kyrkans långa tradition, vilket har bevarats av Kristenhetens största kyrkor, men ändrats av den i sammanhanget lilla sekten svenska kyrkan. Rätt eller fel? Ja, det beror på hur anpasslig man är, eller hur lydigt man är beredd att följa Herrens anvisningar. Där får du pröva dig själv, Käre Watson.

      Nu är det ju inte bara denna fråga som jag vill anse vara ett brott mot Bibeln och Traditionen. Rasar ett, så rasar också mycket annat. Börjar stenen rulla, så rullar den så småningom allt fortare. Den nya äktenskapsfrågan är ett exempel. Genom ändringar lite då och lite då blir en kyrka så anpasslig att hon inte ens märker vart det barkar hän, saltet har mist sin sälta, att det inte tjänar till något annat än att trampas ned av människorna. Ett sökande och sekulariserat folk hittar inget matnyttigt i en sekulariserad kyrka. Och där är vi nu.
      "Om Gud överger oss", undrar du. Ja, det anser jag att han redan har gjort, så som denna vår kyrka har vänt sig ifrån Honom.
      I Uppenbarelseboken 2: 1-7 talas det om den flyttade ljusstaken.
      Det är till församlingen i Efesus som aposteln Johannes vänder sig med orden:
      "Tänk på hur det var innan du föll och omvänd dig....Om inte, skall jag komma över dig och flytta din ljusstake från dess plats, om du inte omvänder dig". (Bo Giertz översättning).
      Ett verkligt varningsord i vår tid. Att lyda Herren och se Honom i Ord och Sakrament är Kyrkans uppgift. Gör man inte det kan ljusstaken flyttas. Den döda församlingen finns kvar och går sin undergång till mötes, sedan Kristus tagit sin hand ifrån den. Idag ligger Efesus öde rent kristet sett utan någon kristen församling men med flera mäktiga ruiner. Ruinfaran är stor i vårt land. Tänk på det, min Käre Mr Watson!

      "Präst från Skara stift"

      Radera
  23. Käre Skarapräst!

    Jag tror faktiskt inte - som en sedan många år tyvärr avliden vän till mig sa en gång - att Gud bryr sig så mycket om hur vår kyrkas organisation ser ut och hur administrationen av den sköts. Men det är inte första gången som jag läser eller hör Din noterade motsatsställning mellan Guds anvisningar och den kyrkoordning, som vi vanliga dödliga på jorden har att följa. Som Du vet tolkar också A Guds anvisningar på ett sätt, B på ett annat och C på ett tredje sätt.
    Vad göra då, bäste resignerade vän?
    Vems tolkning är den rätta?

    Jag är förstås glad över att Du inte avser att lämna vår kyrka men på samma gång ändock ledsen över Din attityd till den: se inte saken så; Gud finns i kyrkan, Gud finns hos oss, Han överger ingen!
    Så,bäste västgötaprelat, överge inte vår älskade folkkyrka!

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
  24. A,B, och C.
    Det finns en fjärde lösning också; vi kan kalla det D då. Vår gamla kyrkas tolkning fanns där. "Så säger kyrkan" var deras svar. Vilken kyrka det var? Jo, den Katolska kyrkan svarar så. Inget chafs om vad den eller den falangen tycker. Utan klart och tydligt: Så lär Kyrkan. Vi kan väl alltid hoppas att vi hamnar där så småningom, i den kyrkan. Men än finns jag kvar här, precis som du. Allt gott önskar dig...

    "Präst från Skara stift"

    SvaraRadera