måndag 20 januari 2014

Varför skulle vi?

Det är en underlig tanke som redovisas, den att Antje Jackelén skulle gå fri från frågor och undringar tills hon tillträtt som Erzbischöffin (ett ord som inte återfinns i min tyska ordbok för där är ärkebiskop maskulinum!) och visat vad hon duger till. Hur länge ska vi då vänta? En vecka, en månad, ett år?

Frågorna gäller dock just nu inte vad hon kan tänkas åstadkomma utan sådant hon sagt eller inte sagt samt en del frågetecken kring hennes meritering och det allmänna idoliserandet av henne. Sådana frågor hade i god ordning ställts om vi fått en andra valomgång. Fick hon 54% av rösterna tillföll 46% av rösterna några andra, ska man då och då påminna sig. Och valet av ärkebiskop - liksom av biskopar - sköts av kyrkopolitiskt tillsatt folk, varav de flesta är partipolitiskt anslutna och valda på sådana mandat.
Varför skulle vi alltså inte nu ställa våra frågor och undra över varför frågetecknen aldrig rätas ut?

Jag kan upprepa:
Det har undrats över var Antje Jackelén läste teologi i Sverige. Var det i Uppsala? Eller var det i Stockholm? Hon säger att hon kom till Uppsala för att på ett stipendium läsa där - men kurskamrater påstår att de mötte henne och hennes man i Stockholm. Hur är det?
Inte för att det är särskilt viktigt men eftersom Antje lyfter fram sin man som den förste biskopsmannen i Sverige kanske det vore av intresse att få lite bakgrundsfakta om honom också. Han kom till Sverige 1964, heter det. Han prästvigdes 1980. Vad gjorde han under tiden? Vad hette han i Tyskland?
Jackeléns prästvigdes av biskop Carlzon. Han var ordförande i vänskapsförbundet Sverige-DDR. Föranleder detta några frågor? I så fall vilka och på vem styr de in? Inte Antje, tänker jag. Eller hade Carlzon något syfte med att få in präster från Tyskland som kunde visa sig användbara? Antje tycks ha blivit svensk medborgare 2008. Maken är fortfarande tysk medborgare och då talar vi om en man som varit i Sverige i 50 år!

Några har funderat över att vi får en person på ärkestolen vars pappa varit med i Hitlerjugend och varit soldat i Hitlers krigsmakt. Ska Drottningen ställas inför frågor om sin pappa, kan detsamma vederfaras Antje Jackelén, född Zöllner. Får man då veta något obehagligt och vad skulle detta ha för bäring på dottern? Frågorna är inga andra än de som i Uppdrag Granskning ställdes om Drottning Silvia. Man kan tycka om dem vad man vill, men de ställs.

Teologiskt tycks Antje Jackelén vara välmeriterad - men professor i svensk mening är hon inte hur mycket hon är presenteras som sådan. Vad är hon, vilken är hennes meritering? Associate Professor - är det docentkompetens eller ett steg i en väg som leder framåt och uppåt på ett annat sätt än svenska akademiker prövas? Kan man få besked?

Hur är det med Antje Jackeléns publikationslista - är det sant att av sju nummer på listan är fyra ett och samma arbete? I så fall kan man rätt enkelt konstatera att det i lista ser mer ut än vad det i verkligheten är. Men hur är det?

Den här sortens frågor ställs därför att det sas att Antje Jackelén skulle knyta kyrkan närmre akademien. Hon har också framhållits för mycket annat, t ex pastoral erfarenhet. Nå, vilka nydanande insatser har hon gjort? Har vi någonsin hört henne i diskussioner om pastoralteologi för Svenska kyrkans församlingar? Har det blomstrat och varit framgång där hon varit? Det antyds så av t ex Lennart Koskinen i KT. Stämmer det?
Efter disputation i Lund enrollerades Antje Jackelén i The Templeton Foundation. Den är evangelikal samt politiskt och värderingsmässigt amerikanskt konservativ. Vad hade hon i det sammanhanget att göra? Vad av vetenskapligt värde utförde hon där - eller blev det mest seminarier, uppsatser och konferensverksamhet? Detta skulle man väl kunna få besked om? Men om man själv inte står för vad The Tempkleton Foundation gör, ska men då begära att få stiftelsens pengar eller ska det ses som lite lätt omoraliskt?

Antje Jackelén har fått PR-pris som Skänes viktigaste opinionsbildare. Hur prövas den insatsen innan den prisas, vet någon det? Vilken opinion hade hon skapat - mer kristendom i de ockuperade områdena av Sverige? Eller var priset en insats i en kommande valrörelse? Är det twittrande som är så anslående opinionsskapande och så intellektuellt prisvärt?

Över till teologin. De begåvade har påpekat att det är Eskil Francks fråga om Jesus och Muhammed som Kyrkans Tidning ställde. Eskil frågade på allvar om vilken särposition Jesus har så frågan kansek inte är så dum. Antje svarade undanglidande och när det kom till frågan om jungfrufödelse deklarerade hon att den som bara tänkte bilogiskt inte fattat någonting. Det låter sig sägas. Men evangelisten Lukas tänker biologiskt och ser saken teologiskt.
Åke Talltorp, präst i Linköping, är en underfundig bibelrannsakare. Han påpekade för mig att Lukas skriver "syllämpsä en gastri" som översätts med att ängeln säger "du ska bli havande" men ordagrant står det "du ska ta emot i (din) buk/livmoder". Snackar man bort biologin, snackar man bort texten och Lukas! Men det gör man i den tyska liberala teologi som fått många efterföljare för där styr man bort från historien och räddar sig med begreppen och då blir det fritt fram för en teologisk insats som enklast kan sammanfattas med det från Norrland inspirerade uttrycket "begreppsonani". Vi har haft ärkebiskopar förut som handfast ägnat sig åt denna syssla. Men det blir föga av kristendom som uppenbarelse från Gud kvar då. Om detta kan vi redan här och nu fråga! Varför skulle vi inte det?

När det handlar om Lördagsintervjun vill jag påpeka att somligt värt att fundera över skrivits och kommenterats på Kristen Opinion. Där antyds att die Erzbischöffin kanske ska uppfattas vara en person i ledband, alltså havlig. Det kan man väl också fundera över. Vilka röstade på Antje och vilka av de som röstade visste egentligen vad de gjorde? Kände de henne och hennes meriter? Kunde de värdera hennes insatser i Lunds stift eller röstade de som de blev tillsagda av kamraterna? Jag vet inte. Varför skulle jag inte undra över detta?
Jag känner inte Antje Jackelén men jag känner Ragnar Persenius, har diskuterat med honom, läst hans böcker, hållit med och hållit emot. Han har skrivit om aktuella kyrkofrågor, ecklesiologi och sådant. Det är ämnesområden som en ärkebiskop måste ha kunskap om. Alltså fick han min röst. I valet mellan en jag känner och sett att han ägnar sig åt Svenska kyrkan och en jag inte känner men inte heller läst kyrkoanalyser av, var det - allt annat borträknat - rätt enkelt. Därför undrar jag hur de andra röstande tänkte. Varför skulle jag inte göra det?

Nu kan bloggkommentatorer känns sig fria att svara på de frågor som ställts. Jag ska begrunda svaren och kanske ta dem till mitt hjärta. När de gått omvägen om min hjärna, vill säga.

Ett slags PS.
Ingen initierad bloggläsare går väl på nyset om Läronämnden?
Den är 1. sammansatt efter teologisk preferens. 2. dissiderande teologer äger inte tillträde och om - som professor Hamberg - de kommer med, ger de upp. 3. Kyrkomötet har helt sonika struntat i vad Läronämnden kommit fram till vid två och jag tror tre tillfällen! Nämnden betyder just så lite. Och vem tror numera att biskoparna är garanter för rätt lära - de som gillar enkönad vigslar, möjligtvis.

I två år har jag ingenstans (av säkerhetsskäl) berört det förhållandet att jag haft en dotter i Kabul. Det har varit förbönsämne i Nordölands församling och lite mer, kanske. Själv sa hon: "Jag är inte orolig där du är, så du behöver inte vara orolig där du är." Jag fick rapporter om självamordsattentat och attacker mot campen och insåg att dottern, kontingentchef till slut, hanterade situationen. I fredags dog 21 personer på den restaurang hon skulle befunnit sig på om hon inte varit tillbaka. Hennes bäste livvakt dödades och en nyanländ danska..
Lite egendomligt att vi har en rätt medioker rapportering från Kabul fast vi har svensk militär och svenska civila på plats. Och själv har jag nog blivit fatalist. Hur hanterar man annars att ens dotter skickar över testamente och anvisningar för begravning? Nu väntar jag bara att hon ska halka på ett övergångsställe och bli överkörd av en buss, eller något sådant. Detta kallas "städseoptimism".

34 kommentarer:

  1. En vän som läste i Uppsala lade märkte till det ovanliga namnet Antje Jackelén på listor över kursdeltagare, men personen själv såg han aldrig till.

    SvaraRadera
  2. Stopp ett ögonblick nu, Dag Sandahl!

    För det första gällde diskussionen - och invändningarna - att den tillträdande ärkebiskopen underkänns, INNAN hon visat vad hon går för i ämbetet. Är det fel att inte ge en människa (Jackelén) en chans först, innan vederbörande döms ut? Tänk om domstolarna skulle fälla domar över personer på deras (bristfälliga) CV, innan de gjort sig skyldiga till något förgripligt!

    Sedan kräver antydningarna och konspirationsteorierna om biskop Carlzons prästvigning av Jackelén närmare förklaringar - eller dokumenterade belägg. Skulle han medvetet månne göra Stasi en tjänst därmed? Övriga uppgifter, funderingar, tankar och kritiska omdömen om henne måste också först beläggas med fakta för att vi skall kunna gå vidare på spåret. Själv har jag tagit initiativ till att undersöka en uppgift i bloggen som jag lär återkomma till.

    Sedan tar vi det kritiserade valet av henne ytterligare en gång. Skall hon kritiseras för att hon fick majoriteten av rösterna i första omgången? Detta apropå påståendet att det skulle varit en andra omgång? Och - jag har ställt frågan i kommentatorsspalten tidigare - skulle inte KM:s beslutade ordning för ärkebiskopsval (som Dag har varit med om att godkänna och veterligt ej reserverat sig emot densamma) gälla?
    Jag hoppas verklkigen att Mohedasonen inte nu ifrågasätter spelreglerna, bara därför att "fel" person i hans ögon har valts. Lagt kort ligger, som det brukar heta. Vald ärkebiskop tillträder, och det är Dags och min plikt att såsom verksamma i Svenska kyrkan nu acceptera valet och dra våra strån till stacken för att kyrkan under Jackelén skall utvecklas och påverka vårt land.

    Slutligen är det trist att på dessa spalter och av Dag och hans meningsfränder ständigt höra underkännandet av läronämnden, även den ingående i kyrkans ordning (KO).
    Dags intellektuella resurser kan ju användas till så mycket positivt - om bäraren av dem vill och anstränger sig.

    Sätt i gång och verka tills natten kommer!

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. Stopp ett ögonblick nu, Bengt Olof Dike!

      Dag har, såvitt jag läst rätt, ställt (flera gånger!) ett antal frågor kring Antje Jackeléns påstådda och tydligen inte fullt ut dokumenterade meriter. Att han gjort det före valet, efter valutgången och nu före tillträdet är väl högst rimligt!? Tycker du att han borde vänta till efter tillträdet, eller menar du, hemska tanke, att sådana frågor öht inte får ställas, i Svenska Kyrkan?
      Menar du verkligen att den som är "verksam" i Svenska Kyrkan har att enbart gilla läget, dvs som du uttrycker det "acceptera valet och dra våra strån till stacken för att kyrkan under Jackelén skall utvecklas och påverka vårt land"?


      Om det är så illa, ja, då är Svenska Kyrkan ännu värre ute än vad jag har befarat i mina svartaste stunder. Der Fuhrer denkt fur uns und er hat immer recht!

      Ordet "verksam" vad menar du med det i detta sammanhang? Är det det enbart anställda och frivilligarbetare som räknas dit? Eller inkluderar du även den som deltar i gudstjänstlivet eller kanske den som nöjer sig med att via skattsedeln betalar sin medlemsavgift?

      Och är det fler frågor än de kring Antje Jackelén som vi ska "knipa käft" kring? Vilka i så fall?

      Risken är nog stor att du genom att inte vilja ha högt i tak kring just denna fråga tvingar ut ett icke föraktligt antal medlemmar ur Svenska Kyrkan - och med dem deras insats och deras medlemsavgift.
      Ska vi få tycka vad vi vill, bara vi inte säger det högt? DDR?

      Jag i Halland

      Radera
    2. Nä, nu får vi verkligen se till att inte slarva med begreppen! Sedan när blev det likhetstecken mellan att kritisera något en person sagt och att "underkänna" eller "döma ut" samma person??? Låt oss diskutera vad saken gäller och inte något annat!
      /Per H

      Radera
    3. Varför skall det tillåtas så mycket "hysch-hysch" kring Antje Jackelén, Bengt Olof Dike?

      Och varför försvarar du det hela med att det inte är nödvändigt att det redovisas? Hon skall få tid att visa vad hon går för. Det är väl självklart att varje medlem av vår svenska kyrka vill veta om en tillträdande ärkebiskop har rent mjöl i påsen, eller inte. Men tydligen inte du. Här har nu både från Dag och andra ställts många frågor som ligger i dunkelhet, och som förallandel inte behöver betyda något, men varför kan då människan inte ge ett klart besked på dessa frågor? Är hon fri från alla anklagelser har hon väl ingenting att förlora. Eller? Är det möjligen så att hr Dike anar att det ligger lite skumma lik dolda i garderoben och vill skydda henne från att dessa lyfts fram inför öppen ridå?
      Jackeléns tystnad är bara löjligt och skadar henne mer än oklarheten om redovisningen mellan Jesus och Muhammed. Hon skapar en nyfikenhet kring sin person med risk för att det stora drevet går i gång på allvar och tvingar henne att avstå ärkebiskopsposten. Är det detta hon egentligen vill, slippa den uppgiften efter den dåliga ingång hon fått till sin post, mycket beroende på henne själv? Eller är det så, att en del av de anspelningar som gjorts är riktiga, något hon inte vågar stå för och vill skall bli avslöjade? Ja, då är det riktigt illa.

      "Präst från Skara stift"

      Radera
    4. Den starkaste kritiekern av läronämnden är inte Dag Sandahl utan professor Eva Hamberg.
      Hennes kritik är så väl underbyggd som den någonsin kan vara efter att ha deltagit i läronämnden i flera år.

      Det mest skrämmande är väl att åren i läronämnden fick henne att avsäga sig prästämbetet och gå ur SvK?
      Jag har svårt att tänka mig en mer svidande kritik.

      All annan inomkyrklig kritik mot SvK förbleknar i jämförelse.
      En "gästblogg" skulle inte vara fel, här eller på någon annan kristen opinionsbildande blogg.

      Radera
    5. Eva Hamberg lär aldrig få gästblogga här. Jag börjar förstå att det är tomma tunnor utan minsta teologiskt innehåll som skramlar här. Det enda som verkligen betyder något för Dag et Al. är x- och y-kromosomer. Tyvärr är Eva Hamberg begåvad med dubbel uppsättning x och då är man inte tillförlitlig, knappt ens till att citeras KNAPPT, det finns säkert något citat av henne här. Men jämfört med den mängd negativ uppmärksamhet som ges kvinnliga präster i allmänhet och Antje Jackelén i synnerhet är det ekande tomt i tunnan när det gäller en tung kritiker av TEOLOGIN i kyrkan som Eva Hamberg som man rimligtvis skulle behandla positivt om hon bara hetat Evert.

      Radera
    6. Alma!

      Du blev illa behandlad här senast. Så illa ser inte verkligheten ut. Själv skulle jag, liksom BOD, önska lite moderation beträffande Antje.

      Tant Svart

      Radera
    7. Alma, låt du din tomma genustunna gärna skramla med alla de andra tomma genustunnorna, men på annat håll. Att Eva Hamberg inte skulle vara välkommen här, är rent trams liksom att det skulle talas illa om kvinnliga präster/kvinnor i allmänhet. Var och som regelbundet läser den här bloggen vet att detta är lögn.

      Radera
  3. Det kanske hade varit möjligt att hålla de politiska partierma utanför Svenska Kyrkan? Vem pressade fram att partierna skulle utgöra teststationen för blivande politiker (både höger och vänster)?

    Det kanske är tid för en utlokalisering. Varje församling kör sitt race.
    Det blir på Guds försyn kanske riktigt bra.

    Bra att Bengt Olof Dike höjer rösten.

    SvaraRadera
  4. BOD,
    Citat: "Slutligen är det trist att på dessa spalter och av Dag och hans meningsfränder ständigt höra underkännandet av läronämnden, även den ingående i kyrkans ordning (KO). "

    Instämmer helt. Det ör trist. Det trista är dock bara att det är så sant. Läronämnden är de facto en skamfläck för alla oss som anser att en kyrka skall vara renlärig för att kunna kallas Kristi Kyrka. Annan kyrka intresserar mig inte. Ja det skulle vara som ett avskräckande exempel på vad som blir följden av att medvetet gå utanför de gränser som en Kristi Kyrka har att följa. Läronämnden inom SvK är ett typiskt exempel på hur det går när politiken tar över Kyrkan.
    Lite förvånar det mig att Du inte själv efter dina kärleksförklaringar till Kyrkan sjäv förskräcks över vad läronämnden har tillåtit sig. Kanske har jag rätt i min förmodan att din "kärlek" till kyrkan enbart handlar om organisationen och din sorg enbart bristen på pengar?

    Du talar f.ö så "vackert om läronämnd och kyrkomöte trots att Du knappast är okunnig om att KM lätt kör över läronämnden och att , våra biskopar , svaga som de är men ändock - där inte ens har rösträtt!
    Ni har verkligen som politiker ordnat det fint. En lydig läronämnd - de som inte förväntas lyda kommer inte in däri. Se på senaste avhoppet. Ny skulle väljas. Den ene underkändes just av politikerna för att inte vara flexibel nog - den andre för att ärkebiskopen in spe inte "gillade" valet.

    I kyrkomötet har Ni det ännu bättre förspänt. Där har ni i princip gjort biskoparna till gisslan. Inom KM fanns ju en - visserligen liten- men dock risk att biskoparna skulle ångra vissa beslut som tagits i läronämnden. Kanske efter att ha fått fundera över vad dessa beslut de facto skulle innebära. Tyvärr skulle det onekligen se illa ut om de inte vore med.

    Alltså har man löst det så finurligt att de beläggs de med närvaroplikt och yttranderätt men frånsägs rösträtt. Den tar ni politiker hand om ostört.

    Politiker där majoriteten har en agenda som inget har att göra med att verka som en Kristi Kyrka.

    Och vad gäller beslut. Vissa beslut är alltid fel oavsett hur "demokratiska" de än är. Demokrati är ingen garanti för rätt och rättfärdighet. Helt demokratiskt kom en Hitler till makten. Överhuvudtaget handlar demokrati i stor utsträckning om att två slår den tredje.

    I fungerande demokratier vet man detta och har därför olika lagar och skydd för att undvika missbruk.

    Ja, jag vet att Du nu till råka på allt kommer att beskylla mig för att vara antidemokratiskt. Nej det är jag inte- bland oss människor är demokrati säkert den bästa formen men den är ingen universalmedicin och en viktig sak för att inte bli ett rent missbruk är att man bara röstar om sådant som man kan rösta om. En sådan sak är inte av Gud givna lagar och regler.
    //HH

    SvaraRadera
    Svar
    1. HH

      Instämmer i mycket av det du säger, t.ex. i fråga om läronämnden eller den politiska demokratins begränsningar, särskilt i kyrkan.

      Det är också riktigt att Hitler kom till makten i "god" parlamentarisk ordning och att ända fram till slutet hade ett omfattande folkligt stöd i Tyskland. Det gäller också hatet mot judarna. Så sent som några veckor före krigsslutet och det totala militära nederlaget bombade de allierade ett tågsätt med judiska fångar. Ett stort antal av dessa undernärda och desperata människor kunde fly från sin inspärrning. Utan något som helst ovanifrån pålagt tvång bedrev lokalbefolkningen "harjakt" på dessa arma människor. Ett klart belägg för att naziregimen även i dess vidrigaste sidor hade ett omfattande folkligt stöd in i det sista.

      Men på två punkter ställer jag mig frågande. Vi börjar med den "rena läran". Är den avgränsningen helt oproblematisk för dig? Hur vet vi vad som är "ren lära"? Var finner vi den? Är den en gång för alla fastställd? Vem avgör i kvistiga fall vad som är "ren lära" eller inte? Hur hanterar du det faktum att det i kristenheten historiskt sett funnits och finns olika uppfattning om "ren" lära?

      Därtill så ditt avslutande påstående om att det inte går/är tillåtet att rösta om "av Gud givna lagar och regler". Det säger du trots att det bevisligen genom kyrkans historia röstats i frågor av det slaget på kyrkomöten av det ena eller andra slaget. Omröstningar är på inget sätt något nytt och har aldrig i sig setts som oförenliga med "ren lära". Det som varit problematiskt är enbart vem som ska ha rösträtt vid sådana möten och vilket utrymme som kan ges minoritetsståndpunkter.

      Den enda möjliga ståndpunkten här är den som på judiskt håll sammanfattas i, "inte i himlen", dvs. att den nu levande trosgemenskapen har rätt och skyldighet att tolka traditionen i de nya sammanhang gemenskapen ställs i.

      I vårt sammanhang kan jag inte uppfatta ett partipolitiskt dominerat kyrkomöte med vidhängande läronämnd och politiskt handplockade biskopar som utan vidare kyrkligt legitimt.

      Radera
    2. Ja, så kan man resonera i ett kyrkligt samfund som inte har något magisterium, eller där läroämbetet utövas av politiker. Därför sådana här meningsutbyten utan skönjbart slut.

      Radera
  5. Nej, HH, jag skall inte använda samma omdömen om Dig, som Du gör om läronämnden och - indirekt - andra kyrkor! Det som på bloggen skrivits om nämnden är sant, påstår Du. Biskoparna är också gisslan i KM, därför attde inte har rösträtt där och den demokratiska ordningen är ingen garanti för rätt och rättfärdighet.

    Nu ber jag Dig vänligt att förflytta Dig till Din bostads största spegel, ställa Dig framför den och se VEM det är som slår fast vad som är sant, VEM som anklagar KM för att ha tagit gisslan i form av kyrkans samtliga biskopar samt VEM vederbörande råkar vara som utan att tveka stämplar den förtroendevalda KM-ledamötersmajoriteten för att inte bry sig om Kristi kyrka!

    I spegeln syns då bara en person, vilken råkar vara densamme som sjävsäkert och utan att darra på manschetten har slagit fast dessa s k - i hans egna ögon och öron - sanningar. Alla de nämndas, kritiserade och tydligen ofullkomliga förtroendevaldas och biskopars åsikter då? Bort dessa!
    Det är JAG - personen framför spegeln! - som står för den alltigenom teologiskt riktiga sanningen! JAG, men ingen i KM, vet vad ingen i KM heller vill veta!

    Spegel, spegel på väggen där, säg MIG vem JAG är!
    Säg mig spegel, att KM på Svenska kyrkan tär;
    Bekräfta för MIG, att jag den teologiska sanningen bär!
    Spegel, spegel, tack för bilden på den, som kyrkan borde ha kär!

    Låt mig särskilt tillägga, bäste HH, att jag - på allvar - inte menar någon skrattspegel! Och berätta gärna för mig och bloggläsarna vad Du har skådat vid spegeln.

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. När jagser Dag i den spegeln, ser jag den mansom gör det ni andra borde ha gjort. Det är inte rimligt att förebrå en person som tar ett ansvar som många -alla - borde ha delat med honom.
      Det finns någon slags osårbarhetsteori kring Svenska kyrkan:den tänks tåla allting och vara oförstörbar.hur illa den än behandlas. Men så är det inte . jag hålle rinte med Dag om att "läget är allvarligt" Det är vida värre än så: läget är utom kontroll, och jag har svårt attse hur mans ka få det udner kontroll igen. En jätteorgansiation som tappat riktningen,som inte vet vad den ska göra, och som hindrar dem att göra något som faktiskt har kunskapen-det är vad vi ser nu. Och folk sticker förstås. Vem vill åka en Finlandsfärja som körs av städpersonalen? fM

      Radera
    2. Mycket bra skrivet och träffande signaturen fM.

      Jag ser heller ingen lösning till hur Svenska kyrkan skall kunna återupprättas igen, såsom det ser ut idag. Det är väl bara B.O. Dike som så blåögt ser möjligheterna, men han lär väl tillhöra den där gruppen också: "Kyrkopolitiker".
      Det sista du skrev om Finlandsfärjan var särskilt träffsäkert. Ett sekulariserat folk går ur kyrkan. Orsak: De som styr den idag har inga kvalifikationer att hantera kolossen i kris. De har kört bort Kyrkans Herre från skeppet.

      "Präst från Skara stift"

      Radera
  6. Vad var det jag skrev, bäste Hallandssignatur!

    Jo, att Du, Dag och andra, som på förhand omyndigförklarat Antje Jackelén som ärkebiskop, bör vänta med att betygsätta henne tills hon en tid har utövat sitt ämbete. Jag har förstås ALDRIG påstått, att ni inte har rätten att ha synpunkter på henne före valet; varför skulle jag, som värnar våra grundlagsfästa rättigheter, ens tänka i slika banor? Så påstå aldrig om mig att jag jag vill sänka takhöjden, ty detta är inte sant!

    Sedan, Du i Halland, blir jag både förvånad och beklämd ( i nu nämnd ordning och i stigande grad) över oviljan att personligen och vad gäller Dina meningsfränder kollektivt arbeta på bästa sätt för Svenska kyrkan. Detta bara därför att Jackelén blir biskop. Om detta verkligen i praktiken blir följden är det ju något näst intill oerhört: erfarna, välutbildade, begåvade kompetenta krafter med lång tid bakom sig i vår älskade Svenska folkkyrka vill inte fortsätta att i den arbeta för spridning av Guds rike.
    Det innebär också att Du (ni) inte accepterar det demokratiskas valet av Jackelén och därmed KM:s beslutade ordning för detta.

    Låt mig sedan först slå fast att med ordet "verksamma" i Svenska kyrkan menar jag alla - präster, förtroendevalda och alla andra - som på något sätt är engagerade där. Så var detta klart!

    Sedan tillbaka till den för mig häpnadsväckande oviljan att dra nya strån till stacken. Om Andersson ber just Dig (och jag antar att Du är prästvigd) att döpa hans barn i Din hembygds kyrka, svarar Du nej då? Om Pettersson frågar Dig, om Du vill jordfästa hans åldriga mamma, som har gått bort, svarar Du också då nej? Och om Lundström absolut önskar att just Du skall viga honom och hans tillkommande, svarar Du även nej då?
    Ställer Du ej heller Din person till tjänst, om någon församlingsföreträdare ringer och ber Dig arbeta som vikarie under någon månad eller två, då det är prästbrist där eller den ordinarie prästen är tjänstledig och Du är i högform, läser och dagligen bloggar och skriver intensivt?
    Frågorna hopar sig.

    Und, Genosse Jag i Halland, was hat eigentlich der Fuhrer und DDR mit
    alles hier zu tun?

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. NEJ, Bengt Olof Dike, jag har INTE skrivit att jag har omyndigförklarat Antje Jackelén som ärkebiskop. Däremot har jag skrivit att jag läst att Dag i flera bloggar har lyft frågan om de påstådda och tydligen inte fullt dokumenterade meriterna. Ja, jag delar Dags förvåning över tystnaden kring frågan. Varför vill man inte skingra rökridåerna, för Svenska Kyrkans och för Antje Jackeléns rykte?

      Nej, jag har heller inte i min förra kommentar gett uttryck för någon " ovilja att personligen eller kollektivt arbeta på bästa sätt för Svenska Kyrkans bästa".

      Nej, jag är inte prästvigd eller ens anställd i Svenska Kyrkan. Därför är den senare delen av ditt svar helt irrelevant för min del.Däremot är jag en av många som såväl under söndagens högmässa som under övrig tid våndas över och ber för Svenska Kyrkans framtid.
      Men, för mig, som för många andra, är det så att när jag måste välja mellan att följa/lyda Svenska Kyrkan eller Kyrkans Herre så väljer jag det senare.

      Jag i Halland

      Radera
  7. Jörgen U Bengtsson,
    Det är förvisso sant att det i kyrkans historia röstats om mycket. När dr Eck mötte Luther var ju hela hans argumentation -förlåt större delen baserad på vad de olika kyrkomötena hade kommit fram till. Jag behöver väl inte påminna Dig om vad Luther hade att svara på det? Luther mottog ofta det harmnsna tillmälet "Tror Du att Du är den ende som ...

    När det gäller den rena läran. Jag medger att det är ett svårt begrepp i några fall och jag kanske inte alltid uttrycker det klart men onekligen har vi mycket som börjar :så säger Herren . Där borde vi inte behöva ens tveka eller hur? Vad händer dock i vår nu till stora delar sekulariserade kyrka? Är det inte sådant man där till stora delar undviker att ens nämna? Jag ger Dig oförbehållsamt rätt i att det kan finnas /finns frågor som inte så lätt kan avfärdas som slutligt besvarade. Några av dessa frågor har ju givit upphov till olika frikyrkorörelser men det var knappast de jag hade i tankarna . Sådana frågor oftast parade med en kyrka som just lämnat sin ambition att vara renlärig utgjorde grogrunden för åtskilliga frikyrkor.

    Nu är det dock lite annorlunda inom SvK -vi har bekännelsen vi tyr oss till, de som är prästvigda har sina vigningslöften och sedan har vi de bestämmande politikerna och deras lydiga biskopar som på olika sätt bestraffar de som efter bästa förmåga inget annat önskar än att få hålla dessa men där möts de av gummiparagrafen-återigen initierad av politikerna som stipulerar -och andra av kyrkomötet fastställda ordningar.

    Att dessa ordningar innebär att bryta mot sina vigningslöften, att lämna bekännelsen utanför eller som nu frankt gå emot Guds klara anvisningar om vad äktenskapet är tycker man är helt i ordning. Det kan kanske en politisk pragmatiker tycka som tror att allt som bestäms i "god" demokratisk ordning innebär att beslutet är rätt och rättfardigt och därav bindande. En politisk pragmatiker -ja, men inte en kristen,

    BOD talade vackert om pengar han menade förskingrats och som han lagt kraft och möda på att skaffa tillbaka och antytt att det var pengar som skulle kunna gått till mission? Om affären yttrar jag mig inte men nog vet väl både Du och BOD att det var länge sedan någon mission drevs inom SvK. Ändock är väl det en av de kraftigaste befallningarna Jesus gav?

    Men visst, jag är rigid men kanske ändock inte så rigid som vissa tror och påpekade jag inte att ramarna för en Kyrka värdig att kallas Kristi Kyrka är just vida med möjligheter till stora variationer? Vad jag också påpekade är att det finns gränser man inte ostraffat överskrider och skulle jag räkna upp alla de exempel jag menar att bara de senaste decennierna gjort sig skyldiga till så fick jag nog skriva en bok . Bloggutrymmet även om det är generöst skulle inte räcka till.

    För alla oss som vill kunna kalla oss kristna gäller att vid konflikt får vi inte tveka- vi måste lyda Gud mer än människor. Det oavsett vad det kostar oss själva. Visst jag lever inte helt enligt den devisen då jag föredrar anonymitetens skydd .

    //HH

    SvaraRadera
    Svar
    1. H.H. Tack för svar. Ja, att kyrkomöten kan ta fel, där måste vi gå med Luther. Men även om vi medger den saken och därtill konstaterar att politiskt styrda kyrkomöten inte är någon nyhet i kyrkans historia, kvarstår att modellen från Apostlagärningarna 15 är den bästa vi har att hålla oss till och att Gud på den vägen vill bevara oss i gemenskap med honom genom Herren Kristus. Det lämnar oss med den komplikationen att allt som kallar sig kyrkomöte inte förtjänar det namnet liksom med insikten att Luthers överflyttning av det heliga från det romerska till det tyska inte enbart burit god frukt.

      Sedan är vi överens om att det kan finnas frågor där det finns mer än en hedervärd kristen position och där vi med gott samvete kan respektera varandra. Men även så kan det ibland vara nödvändigt att låta majoriteten avgöra hur man tills vidare praktiskt ska hantera meningsskiljaktigheten.

      Inom ramen för hedervärda meningsskiljaktigheter ryms dock inte ett relativiserande av Jesus som Herre och Frälsare. Där Jesus, den historiske och bibliske Jesus inte får vara Messias/Kristus, där finns inte längre någon möjlighet till kristen gemenskap. Där är varje form av gränslös religiös samverkan förbjuden. Den som inte bekänner Jesus som Herre och Messias är inte kristen, är inte lärjunge. 1 Joh.2:22ff En naturlig följd av den relativiserande synen på Jesus är givetvis att missionen som uttryck för kulturimperialism och bristande respekt för den andre läggs på historiens sophög . På den vägen har vi kommit långt inom SvK. Det är sant.

      Den omständigheten ska inte täckas över av gudligt prat och till intet förpliktande hållningslöst religiöst pladder! Billigt prat och billig nåd, de följas åt.

      Låt mig här få berätta om ett samtal med en judisk vän, mer sekulär än religiös, där jag ställde frågan, hur skulle man hos er se på en rabbin som deklarerade att han inte med säkerhet kunde säga om Moses eller Muhammed gav den sannaste bilden av Guds vilja. Svaret kom direkt: Han skulle inte vara rabbin längre!

      Jag har inte uppfattat dig som rigid men anser det viktigt att vi gör reda med de begrepp vi använder som t.ex. ren lära och att vi är generösa mot varandra och tyder allt till det bästa så långt möjligt är, samtidigt som vi är fullt tydliga med var den absoluta gränsen för kristen gemenskap och religiös samverkan går.

      Det är riktigt att det finns situationer där vi måste lyda Gud mer än människor oavsett vad det kostar. Här krävs det vishet att skilja det ena från det andra, men också modet att inte dagtinga med sitt samvete. Du har också rätt i att den som "föredrar anonymitetens skydd" inte i det sammanhanget bör använda allt för stora ord om andras val. Här tar jag mig friheten att citera Herren Jesus: Min vän, ett fattas dig...

      Guds välsignelse och allt gott tillönskas dig.



      Radera
  8. Har du ställt frågorna direkt till Biskop Jackelen Dag? När? Och vad svarade hon då? Du träffar väl henne på kyrkomötet, då måste det väl ha funnits möjlighet att fråga henne direkt.

    SvaraRadera
  9. Problemet med demokratin i sv ky är att den är sekulärt politisk och inte kyrklig. Den är varken katolsk i rum eller tid. KM:s röstförfarande kan liknas vid en ankdamm eller som kristendomskritikern Celsus troligen skulle säga "grodmässigt". Hur ser man exempelvis på beslutens receptionshistoria? Vi skulle här kunna tillägga "strutsmässigt". Vi måste fortfarande ge Kejsaren vad kejsaren tillhör och Gud vad Gud tillhör och vi fortsätter att lyda Gud mer än människor.

    SvaraRadera
  10. Undrar om han vågar behandla eine Dame på det viset?

    SvaraRadera
  11. Det måste kännas bra att ha fått hem sin dotter.
    Vilka kämpar ni är . Du och hon.
    Risken finns väl att hon tycker sig ha mer att uträtta därnere.

    Framtiden får utvisa hur det blir med AJ vid rodret.
    Hade gärna sett dig där.

    SvaraRadera
  12. Till HH, Jag i Halland och de andra, som har (haft) förhandsåsikter om vår blivande ärkebiskop, dömer ut läronämnden och regelmässigt försöker sättA demokrati och demokratiska val emot den sanna läran! Samt aldrig tycks använda sina obestridligen intellektuella gåvor till att ens en enda gång ställa Dags påståenden och slutsatser under kritisk lupp, enligt devisen Far (Fader Dag) har alltid rätt!

    Gläd er åt det ni (vi) alla har: en kyrka i hela landet, underbara kyrkorum, som speglar historien, kulturen, vittnar om Guds närvaro och nåd, som är öppna för alla och envar, som är varma och trygga och där präster och lekmän verkar tillsammans!

    Se allt det positiva i detta fantastiska faktum - var och en av er har sannolikt geografiskt nära till ett sådant rum, dit ni i ensamhet och stillhet kan gå, reflektera, meditera! Be för vår nuvarande och blivande ärkebiskop och för vår folkkyrkas gemensamma framtid, och be för att kyrkans centrala missionsuppdrag skall bära frukt och för att det internationella arbetet skall vara ett konstruktivt bidrag till fred, frihet och demokrati i diktaturer med förslavade folk.

    Be för att hela vårt svenska folk måtte komma till insikt om den hjälp, trygghet och frid som Tron på Honom ger. Försök att vara solidariska med dem i vår kyrka, som har valts till sina ämbeten enligt fastställda, demokratiskt beslutade ordningar i KM och andra kyrkliga beslutsorgan!
    Kritisera gärna, öppet och konstruktivt, det som ni anser vara fel och kanske också förfluget i kyrkan, men låt inte denna kritik permanentas i bitterhetens destruktiva atmosfär. Ni har alla så mycket, som kan tillföras kyrkan, som andligt, praktiskt och konstruktivt ger väsentliga bidrag på såväl det nationella planet som avseende församlingsnivån. Och försök alltid se det positiva hos dem, som ni alltför snabbt och även ibland häftigt och upprört kritiserar. Det positiva finns där, garanterar jag er, liksom ni naturligtvis också innerst inne delar den åsikten. Vår kyrka behöver alla goda krafter, som var och en för sig och gemensamt betyder så mycket.
    Och, snälla ni, döm aldrig någon på förhand. Varje människa måste ges en chans att visa vad han eller hon går för, kanske också två chanser.

    Och låt oss, ni och jag, rannsaka våra göranden och låtanden, det är alltid nyttigt.

    Gå alltid med glädje till mässan eller gudstjänsten och tacka Gud för den kyrka - med fel och brister men med oerhöra glädjeämnen - som vi har i vårt älskade Svea rike!

    Guds frid och fred, bästa trätobröder!

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
  13. Och vad har Biskopen åstadkommit i det stift honvarit verksam i? Kan vi åtminstone få veta detta. Inte heller vad hon har för meriter. Varför skulle detta inte vara en relevant fråga? Att ha läst på ITH är heller inget att skämmas för. Jag har själv gjort detta och inte skäms jag för det. Varför skulle jag det?/Sven-Åke Nilsson

    SvaraRadera
  14. Återigen har BOD kört i Dike(t) !

    SvaraRadera
  15. Jag gratulerar Anonym till en intellektuellt högtstående sakargumentation.
    Är den månne ett resultat efter förmåga?

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. Även jag är hjärtinnerligt trött på korkade, undermåliga kommentarer som Anonym 15:36.

      Tant Svart

      Radera
    2. Jag föranleder mig nödgad att instämma med Tant Svart.

      Det är bra mycket mer klädsamt att argumentera FÖR sin sak med ord, speciellt i kommentarerna.

      Radera
  16. Det är fascinerande med Dikes formuleringar om kyrkan i vårt älskade Svea rike och kyrkan i hela landet. Men kanske är det just det som är själva saken, att han tycks bara se den SVENSKA kyrkan? Frälsarens kyrka, Dike, är så mycket större än den KM-kyrka som jag misstänker att du anser vara instiftad av Honom som sa: "På dig ska jag bygga Svenska kyrkan"... eller, hur är det nu det står?

    SvaraRadera
  17. Anonyms slutsats att Svenska kyrkan är en helt annan kyrka än Frälsarens är ännu ett resultat av de höga (teologiska) hästar som han sätter sig på:
    -Jag, Anonym, vet vilken den riktiga, rätta och sanna kyrkan är - KM vet det inte!
    Har han hört talas om det tyska ordet BESSERWISSER?

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men nu blev det riktigt roligt, Bengt Olof. Samtidigt som du anklagar Anonym för att sätta sig på höga teologiska hästar gör du exakt samma sak själv.

      Hade detta inte varit så tragiskt hade det varit en riktig fars.

      Radera
  18. "Anonyms slutsats att Svenska kyrkan är en helt annan kyrka än Frälsarens är ännu ett resultat av de höga (teologiska) hästar som han sätter sig på:
    -Jag, Anonym, vet vilken den riktiga, rätta och sanna kyrkan är - KM vet det inte!
    Har han hört talas om det tyska ordet BESSERWISSER?"

    Quod???

    SvaraRadera