På Åh har jag inte varit en frekvent besökare men jag vet vad stiftsgården betytt och Bengt Pleijel hör till de beundrade prästerna. Erling Ivarsson saknar jag och minns hans leende. Åh blev en plats för förnyelse, det har jag fattat. Det betyder den i Svenska kyrkan oönskade förnyelsen. Tro inget annat och förstå nu mekanismerna.
Saken är enkel. Marginalisera för att eliminera förnyelsefolket. "Men då kommer det att visa sig att institutionen inte lockar längre och förutsättningarna för stiftsgårdsverksamhet eroderar." Vad svaras då? Ingenting. Inte kan någon medge det uppenbara att det är mycket bättre med ingen verksamhet alls än med den oönskade.
Vad säger stiftsgårdens vänner då?
De kan ingenting säga för förutsättningarna för stiftsgården finns inte längre. Detta är ett objektivt, odisputabelt faktum. Vi måste lägga ner.
Alla beklagar och bara fäskallar skulle komma på repliken att det hade kunnat vara annorlunda.som väl är finns det sådana fäskallar men i sak är detta betydelselöst. Den så kallade Utvecklingen har fört oss dit vi är. Och grundmönstret känner vi igen: Svenska kyrkan har alltid haft större problem med dem som tror mycket än med dem som tror lite eller inte alls.
Nu ska det bli kyrkostyrelse. Anders Wejryd avgår och avtackas. Ingen är väl oförskämd och frågar honom om Svenska kyrkans framgångar under hans tid som biskop och ärkebiskop. Ingen är väl på G med frågan om vilka hans minnesvärda framgångar är heller, hoppas jag.
Även efter det att Åh "normaliserats" vilade trons stigma tungt över stiftsgården. Trots "neutralisering" av Åh-andan och ny, regimtrogen besättning på plats, ville inte de nya svenskkyrkliga vara där. Åh associerades med den kyrkliga förnyelsen. Dit ville man inte ta sina konfirmander och grupper och därmed riskera deras andliga väl. Och kvardröjande "omoderna"? Tja, vad hade de där att göra, när väl Anden flytt?
SvaraRaderaKJ
En vän kommenterade beslutet att föreslå nedläggning av Åh så här:
SvaraRadera"Det som skulle bli allt för alla blir kanske inget för någon."
En analys mitt i prick, tycker
Rolf Pettersson
Jo, men var inte så småaktig, Dag! Vi har ju under Wejryds tid begåvats med såväl ett nytt könsneutralt äktenskapsbegrepp (man-kvinna-förbundet har nu inget eget begrepp, inte ens i kyrkan) som med nya könsneutrala könsbegrepp(!). Det förra innebär att inte ens kyrkan längre menar att det finns någon som helst specifik vits för ett litet barn med att ha en mamma. Det andra innebär att inte ens kyrkan längre menar att endast kvinnor kan föda barn. Kanske hänger detta samman, jag vet inte. Jag menar dock att om en premiss är galen blir slutsatsen detsamma oavsett hur väl det tycks "hänga ihop". Och att avtacka en ärkebiskop som låtit sej övertygas om att vissa män kan föda barn - men inte ser Frälsarens födelse av biologisk jungfru som en lika viktig dogm? - för att installera en ärkebiskop som inte tydligt kan säga om Jesus ger en sannare bild av Gud än Muhammed ger, det är, oavsett personliga kvaliteter i övrigt, ett rent och skärt bottennapp. (Och sådana fångar inga fiskar).
SvaraRaderaJag tycker synd om Bengt Pleijel, Monica Ivarsson och Eskil Hofverberg som lagt ner så mycket möda på att låta Andens vind verka på Åh stiftsgård.
SvaraRaderaMen jag befarar att det hela har att göra med Bengt Pleijels reaktion "Frågan är om Kristus får vara kvar?".
Vem kan förvänta sig att en stiftsgård ska gå med vinst?
Det finns otaliga exempel på människor som kommit till tro och upprätthållit sin tro genom Åh stiftsgård och jag känner personligen mängder som gjort andliga och ekumeniska upplevelser där, inte minst genom alla "Hela hela människan"-kurser.
En familj, vars äldsta barn gjort avgörande kristusupplevelser där på sin konfirmation, åkte i åratal dit varje söndag för att fira gudstjänst. Hela vägen från Helsingborg!
Få platser har varit så bidragande till den kyrkfromhet som till vissa delar finns kvar i SvK i Göteborgs stift, som Åh stiftsgård.
Andelen konfirmander som blivit trogna gudstjänstfirare torde ligga i Sverigetoppen i jämförelse med vilken annan kyrka/stiftsgård som helst.
Men fromma svenskkyrkliga ungdomar får uppenbarligen inte kosta pengar. Det är kanske bättre med standardkonfirmander som några år senare bara genererar intäkter?
Kristuscentrerade kostnader är oönskade!
Droppen som fick bägaren att rinna över var kanske när Oasrörelsen spelade in TV-gudstjänster där i maj?
Det är dags för biskoparna att tänka större så Bonnier och Eckerdal bör fundera på om man inte ska kunna göra en gemensam satsning på en stiftsgård, Åh eller Flamslätt, och låte västsverige fortsätta ha åtminstone en plats där konfirmander och andra kan känna Andens vind blåsa lite friare.
Den öppenheten måste det väl finnas plats för inom SvK, eller?
Naturligtvis finns ingen plats för sådant, Peter!
RaderaRegnbågsmässor, pridefestivaler, religionsintegrerande sammankomster, manifestationer mot rasism, homofobi och nationalism och andra mera angelägna verksamheter tar all tillgänglig plats och tid. Dessutom sänker Oasrörelsen, västsvensk fromhet och dylika företeelser Svenska Kyrkans varumärke. Sådant har ansvarsfulla biskopar som tänker på medlemsavgifterna inte mera råd med(?)
Vieslaw
Det är naturligtvis rätt att klaga. Men för att uttrycka sig klart så borde väl såväl politiker som präster ( ALLA!!!) försöka förklara varför ni missat möjligheter. Den onde har med smygande steg förfört hela bunten och därmed kommit för långt.
SvaraRaderaMan skall inte ge sig på oliktänkande och skada dem!
Man får väl tro att det gäller såväl Högkyrkliga som Bögkyrkliga?
Återgå till hur det var 1940 men enligt min mening är kvinnor såväl som män goda präster. Det tråkiga med SVK är att man övergör beslut - sätter sig ned och pillar på fel knappar.
Som tioåring i skolan kom vi som längst med skrönan " Jesus sade till sina 12 lärjungar " att åk före Ni på Edra cyklar så kommer jag efter på min moped". Det gillade inte prästerskapet - men n u gillar det vad som helst tycks det.
Det är vanligt detta med att anse att allt borde vara som fordom förutom i just den fråga där ens egen nutidsanda kommer på kant med historien. Egentligen är det nog så som Fienden snärjer oss allihopa.
RaderaDet gav på flera plan en egendomlig känsla att i Kyrkans Tidning läsa att man nu vill lägga ner Åh Stiftsgård.
SvaraRaderaDels dyker alla goda minnen därifrån upp i medvetandet. All god förkunnelse som först Bengt Pleijel och sedan Erling Ivarsson förmedlade, alla andra goda krafter som inbjöds dit under de åren och slutligen alla goda kontakter som knöts mellan oss som hade förmånen att under dessa år vara Åh-hörare.
Dels dyker det upp mindre glada tankar vid minnet av hur medvetet allt gott verk stryptes för ca femton år sedan.
Och här står man idag med en kursgård vars verksamhet alltför få varit intresserade av, trots att den anpassats så mycket till dem som skulle komma dit i stället för oss som mådde dåligt av vad som kom att bli början till slutet för Åh.
Jag i Halland
I söndags upptogs stiftskollekt till Åh i all stiftets kyrkor (om rätt information gavs menigheten som deltog offervilligt).
SvaraRaderaVad jag läst på nätet så verkar ekonomin inte längre vara ett problem. Besparingar är alltså inte skälet till varför man lägger ner.
SvaraRaderaSkälet till nedläggningen är väl att denna plats var en av de sista platser inom Svky där man kunde känna igen en form av hyggligt sann kristendom?!
Radera/Antony