Jag fick skäll för min bloggpost Till tro eftersom jag förhållit mig kritisk till biskop Johansson. Men hade jag? Det kunde blivit något av hans biskopstid, menade jag. Var inte detta en positiv ansats? Skulle jag hävdat att det var kört från början?
Nu får biskop Johansson välförtjänt beröm i en bloggkommentar.
"Johansson tillträdde efter en turbulent tid i stiftskansliet, har utgjort en trygg klippa, respekterad av personalen och även av de förtroendevalda (utom då bloggaren). Inga skandaler, Inga förhastade uttalanden, kort sagt en lugn och trygg tid i stiftet under hans tid. Bra predikningar."
Jag funderade över omdömet "bra predikningar" ett ögonblick.
Naturligtvis förhåller det sig på det viset - men vad innebär omdömet? Att det blir väckelse eftersom tron uppstår av predikan (det hörda)? Att människor kommer på vad allt det kyrkliga skulle gå ut på? Eller hur bedöms annars predikan?
Biskop Johansson är eo hovpredikant, kunglig hovleverantör av predikningar. Har det som på Lord Radstocks tid blivit väckelse i huvudstadens högreståndsmiljö? Så vad är en bra predikan. Får jag upprepa.
Självfallet håller biskop Johansson bra predikningar. Det ska inte ifrågasättas. Frågan gäller bara vad "bra predikningar" är.
Biskop Johansson är en trygg klippa. Det brukar vi annars säga om Gud, för det har vi lärt oss av kung David i Psaltaren (och i 2 Samuelsboken, t ex) och då är just Gud och ingen annan klippan. Å andra sidan blev Simon Kefas - men skulle någon beteckna aposteln som "trygg klippa"?
Biskopar skulle snarast höra till kategorin "pelare i Guds tempel" (Uppb 3:12), och till den kategorin kallas vi alla. Trygg klippa - vad händer nu när klippan pensioneras? Skakar grundvalarna?
Biskop Johansson är respekterad av personalen, får vi veta. Han har en egen kör, Jan-Olofz, kan man påminna sig. Och de förtroendevalda respekterar honom.
Blev det inte konstigt nu?
Inte det att den s k bloggaren inte räknas in i skaran av de respektfulla, men detta att icke ett ord, inte ett enda, sägs om prästerskapets och diakonernas kärlek och respekt? En biskop är pastor pastorum, den som i första hand relaterar till präster och diakoner. Han är inte kanslichef. Jag får fortsätta vara förbryllad och fundera över frågan vad en biskop egentligen är och vad en biskop i Svenska kyrkan uppfattas som.
Det bästa med biskop Johansson sammanfattas med negationer. Hur kul kan det vara på en skala till två? "Inga skandaler. Inga förhastade uttalanden". Ingenting? Men om inga skandaler inträffar - skulle det, rent teoretiskt naturligtvis, kunna bero på att ingenting egentligen uträttats?
Ska det inte vara lite skandaler kring det kyrkliga av det enkla skälet att hela det kyrkliga ärendet är just en skandalon?
Så vad med en situation så där innan pensioneringen när det sägs "inga skandaler" om en biskop. Ska man gratulera eller beklaga?
Inga förhastade uttalanden? Med begreppet "förhastade" avses sådant som inte gillas. Gillas uttalandena är de aldrig förhastade. Enkel logik. De biskopsord vi annars helst citerar är de förhastade. Anton Niklas Sundberg, Gottfrid Billing, JA Eklund citeras så, ja till och med salig Hellströms i kyrkomötet utropade ord om "konstitutionell kris" hör till de förhastade men icke desto mindre sanna. Det hade varit välgörande med fler förhastade ord från biskoparna. Det får vi inte. De är försiktiga och har inte riktigt förstått biskop Gottfrid Billings förhastade ord: "Man kan vara så försiktig att man dör av det!"
En lugn och trygg tid har det varit i stiftet, får vi slutligen veta. Ingen säger emot, hoppas jag. Jer 8:11 rinner upp i mitt minne. Lugnet, den stilla ron, tryggheten var vad stiftet ville ha och valde därför Johansson, som blev biskop Johansson. Det var ett bra val. Kyrkans skepp står fast grundat på hälleberget och allt det där. Så vill vi ha det. Inte för mycket uppståndelse, som det heter vid påsk. För hur skulle det bli i Kyrkan om den präglades av uppståndelse?
När det är lugnt och tryggt, då står allt väl till.
Om biskopar tänker jag annars som fader Jan i Långasjö. De har på ett särskilt sätt tumme med Gud. Om bra predikningar tänker jag nog som f Jan också. GA Danell hade alldeles särskilda gåvor att predika. I jämförelse med hur det var, ter sig skarorna under Växjö domkyrkas predikstol glesa nuförtiden. Men jag förstår att jag har fel. Dåförtiden var det inte lugnt och tryggt. Fast - å andra sidan - det hände något. Om jag ställs inför valet "lugn" eller "liv" - vad väljer jag då?
Lugn råder i bästa fall på pensionärsboendet och hospice.
SvaraRaderaEn bra dag är en dag då inget speciellt händer. Man överlever, en dag i sänder. Med någon liten förströelse och ett litet kaffebröd och en liten sångstund och ett litet vänligt ord och leende, kanske?
Mot slutet lär man sig snabbt att uppskatta lugnet och inte begära det omöjliga.
GG
Dag, man måste ta hänsyn till helheten i Bengt Olofs samhällssyn. För honom är enhetssamhället idealet. Där finns inte bara statskyrka, utan det är också ett samhälle, där politiker vet bäst, men dock inte får vara så maktsugna att de orsakar regeringskriser. Där blir inga konstnärer så inspirerade att de orsakar skandaler, och en hel del annat. Grunden för samhället är givetvis att folkets ledare, världsliga som andliga, är höjda över varje form av kritik.
SvaraRaderaJag noterar att jag inte är anhängare av något enhetssamhälle.
Om nu en biskop är lugn och trygg och en klippa på det rätta viset, skulle man nog förvänta sej att det tog hus i helsike i biskopsmötet. Kring huruvida man som ärkebiskop(-skandidat) kan vägra svara på om Jesus ger en sannare bild av Gud än Muhammed ger. Kring frågan om man som ärkebiskops- och nu biskopskandidat kan säga att alla blir evigt saliga bara de dör utan att omedelbart obehörigförklaras. Genom sitt lugna och stilla tigande inför en f.d. ärkebiskop som hävdar att Kristus är en tankekonstruktion (och att Jesus inte kan komma tillbaka annat än i våra hjärtan) och att "vad som egentligen hände kan vi lämna därhän" har Johansson, liksom övriga stiftschefer f.ö., diskvalificerat sej för det egentliga biskopsbegreppet.
SvaraRaderaSe här kravspecifikationen på en sann biskop uttryckt av en gravt underskattad biskop och ärkebiskop (som visserligen nätt och jämt hann tillträda den senare posten): http://www.psalmboken.blogspot.se/search/label/V%C3%A4ktare%20p%C3%A5%20Sions%20murar
Det är väl det där med "manligt emot ulvar strid" som vi knappt ser röken av i vår tid. I andligt avseende överger man snarare hjorden och flyr. (Men det var i alla fall bra och riktigt gjort av ärkebiskopen att skriva ett beklagande brev till kopterna efter halsskärningarna i Libyen).
Biskop Jan-Olof har nog varit så bra som man nu kan vara.
SvaraRaderaHans tid var kort. Många ömma tår fanns att trampa på. Hans företrädare var ett svagare kort. Han gjorde det han skulle göra helt enkelt, att bringa välbehövlig stabilitet. Inget uppseendeväckande, kanske. Om hans tid har gett biskop Fredrik en någorlunda fast plattform, är bara det faktiskt ganska hyfsat.
BloggarDag, +Göran och Andreas Holmberg,
SvaraRadera-Har ni aldrig hört talöas om uttrycket "Hälsan tiger still"? Den hälsa som innebär att motorn går tryggt och friktionsfritt, milen avverkas som de skall eller - som inom Svenska kyrkan - arbetsuppgifterna utförs planenligt. Om någon ser denna stabilitet, trygghet och ordning som något icke önskvärt och ironiserar över det, må det vara honom fritt. Men sådant är dumt, bara dumt, ty ironiska utgjutelser över dem som sköter sina uppgifter korrekt och utan anmärkningar skall inte förhånas, kritiseras eller, för den delen, förnedras.
Det finns ett intressant observandum i bloggarens kommentar att biskopen inte är kanslichef och att bloggaren är förbryllad över biskopsrollen.
Märkligt, ty bloggaren har ju själv som KM-ledamot och KS-dito tillhört dem som komstituerat rollen. Har han då inte vetat vad han beslutat?
+Görans kommentar skall spegla min åsikt, fast jag själv vet bäst vilken den är. Låt mig bara erinra om att Svenska kyrkan under sitt äktenskap med staten hade en stark ställning med över 90 procent av folket bakom sig, rikt besatta gudstjänster och med en trygg ekonomi.
Bättre idag, bäste +Göran?
BENGT OLOF DIKE
Har BOD fattat att Sverige är ett land i mycket snabb transformering?
RaderaI generationen under trettio har rimligen högst två av tre, i storstäderna än färre, "helsvensk" bakgrund. Andelen "helsvenskar" (i brist på statistik förenklat till "med två Sverigefödda föräldrar") minskar snabbt. Den äldre generationen försvinner. Folkkyrka och statskyrka blir i en demokrati omöjliga att uppehålla. Mycket talar för att vi runt 2050 har en muslimsk majoritet i många länder i Västeuropa. Bör då enligt BOD islam bli statsreligion? Eller bör vi skicka våra muslimska landsmän med enkelbiljett till - ja vart? Italienarna skickar i stor skala sina muslimska flyktingar till Sverige, Danmark och Tyskland. Danskarna förbereder lagar för att röja EU-migranters läger och sända dem till "länder som har möjlighet att ta emot dem", d v s Sverige.
Jag tror kristna bör kämpa ganska handfast för sekularism. I eget intresse, alltså. Dock inte så att Gud och religion osynliggörs och förvisas till det privata och bönhusen. Det slaget behöver inte "Humanisterna" vinna.
J
I Norrköping på 1950-talet, när vi gick och läste, som det hette, var det förvisso in rikt besatta gudstjänster. Men pengar fanns det nog. + Biörn
RaderaBloggaren liksom flertalet kommentatorer, ger intryck av att leva i avsaknad av insikt i vad frågan om behov och begär är och vart de för, leder, ger upphov till. Det är ett behov hos mig att påtala. Hur det behovet till sin i bokstäver framförda mening blir tolkat röjer vilka behoven är.
SvaraRadera/Magnus Olsson
Jag menar att kritiken mot biskop Johansson är felaktig. Efter den föregående turbulensen valde man honom för att få ett andrum av stabilitet och förutsägbarhet. Han har levererat./Observer
SvaraRaderaVarför angriper ni budbäraren? f Dag, bloggpappan eller bloggaren ställer bara kritiska frågor. Just i dett nu sitter jag och läser en bok som handlar om Ratzingers teologiska retraktioner skriven av Cong Quy Joseph Lam. Av sin doktorvater Söhngen lärde sig Ratzinger att ställa kritiska frågor. Dessa kritiska frågor kan bara ställas i all sin radikaliet av tro, i tro och till tro. Som goda lutheraner skulle vi då kunna säga tron allena och inte våra gärningar och Ratzinger skulle knappast protestera eftersom han är tillräckligt mycket augustinian och paulin för den delen. De kritiska frågorna håller våra biskopar vid liv så att de inte förfaller till att bara vara kanslichefer. Med aposteln Paulus kan vi säga till biskoparna: skäms inte för evangeliet.
SvaraRaderaDet var väl ingen "turbulens" under företrädarens tid. Det var någon anställd som inte gillade biskopen.
SvaraRaderaBOD fortsätter med sin statskyrkonostallgi. Att man hade 90 - procentiga medlemstal, berodde på att kyrkokatten var ihopbakad med kommun- och landstingsskatten som "kommunal utdebitering".
Anonym som tidigare
Är idealet en svensk folkkyrka, där alla är medlemmar, alla snällt spelar sina
SvaraRaderaroller och betalar sina medlemsavgifter. Den politiska majoriteten styr och
alla andra är nöjda och glada med en trivsam, underhållande verksamhet.
Biskoparna skrudar vi till för att göra det historiskt och festligt, när vi skall
skåla i champagne och hålla högtidstal. Så understöder vi svenskheten
och ger den en diskret kyrklig färgning. Allt sker i stor endräkt, och ingen
klantar till det med att snacka om Gud, Jesus och Den Helige Ande - absolut inte heller om synd, förlåtelse, omvändelse eller annat gammal-
modigt. /Politrukus
Till mina icke-kyrkorealistiska kritiker!
SvaraRaderaSkriv vad ni vill, mitt herrskap, om kyrkans månghundraåriga äktenskap med staten, men ni kan aldrig förneka faktum: folkets anslutningsprocent, den trygga ekonomiska stabiliteten, prästernas frihet (som av högkyrkligheten felaktigt brukar förnekas) och tillgängligheten. Kyrkan fanns där alltid, var alltid öppen. Gudstjänsterna hölls söndagligen, de förtroendevaldasengagemang och ansvar kunde inte ifrågasättas. Allt fungerade alltså som det skulle.
Kontrasten till dagens kyrkosituation är slående, eller hur?
Så långt kan vi väl vara överens - också eller hur?
Att det inte alltid var fullsatt i "Pekings" kyrkor under 1950-talet, som biskop Biörn erinrar om, säger ju inget om helheten i landet. Men det var betydligt flera då än vad dagens aktuella siffror avslöjar.
Men Svenska kyrkans kris i dag - den erkänner jag oförbehållsamt - kan aldrig lösas med högkyrklighetens agenda, om man bortser ifrån betoningen av ett rent, klart, tydligt Kristusbudskap. Detta skall förstås vara självklart. Men att avskaffa den förtroendevalda ansvarslinjen, förbjuda kvinnliga präster och statuera en i praktiken präststyrd kyrka är naturligtvis lika orealistiskt som att odla apelsiner på Grönland.
Om sådant blir verklighet dröjer det inte länge förrän kyrkan har krympt ihop helt.
Vad kyrkan behöver nu är - som jag tidigare betonar - en stark och genomgripande offensiv, grundad på Missionsbefallningen och på modet och frimodigheten, den vilja och känsla av att stå på det godas sida. Kyrkan måste - hur många gånger skall det behöva upprepas? - utnyttja medierna, delta i samhälls- och kulturdebatten, bli den självklara och ledande aktören för att ständigt påvisa kristendomens roll för vårt lands historia, demokratiska framväxt och plats i den västerländska civilisationen, dvs att Sverige är ett kristet land.
Kyrkan måste ha mod, kraft, vilja att utan sneglande på politiska företrädare, som i enfald och dumhet hävdar motsatsen, konsekvent stå upp för detta, våga utmana kulturradikalismens materialism, våga ta strid för okränkbara värden. Kyrkan skall alltid hävda den äkta solidariteten, sanningen, rätten och demokratin. Alltid och utan undantag.
Biörn, Politrukus,Thomas Andersson, Observer m fl av dem som regelbundet producerar åsikter på dessa kommentatorsfält bör alltså också delta i den breda samhällsdebatten, upptäcka att det också - med den största respekt för predikstolen - finns forum från vilka man nå betydligt flera människor än från nämnda stol.
Låt oss alltså börja i denna ända, vilken dock kräver något av ett uppvaknande på den nationella nivån, den som bloggaren är - och länge har varit - en del av.
Kyrkan måste upptäcka världen. Kyrkan måste se realiteterna, högkyrkligheten också. Biörn måste dela med sig av sina kunskaper och sin vilja till breda grupper - gå ut på gator och torg i Norrköping!, Politrukus kan sätta igång att författa artiklar för tidningar. Byter han sedan signatur, är det ännu bättre. Jag föreslår "Realistus".
Alltså sätt igång mitt herrskap, vårt (kristna) land väntar på er!
Ältandet av förbudet mot kvinnliga präster leder ingen vart, det är bara - som det kallas - kontraproduktivt.
BENGT OLOF DIKE
Då skulle ju redaktör Bengt Olof Dike, som har vana att skriva debattartiklar, kunna ta tag i stafettpinnen och författa en insändare med rubriken "Jesus ger visst en sannare bild av Gud än Muhammed!".
RaderaEtt teologiskt välgrundat innehåll under den rubriken skulle nog få mycket hyllning här på bloggen.
För det är väl missionerandet om Jesus som Guds ende son som avses i inlägget ovan?
Att bedöma enskilda biskopars insats är numera ganska svårt eftersom systemet med politiken som överrock över kyrkan och ideologierna som något djupare och sannare än teologi som "bara är subjektiva tolkningar". Nej, det är bara några få mediala gullegrisar (typ KG Hammar och Jackelén) och de biskopar som drar på sig massmedias ogillande för att de antingen står upp för kyrkans egentliga esse eller om de helt balla ur och sätter sig på personal eller förtroendevalda som inte redan är paria som de öht märks.
SvaraRaderaSystemet är effektivt, kyrkomöte, utbildningssystem och utnämningssystemet i historia och nutid skördar sina resultat allt medan alla siffror går åt fel håll och samtliga ansvariga vill ha "mer av samma". Johansson är nog frommare än de flesta biskopar och mindre heretisk också, så lite beröm förtjänar han nog.
Rudbeckius
BOD,
SvaraRaderaHur vore det att bena upp lite grand i dina påståenden och i din nostalgism?
Alltså:
1, SVeK är inte längre en statskyrka. Du brukar tala om realism i andra sammanhang så var då åtminstone realistisk och inse att SVeK inte längre är en statskyrka.
2, SVeK följer som AST påpekat inte den speciella lag som det förutsattes att "frisläppandet" inte skulle ändra.
3, Skiljandet från staten innebar inte att staten släppte sitt grepp över SVeK utan precis tvärtom. Den har aldrig varit så hårt styrd av politik som nu -tom de gamla enväldiga kungarna behandlade Kyrkan med större respekt än vad politrukerna av idag gör.
4, Med "frisläppandet" innebar det att politrukerna helt tog över makten- förändrade tom läran-satte sig över den- såg till att enbart anpassliga personer fick tillträde till de högre tjänsterna och som grädde på moset såg till att trots att man försäkrat sig om enbart anpasslingar som biskopar fråntog dem rösträtten. De kunde ju tänkas ändra sig bevars.
Det är realfakta. Det är dagssituationen och en situation som är helt annorlunda än vad som förespeglades när staten släppte SVeK "fri".Mao staten lurade SVeK liksom de lurade SVeK i ämbetsstriden i homosexfrågan osv...
Nu tillhör jag personligen de som inte ger mycket för "lurandet" som ursäkt. Jag menar att SVeK skulle ha nöjt sig med att säga nej och möta eventuella repressalier med jämnmod- de hade nog löst sig . (Det gör däremot inte ren olydnad mot Kyrkans Herre- det straffar sig.
Att vi sedan hade en statskyrka och att allt var "frid och fröjd" ,tja ,det kanske man kan säga med viss överdrift även om jag som Luther är principiellt tveksam för att inte säga motståndare till en värdslig övermyndighet för en Kristi Kyrka.
Nå, det kan fungera så länge staten inser att de har att regera under Kristus, eller som det stod i de gamla landskapslagarna, en av dem i alla fall. Först i vår lag är Kristus.
Denna insikt hade tagit slut långt innan 2000 eller har Du mage att förneka det. En stat som det senaste seklet faktiskt aktivt motarbetat allt vad kristendomsundervisning heter-ja helt tagit bort den skulle en sådan stat vara det världsliga överhuvudet för en Kristi Kyrka. Inser Du inte hur absurd tanken är?
Du suckar över medlemsraset samtidigt som Du vägrar inse varför vi har ett medlemsras.
Med tanke på hur hårt sekulariserat Sverige är är siffran 60% medlemmar egentligen alldeles för hög . Till viss del beroende på kreativ medlemsregistrering men också på grund av "gammal vana" eller vad vi skall kalla det. Bevisligen sitter rena ateister kvar som medlemmar- några tom hamnat i både KM och KS liksom utövare av andra religioner.
Jag ser inget positivt i detta utan bara ett ytterligare bevis på hur falskt allt talet är när SVeK påstår sig vara "en helig ,allmännelig och apostolisk kyrka" med tilllägget Evangelisk på Luthersk grund,
Nåja, Idag finns inte ens ambitionen kvar.. Nu är det anpasslighet och Mammon,(marknadskrafterna som styr). Politrukerna varav Du tycks vara en av de aktiva funderar så hårtestarna flyger ? Hur få medlemmar som trots allt inte vill kännas vid den kristna tron och läran att trots detta stanna kvar. Ja, den ekvationen har ingen lösning.
Det går däremt utmärkt att ha höga medlemstal utan att förlita sig på staten. USA hade t.ex länge ett överväldigande antal medlemmar- den vanliga frågan var inte -är Du kristen? Det togs för givet utan "Vilken kyrka tillhör Du?.
Nå även där har man nu i den allmänna sekulariseringen medlemsras och även där läggs kyrkor ner eller omvandlas till publikfriande cirkusar i ett fåfängt hopp att rädda ekonomin.
De har tyvärr till stora delar glömt sin väl spridda slogan: In God we thrust!
De liksom SVeK och alla vi andra borde kanske ta till oss denna sentens och göra verklighet av denna.
//HH
Det som skulle kunna locka tillbaka skarorna / locka nya skaror till Svenska kyrkan är en återgång till den klassiska nattvarden med känfall och riktigt vin, men inget doppande och slopad fridshälsning. Det är ju fånigt att inte kunna dricka ur samma kalk, men däremot doppa ner sina smutsiga fingrar i kalken sedan man bytt handsvett med alla andra. Händerna är värre smittspridare än munnen. Och det är ju med händerna och inte med munnen, som torkar sig vid toalettbesök. Oavsett om något heligt sker med nattvardselementen eller om det bara handlar om vetenskap och beprövad erfarenhet, så är risken för smittspridning minimal vid klassiskt nattvardsfirande. Och för att vara på den helt säkra sidan kan man ju införa särkalkar.
RaderaMen det är ju så typiskt Svenska kyrkan av idag att tro att den kristna kyrkan och hennes gamla på teologisk vetenskap och beprövad erfarenhet grundade ritualer, är upphovet till allt ont. Från alkoholism till hiv och morden på Charlie Hebdo. Katolska kyrkan har ju stämt Charlie Hebdo för hädelse ett tiotal gånger, men förlorat målen. Så det är väl klart mördarna var nyfrälsta kristna som har givit al Qaida skulden.
För en tid sedan hade vi en debatt om nattvarden på denna blogg. Läs inlägget "Ansvarsfullt" den 8 februri och alla kommentarerna. Diskussionen blev långt ifrån uttömd, eftersom bloggpappan hastade vidare till andra ämnen, däribland "Yttrandefrihet", som blev en verklig maratondebatt som väl pågår fortfarande och som hyllar hädelse som en kristen, rentav högkyrklig, gärning.
En av debattörerna skrev Om du tror att Jesus bryr sig om alkholhalten borde du lära känna honom bättre. Det ultimativa argumentet mot teologiska meningsmotståndare: Du har en svag tro. Men borde vi inte ära kyrkans Herre genom att inte systematiskt tvinga honom att ha överseende med våra brister. Dessa bör i vart fall inte vara självförvållade. Och vad är det för fel att vidga våra sinnen, så att vi tar emot Jesus i nattvarden?
Och varför allt detta tjafs om att kvinnor inte kan vara präster, alternativt att kvinnor också kan vara kallade att bli präster, om det bara handlar om att var platschefer och arbetsledare för den stackars "underställda" personalen? Allt kretsar kring nattvarden. Den är helig och ska inte hädas, varken genom cartoons eller genom ett felaktigt handhavande.
BOD pratar om att nu ska vi leva ut Jesu missionsbefallning. Utan nattvard? Låt detta bli den nya ungkyrklig väckelsen. Kristna ungdomsgäng borde dra från kyrka till kyrka och anmäla till domkapitlen alla präster som förnedrar vår Frälsares lekamen och blod. Ungdomar drivs inte av gammal nostalgi, utan av att något händer.
AST
HH.
SvaraRadera-Jag noterar att Du med tystnad förbigår mitt konstaterande - grundat på stark kännedom om folkopinionen - att högkyrklighetens agenda skulle starkt förvärra raset av tillhöriga. Likaså har Du inget att säga om det jag föreslår - en stark och bred missionsoffensiv - bland vilket för övrigt märks en klar och tydlig kyrka, som INTE böjer sig för det politiskt korrekta.
Din senaste kommentar är en repris (med andra ord) på det Du brukar producera: fördömanden av förtroendevalda, groteska anklagelser om politisk styrning av budskapet (fast den teologiskt sammansatta läronämnden avgör detta) och Din företrädesrätt att tolka Kristi ord, dvs Du kan detta helt och fullt men Svenska kyrkan kan det inte ens styckevist och delt.
BENGT OLOF DIKE
Att i nuläget INTE böja sig för pekå, påskyndar medlemsraset, BOD! Miljoner kyrkomedlemmar väntar på en förevändning att få en större peng till något roligare än Svenska Kyrkan.
RaderaAtt göra sig till profet för pekå, minskar medlemsraset, tar alltså bort anledningar att gå ur. De som går ur p g a kyrkligt pekå-trosnit är långt färre, än de som skulle gå ur, om kyrkan visade upp sitt "sanna", misstänkt "människo- och kvinnofientliga" ansikte i frågor som familjepolitik, abort, HBQT och värdegrund.
Kyrkoapparaten agerar alltså spelteoretiskt rätt. Huruvida denna populism är kristen, är ett helt annat övervägande.
J
BOD
SvaraRaderaGud vad tröttsam du är. Det är så deprimerande att läsa det du skriver, så att man inte orkar ta emot Jesus, än mindre missionera och sprida den kristna tron till andra. De politiska partierna har tillsammans högst 200.000 medlemmar, varav hälften socialdemokrater. Tror du att dessa ska frälsa Svenska kyrkan? Varför inte i stället satsa på övriga drygt 9 miljoner?
Är det inte rentav skamligt att en så liten minoritet av befolkningen ska styra landets största religiösa samfund. Att samma minoritet styr hela samhället är en helt annan sak. Man går ju med i ett politiskt parti på grund av politisk övertygelse, och så få röster tillfaller partier utanför riksdagen, så att dessa 200.000 representerar sådär 97 % av väljarkåren.
I kyrkovalet borde det handla om teologisk och inte om politisk övertygelse. Du kan vara moderat och ateist, eller socialdemokrat och högkyrklig (om du inte avslöjar det för partiet).
Den partistyrda kyrkan är ingen folkkyrka. Lär dig skillnaden. Det blir inte mindra lekmannastyre för att det politiska partiväsendet i kyrkan avskaffas. Och ett avskaffande av partiväsendet är ju inte detsamma som förbud mog personer med politiska uppdrag i samhället inte kommer att vara valbara till kyrkliga uppdrag. Men förhoppningsvis skulle de ha lättare att skilja mellan sina kyrklig och politiska uppdrag.
AST
Som svenskkyrkliga och kristna får vi aldrig glömma att Kyrkan är och förblir en stötesten i världen. Judarna söker tecken och under, grekerna söker visdom och romarna vill ha bröd och skådespel. Vår moderna hedendom utgör en kombination av allt detta där allt går ut på denna världens makt. Den moderna hedniska strävan kan vara religiös och lagisk, filosofisk och juridisk och maktpolitisk eller ytligt materialistisk och inomvärldslig. För Kyrkan gäller det ständiga budskapet om en korsfäst Kristus och eukaristins firande. Det görs i liturgin, diakonin och i martyriet.
SvaraRaderaDe är jobbigt att plöja igenom alla dessa texter/ord som produceras.
SvaraRaderaSumman av kristen tro handlar om; 1. Guds skapelse. 2. Kristi offerdöd
3. syndernas förlåtelse, de dödas uppståndelse och ett EVIGT LIV !
Stämmer du in i denna trosbekännelse, är du kristen. Gör du inte det,
har du ändå fullt människovärde, men inte samma evighetshopp.
Detta behöver väl inte upprepas för en kristen ?!?
Rätt så!
RaderaBOD,
SvaraRaderaDin kännedom om folkopinionen- Du menar den Du hämtar bland dina politrukkolleger som naturligtvis med ljus och lykta letar efter andra orsaker till medlemsraset än sitt egna agerande och det mest närliggande.
Högkyrkligheten är bra att skylla på eftersom de väl är de enda som med någon större beslutsamhet påpekat och visat på alla avsteg från bekännelsen och läran som mi politruker genomfört men vars följder ni vägrar ta ansvar för. Då är det ju bra att "Högkyrkliga " finns att skylla på.
Nu kan man ju med fog fråga sig vilka skall Ni skylla på när den siste "högkyrklige" har tystnat? Nya tillkommer ju inte de stoppar ni ju redan innan det blir aktuellt med prästvigning.'
Du talar om groteska anklagelser för politisk styrning och att det är läronämnden som bestämmer. Kan Du då inte åtminstone någon gång vara ärlig mot den kyrka Du menar dig altruistiskt arbeta för (Arvodena var ju försumbara) och fråga Dig vad slags läronämnd vi har med handplockade biskopar vars enda eller åtminstone huvudsakliga merit är deras anpasslighet och följsamhet till politiska direktiv,
Inse att ´när det handlat om kontroversiella frågor har läronämnden medvetet vrängt ut och iin på bibeltexterna för att kunna tillmötesgå era direktiv och i homosex- och äktenskaps frågan tom erkänt att de där medvetet går emot den apostoliska läran.
Denna läronämnd -svag redan i sig själv eftersom politrukerna sett till att ingen apologet får komma in där- (Vem har f.ö givit politrukerna rätt att utse vilka som skall sitta i läronämnden? ) Blir inte precis starkare av att veta att deras positioner är helt beroende av att demonstrera sin vilja att vara just PK. Har ni utsett en efterträdare ännu till den som hoppade av efter att ha fått nog av anpasslighet? Är det månne för svårt att hitta en tillräckligt anpasslig ledamot med åtminstone formellt tillräcklig kompetens?
Läronämnden är också väl medveten om att ni tillskansat er rätten att med 2/3 majoritet förkasta och genomföra vilken förändring som helst av läran. Det har mig veterligt ännu inte skett eftersom läronämnden agerat som lydiga jasägare till era direktiv men de är medvetna om att ni tillskansat er denna rätt.
Sedan kommer Du med insinuationer om att jag skulle vara emot en stark och bred missionsoffensiv? Hur resonerar Du då? Det är Ni och ingen annan som bär ansvaret för att i stort sett helt lagt ner all mission - förnekar Du det? Vad jag möjligens ställer mig tvekande till är vad slags mission SVeK skulle kunna bedriva -förhoppningen utan att snegla på det som är PK - Nog är det vad jag skulle önska -jag och säkert många fler men möjligheten? En genompolitiserad avkristnad kyrka skulle missionera ett sekulärt program utan PK?
Tala omatt vara naiv. Men det är klart politrukerna har varit duktiga på att luras och några finns det väl ännu kvar att lura.
//HH
Det är dessutom väldigt svårt att uppfatta BOD:s missionsförslag som seriöst menat. Genom att slänga ut denna krok, utan att någon nappar, kan BOD avfärda all diskussion som munväder: "Ni vill inte". Men BOD är ju själv en person med en oerhört skark tro på maktstrukturen i kyrkan. Varför lägger han då inte fram missionsförslaget i form av en motion till kyrkomötet? Alla politikerna där skulle med stor förtjusning avsäga sig sina politiska uppdrag i samhället och gå ut och predika på gator och torg.
SvaraRaderaAnonym som tidigare
Till HH, AST och övriga kritiker av mina åsikter,
SvaraRadera-Att få er att se verkligheten och sanningen i vitögat är en till synes hopplös uppgift. När jag erinrar opm att läronämnden i kyrkan avgör teologin, heter det att politikerna utser dåliga biskopar där. Verkligheten är ju att biskoparna per automatik ingår i läronämnden.
När jag påminner om betydelsen av ett offensivt och brett missionsprogram, svarar någon förnedrande om 200.000 medlemmar i politiska partier och att de utgör en liten minoritet av svenska folket! Men vad är detta för rotvälska? Den anonyme kommentatorn bör, om någon, vara försiktig med orden, då vederbörandes högkyrkliga fögderi sannerligen inte kan göra några som helst demokratiska anspråk. En liten, liten minoritet prästers utvalda, ännu mindre grupp, skall styra kyrkan.
Dämpa därför den höga svansföringen, den självsäktra tonen, de verklighetsfrämmande analyserna av vår demorkatiska folkkyrka och slutsatserna av era groteska bilder!
Är det några som är trötta på ert ständiga idisslande av den "genompolitiserade" kyrkan är det alla vi som ser, förstår och gläds åt kyrkans demokratiska organsiation och förankring i folkdjupet. Hårda ord, det elitistiska synsättet, den fördömande auktoritetstonen ("vi vet bäst, ni vet inget"), självcentreringen och den alltid närvarande trosöverlägsenheten ("vi är de rätta uttolkarna av Kristi ord, ni är okunniga elever) blottar var för sig och sammantaget en kall, hård och okänslig attityd - alltså totalt i avsaknad av ödmjukhet!
Jag upprepar därför bara igen frågan:
-Begriper ni inte detta? Har ni inte ens elementära kunskaper i psykologi, människors reaktioner och hur man skapar goda relationer?
Jag har under lång tid förgäves, förgäves och åter förgäves sökt en enda gnutta av självkritik i era inlägg. Men inte funnit någon.
Men glöm inte, mitt herrskap, de sanna orden att högmod går före fall. Eller orden, som ni bör känna till kanske bättre än andra:
-Dömen icke öpå det att ni icke själva må bli dömda.
BENGT OLOF DIKE
Om man vill bli en fotbollsspelare, går man med i en fotbollsklubb. Man behöver inte gå med i ett politiskt parti först. Det är ju detta, att allting måste gå genom de politiska pariterna som har dödat folkkyrkan.
SvaraRaderaOm någon ska sänka svansföringen så är det BOD, med sina spekulationer om vem jag är. På den spekulationen bygger BOD sina hatatacker. Vem jag är? Jag är kanske en högkyrklig vänsterpartist, som jobbar inom hemsjukvården. Jag skriver anonymt för att inte bli utkastad ur partiet. Förut var jag kristdemokrat, men när jag såg konsekvenserna av den borgerliga privatiseringspolitiken, fanns inget val för mig.
Om du inte tror mig, kan du gissa att jag är en moderat ateist, som försörjer mig som kyrkoherde för att avslöja det religiösa hyckleriet. Ni tror ju alla på ett övernaturligt andeväsen, men det erkänner ni inte öppet.
När ska BOD lära sig att det inte finns en en vänsterpartistisk kristendom, en socialdemokratisk kristendom, en centerpartistisk kristendom, en folkpartistisk /liberal kristendom, en moderat kristendom, en kristdemokratisk kristendom, en miljöpartistisk kristendom och en sverigedemokratisk kristendom? Man kan faktiskt vara det ena politiskt, och något helt annat religiöst.
Anonym som tidigare
Till Anonym ovan,
SvaraRadera-Bekänn då färg vem Du är i stället för att gömma Dig bakom anonymitetens mörka skugga! Och dämpa tonen och ordet vad gäller beskyllningen för "hatattacker" mot den, som presenterar fakta och ifrågasätter de ideliga attackerna mot folkkyrkan. Vi är inte intresserade av vem Du "kanske" är, men det vore av värde att få kännedom om VEM Du är. Endast feghet hindrar Dig från att upplysa oss om saken.
Sedan, apropå det sista märkliga stycket i Din inlaga, erinras Du om att kristendomen finns för alla oavsett politisk tillhörighet. Och de politiska partierna har sin fulla rätt att ställa upp i kyrkovalen, där de hittills också fått flest röster. Men det har Du kanske inte funderat över, ty ett sådant resultat lär knappast passa Dina galoscher.
BENGT OLOF DIKE
BOD,
SvaraRaderaJag funderade länge på om jag skulle replikera på ditt senaste.. Det av flera skäl. Ett är jag börjar se det meningslösa i att "tjafsa" med en politruk som vägrar att ens försöka förstå vad jag och eventuella meningsfränder talar om.
Alltnog. Låt mig konstatera att normalt slängs detta ”citat” i ansiktet på oss som vill kunna kalla sig kristna av ateister. Nu är det Du som gör det och även om jag inte vill beskylla Dig för att vara ateist så menar jag nog att orsaken till att Du citerar Matt. 7.1 här är av likartade skäl. Brist på egentligt argument mot det som sägs.
.
När då vissa saker inte faller denne på läppen citeras gärna just Matt 7:1 ibland om än mera sällan fortsättningen:” ty med den dom ,varmed I dömen, skolen i bliva dömda ,och med det mått i mäten med ,skall ock mätas åt eder.
Nu har jag ingen ambition att här och nu utlägga vad Jesus avser i dessa allvarsord bara påminna om att det fof handlar om att vara försiktig i hur vi dömer våra medmänniskor. Inget förbud mot att t ex tala klarspråk.
Dessa Jesu ord sägs i slutet av just bergspredikan där han också talar om de falska profeterna som kommer i fårakläder men invärtes är glupande ulvar. (Matt 7:15).
Det är vidare också där han allvarsamt påpekar ”Icke kommer var och en in i himmelriket som säger till mig: Herre,Herre, utan den som gör min himmelske Faders vilja. (Matt 7:21-22). Nog sägs en hel del Herre,Herre om än uppblandat med andra epitet för att passa tidsandan inom SVeK men hur är det med "göra min himmelske Faders vilja?)
(Det är sannerligen inte vår himmelske Faders vilja att vränga bibeln! Eller har Du och dina politrukvänner fått för Er detta? Att Ni kan förbättra och vidareutveckla Jesu lära?)
Nåväl, det är en sak ,säkert förlåtligt att missförstå Guds Vilja en helt annan att medvetet omtolka vad Han säger och hävda att detta omtolkade / förvrängda är hans vilja. (Skulle Gud ha sagt ,(menat)..).
Det är inte heller så att den som påpekar detta faktum dömer. Han varnar, helt enligt sin plikt - läs där med fördel Hesekiel som tar upp detta detaljerat. Att den som vill kalla sig kristen tar avstånd från förvrängningar av bibeln borde vara en självklarhet. Allt annat agerande i det sammanhanget är helt enkelt fel. Ett allvarligt fel gör den som med sig att det handlar om förvrängningar men ändock tiger av olika anledningar- det må sedan vara pekuniära skäl, karriärsskäl eller bara en rädsla om husfriden. Att tiga i sådana sammanhang innebär att de som tiger måste räkna med att göras delaktiga i den skada det åsamkar.
Alla vi som vill kunna kalla oss kristna bör / måste framförallt besinna sanningen i påpekandet. Det är det oförfalskade evangeliet som frälser- inget annat.
Visst, ingen kan begära eller förvänta sig att en "lekman" skall förstå allt. Det klarar förövrigt inte ens teologerna oavsett om de kallar sig eller är professorer men därför är det än viktigare att inte ge sig in i att vränga bibeln i hopp om att få "Texten" godtagbar för tidsandan och förnuftet.
Tyvärr lär Du aldrig begripa eller inse detta. Du vill bara känna dig betydelsefull och eventuella fel skylla på en majoritets beslut. Nu var Luther ensam en gång. Kyrkan har gått vill många gånger och kunnat vridas rätt igen- lustigt(?) nog alltid av enskilda förhånade personer i strid mot den stora massan som alltid i kraft av makt (majoritet) menat sig också ha rätten på sin sida.
//HH
HH,
Raderajag beundrar ditt tålamod och uppskattar dina inlägg. Själv har jag gett upp hoppet om att nå fram. Det bästa - men också mest skrämmande - med BOD:s inlägg är att de, i vart fall för min del, ökat insikten om att det är ännu värre ställt med Svenska kyrkan än jag trodde. Sådant är bra att veta men också så oändligt sorgligt.
BOD, du har en otrevlig ton.
SvaraRaderaDu är dessutom inte intresserad av en diskussion i sak, utan fokuserar på person. Du behöver inte erinra mig om att kristendomen är för alla, oavsett eventuell politisk tillhörighet. Men du måste erinras om att kristendomen även är för partilösa, samt att partitillhöriga kan vara det ena politiskt och något helt annat religiöst. De politiska partierna har inter i kyrkan att göra, det är en styggelse. Politiker ska däremot vara välkomna, men de ska inte representera sina partier i kyrkan, inte lyda någon partipiska. Försök fatta att partiväsendet har dödat folkkyrkan. Du måste kunna ta sakargument, oavsett om de kommer från en moderat eller vänsterpartist. Men du förväntar dig att moderater och vänsterpartister inte tror på samma kristendom. Och det är därför du vill ha en etikett på mig.
Anonym som ovan
Till mina kritiker, särskilt Elisabeth,
SvaraRadera-Jag noterar återigen att attackerna mot mig utelämnar konkretiseringar av sakfrågorna. Elisabeth ger sitt helhjärtadfe stöd till HH, vilken i inlägg efter inlägg öser sin galla över förtroendevalda, dömer ut Svenska kyrkan per definition, uppträder som bättre vetande (än kyrkans alla företrädare) och den riktiga uttolkaren av det kristna budskapet. När jag påpekar detta, hävdar Elisabeth att mitt konstaterande är "skrämmande", inte HH:s utfall och stundtals rent absurda kritik av hela kyrkan . I stället väljer hon att beundra HH:s "tålamod"
Och Anonym, kom inte dragandes med att jag fokuserar på person, när man i Dina och Dina fränders kommentarer oavbrutet ser fixeringen på de påstått odugliga och mjäkiga biskoparna och de alltigenom sekulariserade förtroendevalda.
Snacka då om personfixering!
BENGT OLOF DIKE
Om detta finns ett att säga, Elisabeth, och det gör jag genom de bekanta orden, så lydande:
-Säg mig vem Du umgås med, och jag skall säga Dig vem Du är.
BOD, din enda ambition är tydligen att göra dig till ovän med så många som möjligt. Är ditt senaste citat också från Jesus "Säg mig vem Du umgås med, och jag skall säga Dig vem Du är"? Har du ens den bekaste om vilka denne Jesus umgicks med? Var han som de? När du inte kan komma på mig med att h påstått att alla biskoper är odugliga och mjäkiga eller att alla förtroendevalda är alltigenom sekulariserade, drar du till med mina "fänders kommentarer".
SvaraRaderaJag har inga fräder som skriver kommentrer på denna blogg. Och de, som jag umgås mest med, är ateister och vänsterpartister. Jag har skrivit upprepade gånger att man kan vara vänsterpartist och ha en klassisk kristen tro. De vänsterpartister, som känner mig väl, respekterar min tro. De som känner mig mindre väl, gör det inte, eftersom de har samma fördomar om kristen tro, som du har. Om du verkligen vill kyrkan väl, ska du sluta sprida fördomar om kristen tro.
Om vi hade sluppit dessa fördomar, hade chansen varit större att personer med en genuint kristen tro hade valts in på partilistorna.
Det är min rätt att skiva anonymt. Du har däremot ingen rätt att tillskiva mig samma åsikter, som du tillskriver mina påstådda"fränder". Jag har ingen anledning att bränna mina skepp, varken kyrkopolitiskt eller allmänpoliitiskt för att stilla din nyfikenhet.
Fortfarande anonym
Anonym,
SvaraRadera-Du ser, eller förstår, tydligen inte Dina egna utfall och kritiska omdömen om vår kyrka. Attackerna mot mig bekommer mig inte, Men visst är det parodiskt att läsa anklagelsen om att jag vill göra mig till ovän med många.
Och jag vidhåller att det är fegt, mycket fegt att - efter Dina utbrott - inte våga stå för vem Du är, inte berätta det för oss.
BENGT OLOF DIKE
Nu har Dike flyttat yttrandefriheten tillbaka till medeltiden, när kritisk omdömen om kyrkan var förbjudna. Dessutom vill han veta vem den skydliga är. Detta trots att jag inte är tillnärmelsevis lika kritisk som HH och Elisabeth. Dike har definitivt överskridit en gräns i sin kättarjakt.
SvaraRaderaMed all rätt anonym
Anonym,
SvaraRadera-Överskridit en gräns för påståendet att Du är anonym av feghet? Kasta inte sten när Du sitter i feghetens glasbur och därifrån ägnar
Dig åt vild stenkastning mot Svenska kyrkan och oss, som står på den demokratiska organisationens linje.
BENGT OLOF DIKE
Dikes fasoner börjar bli riktigt obehagliga. Sådant ska inte förekomma i ett demokratiskt samhälle. Ingen är skyldig att tillkännage sin åskådning i politiskt, religiöst, kuturellt eller lknande avseende. Inte heller får någon tvingas tillhöra en politisk, religiös eller liknande sammanslutning för en viss åskådning. Det bör alltså räcka att jag är medlem i Svenska kyrkan. Jag ska inte dessutom vara tvungen att vara medlem i ett politiskt parti eller "nomineringsgrupp" för att mina demokratiska rättigheter ska tillgodoses.
SvaraRaderaDet förhållandet att jag har avslöjat min religiösa och poliltiska övertygelse (klassisk kristen respektive vänster) medför ingen skyldighet att avslöja vem jag är, eftersom alla i så fall skulle veta att "NN" tycker detta. Jag skulle kunna få problem med både partikamrater och arbetsgivare (ett privat vårdföretag).
BOD ska inte prata om demokrati, eftersom han själv tafsar på grunläggande frii- och rättigheter. Läs Regeringsformen 2 kap 2 §.
Med all rätt anonym
Anonym,
SvaraRadera-Vilka "fasoner" avses? Och vilka är "obehagliga"? Vem har ifrågasatt Din rätt att hysa vilka åsikter Du vill eller att ge uttryck för dem?
Inte jag i varje fall.
Och jag vidhåller att det är fegt av Dig att inte agera under öppet visir. Men även det är Din rätt - den ges rätt, kan man tillägga.
BENGT OLOF DIKE
Han Som Alltid Fick Sista Ordet
RaderaJ