Nymoralisterna mobiliserar, det är uppenbart. Den kristna livsstilen är vegetarisk och helnykter, menar de. Vita Bandet gäller - i S:ta Clara också så, att nattvardsvinet ska vara alkoholfritt. Nu ska församlingarna certifieras. Det heter så. Alkoholcertifieras. Vill någon hyra församlingshemmet och ha en födelsedagsfest med många gäster där och dricka vin, ska svaret vara nej. De är inte välkomna. De får dra till andra lokaler. Svenska kyrkans öppenhet har sina gränser. Moraliska!
Jag säger inte att detta är ett utslag av islamisering. Det är det inte. Det är ett helt annat infall.
Jag säger i min gammalkyrklighet: Fram för bekännelsesupen. Men bli ansvarsfull, inte berusad.
Först i det mänskliga.
Jag är trött på den där pissträngda kristligheten som
1. inte kan vara som folk och
2. vet bättre än folk och
3. måste markera det också i otid.
Men de stackars alkisarna då?
Om dem gäller vad som gäller oss alla. Vi har eget ansvar för våra allergier och intoleranser. Gluten och alkohol lika. Det hör till den mänskliga värdigheten att säga att jag tyvärr inte tål. Men jag har sannerligen inga krav på er andra och jag är tacksam för att min församling inte förminskar mig, behandlar mig som en omyndig.
Den 16 februari infaller Gin & Tonic Monday.
Det blir i år en bekännelsehandling att fira den.
Jag gör det i gemenskap med min Frälsare, som kallades frossare och drinkare, oinopotäs!
Sedan i frågan om Herrens instiftelse.
Nattvarden är Herrens Heliga Nattvard, eukaristi.
Rätt enkelt är det vin i måltiden därför att den är en glädjemåltid och vinet gläder människans hjärta.
Nästan lika enkelt. Jag misstror deras nattvardsteologi, som tjatar vin och serverar nattvardsbröd som inte är bakat på vete. Jag tror att de är zwinglianer.
Kanske enkelt. Problemet är inte ett problem. Många doppar numera i kalken. Om det skulle vara för mycket, kan man kommunicera under brödets gestalt.
På inget sätt avgörande, men en biblisk insikt på sitt sätt.
Jag promenerade med yngsta dottern för väldigt många år sedan. Hon sa: -Pappa, vet du varför nattvardsvinet är så starkt? Det visste jag förstås inte. -Det är för att Jesus är stark.
Hon hade förstått en viktig och helig hemlighet. Det finns tydligen dom som vill ha en klen Jesus. Det vill inte jag.
Ska det va, ska de va redit, som det heter i Småland.
Agera i er pissträngda fromhet inte så att några medkristna nödgas säga, att i det de/dom andra/dom fina/ håller på med, kan jag inte känna igen som Herrens Helige Nattvard. Och ta för en gång skull fyllon på allvar. En min vän sa: "Så jävla förfallen är jag inte, att jag inte kan skilja mellan en fylla och Jesus." Det var fromt sagt. Mycket frommare än en Vita Bands-diakonissa i all sin av förträfflighet uppfyllda existens. Jag tycker så rejält illa om ett diakonat som inte tar folk på allvar utan ska in och matronisera. Jag tycker illa om präster som viker ner sig också. Riktigt illa.
Låt oss andra nu vara ansvarsfulla - i helg och söcken. Samt därtill praktisera fastan på allvar.
Jag har föregått med gott exempel redan i går kväll. Och jag var ansvarsfull hela kvällen!
Bloggposten lär reta.
SvaraRaderaInnehåller pärlor; det där med att ta fastan på allvar, skall jag försöka ta till mig i år.
I ett samhälle som så kretsar kring alkohol, blir det märkligt, hur alkoholfri nattvard blir en stor symbolfråga. Eller inte?
Lars Jensen
En uppfriskande och god läsning!
SvaraRaderaI Svenska kyrkans ankdamm ska man annars trippa runt på tå och vara struntviktig i alla frågor. Man håller snart på att certifiera sig in i ett hörn.
Men må det så ske. Själv är jag på väg att lämna detta skepp. Har sedan länge börjat avsky Svenska kyrkans pyssleri med det ena skrivbordsprodukten efter den andra.
Det slutar i en förfärlig åsiktsregistrerande angiverikultur till sist.
Pissträngt var ordet.
L/ B
"Det slutar i en förfärlig åsiktsregistrerande angiverikultur till sist."
RaderaVarför är du så elak mot Dike?
AST
"Det slutar i en förfärlig åsiktsregistrerande angiverikultur till sist."
RaderaTill sist. Så är det väl redan?
/Sub versus/
-Certifiering, sa Bill. Sekularisering, sa Bull.
SvaraRaderaDet verkar vara viktigt med diplom i det postkristna samfundet. Hbtq-diplom, Alkohol(fritt)-diplom....vilka fler står på lut? Min gissning blir klimatdiplom och Islamdiplom?! Trosbekännelsen bör också ändras till "en certifierad, universalistisk och sekulariserad kyrka"!
Antony
Vad betyder matronisera?
SvaraRadera'Matronisera' är given kandidat till nyord för år 2015.
RaderaBetydelse kan säkert diskuteras. Rimligen i analogi med 'patronisera'. Ordet finns och används skämtsamt i norskan sedan några år. 'Matronisere', 'matronisert'.
Googling ger endast några få tidigare exempel i svenskan.
Nej männen får väl ryta till i fortsättningen, när de utsätts för slemma tendenser till matronisering i samhälle och kyrka. Kanske skall också matriarkatet dekonstrueras? Vad säger FI (Alltså inte Finansinspektionen)?
J
Avhellenisering av det kristna dogmat ( von Harnack), avmytologisering av evangeliet ( Bultmann ), aveskatologisering av kerygmat ( modern liberal teologi), avkristning av rikshelgedomen (ecce homo, hatpredikant) och nu avalkoholisering av vinet. Det är mycket av nu.
SvaraRaderaMen kyrkklockorna står på ding-dong alltsomoftast.
RaderaDet kompenserar säkert en del.
Jag säger bara bröllopet i Kana. Var det inte 600 liter vin när gästerna (visserligen okänt hur många) redan hade druckit en hel del? Men, det förstås, i dagens Svenska kyrka skulle Jesus sannolikt inte få många rätt.
SvaraRaderaMåttlighet är dock viktigt i vår farliga värld. Därför ligger det mycket i de gammalkyrkligas inställning att den första supen tar man för att reta de frikyrkliga (alt. godtemplarna) och den andra supen avstår man från för att reta djävulen.
Fin berättelse om dottern. Hon hade verkligen kommit på något.
Varifrån stammar uppgiften att Jesus förvandlade lite vatten till sex hektoliter vin.
SvaraRaderaSjchvälva mängden, alltså.
Sex stenkrukor à två eller tre "bat-mått", är det säkert att det blev så mycket? Blev de inte skatteskyldiga?
Anonym, 17:22, det anges i Folkbibeln Joh. 2:6-8.
RaderaTillägg efter googlande: Ett batmått motsvarar 36 liter. Det innebär att sex krukor som rymmer två - tre batmått vardera medför att vinmängden uppgick till någonstans mellan 432 och 648 liter.
RaderaNu är det snart bara certifiering i evangelisk-luthersk lära som saknas. Kanske kunde bloggarpensionären utarbeta kriterierna för en sådan? Något att motionera i kyrkomötet om inför jubileumsåret 2017?
SvaraRadera/Per H
Tänkte just föreslå Jesus-certifering.. Av kyrkor förstås. Men också av hotell och restauranger, sjukhus, skolor och ädreboenden, ja hela kommuner.
RaderaOHP
Vicken inkomstkälla!
RaderaJfr RFSL:s kassako!
P
Avundsjukan mot andra som lyckas att föra ut evangeliet är uppenbar i detta inlägg. Som min pappa sa: "prästsjukan" och då menade han avundsjukan. Här svingas det nu mot St. Claras arbete som bär alla tecken på den Heliga Andes verk i Jesu efterföljd, men då ska det gnällas om en pytteliten symbolfråga som är väldigt viktig för dem som är stommen i St. Claras arbete.
SvaraRaderaDu är SvKs Charlie men någon gång borde du hejda dig vid tangentbordet. Du kan vara säker på att din hejaklack håller med dig vad du än skriver, så lägg ner att racka ner på Guds verk!
" en pytteliten symbolfråga"
RaderaVad är pyttelitet, menar du att nattvarden är en symbol?
L/B
Du fattar säkert att jag inte menar det det är the obsession vid sprit och alkohol och att Gud inte kan verka i sin egen mässa om man inte använder Madeira och tar hänsyn till männsikro med drogproblem. Läsa Bibeln är tydligen jättesvårt- men läser man den så står det att vi inte ska vara varandra till fall. Bit ihop och sup hemma, i mässan ska man inte tänka på sina egna fördomar och preferenser. Angrepp på arbetet i St. Clara är så lågt att man baxnar och då är detta ändå en blogg som klagar på allt från samer till barntillvändhet. Men som sagt, Charlie får tycka vad han vill, men då får han också stå ut med mothugg. Han har ju en trogen hejaklack som sväljer allt han säger ändå.
RaderaJust beträffande alkohol, finns nog fler än Alma som är oroade över sakernas tillstånd. Det är oerhört svårt att vara social utan att att dricka alkohol. Där menar jag att vi har en svår stötesten i samhället för missbruksbenägna.
RaderaSen tror jag väl knappast att Bloggaren angriper Klara. Avvägningar måste göras på plats.
Lars Jensen
Alma! Jag tillhör dem som är imponerade av vad man gör i S:ta Clara. Där har man en hållning till drabbade människor, som i mycket kommer oss andra på skam.
SvaraRaderaMen denna uppskattning betyder inte att jag måste avstå från kritik, om sådan blir aktuell i delar av vad de gör. Jag delar därför kritiken av deras hållning vad gäller nattvarden. Nu vet vi i och för sig inte hur Gud bedömer det, men vi har ändå att hålla oss till instiftelsen: vetebröd, i någon rimlig form, och vin, med något av den ytterst naturliga ingrediensen alkohol.
Som Dag säger: det är inte vår sak att förmyndaraktig ordna saken, utan att hjälpa människor att själva ansvarsfullt hantera sina problem.
Varför är f.ö. i frågan om alkohol ansvaret enkelriktat? Om jag har gäster, förväntas jag tillhandahålla alkoholfritt alternativ. I linje med detta borde väl nykterister tillhandahålla alkoholaternativ, när de har gäster som önskar (och tål) sådant.
Det händer att vi tillhandahåller alkoholalternativ också!
RaderaOm du tror att HHN beror av alkoholhalt och rätt märke på vinet så har du mindre tro på Gud än jag, det är tydligt.
RaderaVill säga rent ut att gamla fyllon ska inte bli präster och fördärva nattvarden för vare sig alkisar, "måttliga" eller helnykterister, som vill ha en riktig nattvard. Detsamma kan sägas om frimicklar, som varken tror på prästämbete eller nattvardsunder. Redan under 1930-talet, när vi hade en nykterhetsrörelse värd namnet och det kunde vara torrlagt i hela kommuner, där helnykteristerna styrde, diskuterades alkoholen i nattvarden. Och man kom fram till att det gick an. Man kom fram till att det inte är mer alkhol i en klunk nattvardsvin än i en flaska lättöl, som helnykterister får dricka, eftersom det är för lite för att ge berusningseffekt. Jag är visserligen motståndare till doppandet, men det är ju dock ett sätt för helnykterister att försäkra sig om att de inte får i sig för mycket. Detta har alltså bäring på helnykterister, de som har en helnykter livsstil sedan barnsben, och inte riskerar några "återfall".
SvaraRaderaHelnykterister har inte dragit sig för att utestänga påverkade från danstillställningar m.m. för att motivera till helnykterhet (då får man roa sig), och detta tills dessa danser blev utkonkurrerade av krogarna. Men när vi kommer till nattvarden, så ska de inte bara vara för alla (även gudsförnekare och odöpta, vill man) utan också totalt utslätad enligt mottot att nattvard under båda gestalterna ska inte vara ett incitament för en nykter livsstil. Vad leder denna kravlöshetskultur till? Jo, att fler börjar missbruka. Vård för missbrukare ersätts av fria sprutor, etc.
Missbruk är inte bara ett oemotståndligt kemiskt beroende (som måste brytas med tvångsvård, inte med fria sprutor och alkoholfri "nattvard") utan också EN HÖGST FRIVILLIG TILLVÄNJNING. Man blir inte alkoholist av en enda sup, om man inte har druckit ganska så mycket förut. Missbruk är ingen sjukdom, utan en fullt "frisk" somatisk reaktion på överintag under den tid som man fortfarande kan kontrollera sitt intag. Narkotika kan ge en snabbare tillvänjning, men sådana ämnen är ju helt olagliga, varför tillvänjningen även i det fallet är ett fritt val.
Det var vad jag ville säga. Det finns ett fåtal undantag, då barn har lurats bli alkholister eller kroggäster har fått knark i glasen, medan de har varit uppe och dansat. Men varför ger sig då nykterhetsrörelsen på nattvarden i stället för att kräva förbud mot bordsservering vid danstillställningar? Och varför kräveer inte kyrkan förtur till vård för ofrivilligt drogade, i stället för att anpassa sig?
Man ska inte bli präst, om man inte klarar spriten, lika lite så man får bli präst, om man p.g.a. allergi inte klarar blommarna vid en begravning. Men detta är så typiskt för alkholister. De är egoister. De sätter sig själva för andra. Under pågående missbruk kräver de stora uppoffringar och anpassningar av andra, särskilt av de närstående - men även av personer som bara råkar komma i vägen för deras raseriutbrott. Och inte minst av gamla suparkompisar, som försöker leva nyktert.
Sedan de blivit nyktra, s.k. nyktra alkolister, fortsätter kravmentaliteten, att omgivningen ska anpassa sig, att omgivningen ska avstå för egen del också och visa medledande. Präster som säger "jag har legat i rännstenen" ska du passa dig för, eftersom detta uttryck är en frisedel från prästlöftena och en rättighet att förfalska och förkunna allehanda villoläror.
Men varför kan man då inte ha alkholfri nattvard för dem som så önskar? När jag har diskuterat detta på andra kyrkliga bloggar, har svaret varit nya krav på anpassning till missbrukare och f.d. missbrukare. De skulle skilja sig från mängden. Jag har föreslagit system med särkalkar, där det är vin i vissa kalkar och rent vatten i andra. Men då har man skyllt på att det är svårt att administera. Lögn. Med lekmanna-ministranter, som vi numera har även i Svk, är det inget problem alls. Det vore dessutom utmärkt ur smittskyddssynpunkt. Ingen kommer att doppa ner sina smutsiga händer (förbjud doppandet!) i kalken innan någon annan dricker.
Anno nominus
Ingen mår dåligt av alkholfritt, någon kan må dåligt av alkohol. För mig som troende människa är valet lätt.
RaderaHärlig Charlie-stil på inledningen av inlägget-man läser sällan frimicklare nu förtiden.
Sedan tycker jag inte att det ska smusslas med att någon är alkohlist. Vi är alla syndare. Men man får ändå ta konsekvenserna av sitt tidigare eller pågående leverne. I en riktig Guds församling ber man sin broder eller syster som har alkohproblem, i stället för att smussla med detta. Det måste också bli ett slut på statistikjakten. Det ska inte upplevas som ett tvång att ta nattvarden.
SvaraRaderaStarta en ny ungdomsrörelse för riktig nattvard i Svenska kyrkan. Idén om Jesus-certifiering är utmärkt, men inkludera också kyrkor i certifieringen. Krav:
1) Nattvarden ska tillredas på högaltaret med prästen vänd från församlingen. Prästen vänder sig DÄREFTER mot församlingen och säger ungefär "Om du nu är redo att ta emot Herren Jesus Kristus, så kom fram..".
2) Det ska finnas möjlighet till knäböjning vid mottagandet av brödet och vinet /vattnet.
3) De som vill ta emot nattvarden stående anvisas att stå bakom de knäböjande.
4) Det ska alltid finnas möjlighet (om någon vill) att dricka ur en gemensam kalk. Men inget doppande.
5) Det ska också alltid (om någon vill) finnas särkalkar.
6) Prästen eller minisranten ska använda en annan fras än "Kriste blod utgjutet för dig" om vattnet, utan bör klargöra på annat sätt.
7) Fridshälsningen bör utgå. I varje fall bör man inte utbyta bakterier före nattvarden, när det nu är så noga med smittskyddet så alla inte kan dricka ur en gemensam kalk.
Anno Nominus
Du hat helt rätt ang fridshälsningen, som borde flyttas så att den ges före eukaristin inleds. I övrigt verkar det vara väldigt krångligt att vara protestant!
RaderaAntony
Du tror Jesu är beroende av alkoholhalten på vinet. Ta en stund i bön och fasta och lär känna honom bättre!
RaderaAntony har helt rätt i att det är väldigt krångligt att vara protestant. Detta gäller förhållandet mellan olika protestantiska kyrkor. I Svenska kyrkan hade vi en tydlig linje hur nattvarden ska firas, i stort sett på samma sätt som nattvarden firades i Katolska kyrkan för Vat 2. Att det har blivit så krångligt i Svenska kyrkan beror på påbuden att Svk skulle imitera nyordningen i Katolska kyrkan, som beslöts under eller efter Vat 2. Somliga ville ha det som förut, och andra ville gå ännu längre i fördärv. Om vi nu ska uppfylla alla stridiga viljor, så blir det krångligt. Den röda tråden i mina ovanstående två inlägg är att man ska vara garanterad riktig nattvard i Svenska kyrkan, alltså som det var förr. Den, som vill ha nattvarden på annat sätt, ska få det, om det inte är ett tvång, som alla ska påtvingas.
SvaraRaderaEn ordning med särkalkar har funnits i Svk:s KO sedan krigsåren som en smittskyddsåtgärd vid epidemier, men torde praktiskt taget aldrig ha tillämpats, eftersom det krävdes två präster innan Svk tillät lekmanna-ministranter. Det hade blivit för dyrt med två präster i de många små landsbygdsförsamlingarna.
Anno Nominus
Almas argument är ett nonsensargument. Det är mycket möjligt att Jesus har överseende med våra brister, men varför ska vi fresta Herren? Vi ska väl i stället göra det bästa vi kan för att ära Honom? Jesus själv använde riktigt vin, så det ska vi också göra, om vi kan (d.v.s. om vi inte har problem med alkholen). Jag tycker iofs att Katolska kyrkan har löst detta på ett alldeles utmärkt sätt. Som del i nattvardsgemenskapen, får man del av vinet utan att dricka det själv, men när nu allting ska krånglas till i Svk, så föreslår jag rent vatten. Vatten blandas ju ändå i vinet, så det kan ju ändå inte vara helt fel.
SvaraRaderaSvenska kyrkan är inte vilken som helst protestantisk kyrka. Det är inte andra protestantiska kyrkor heller, alla har de sina särdrag, sin teologi. I många fall saknar man ett särskilt prästämbete. Jag kan emellertid försäkra Alma om att, efter att ha provat "nattvarden" i pingskyrkan, att det inte är samma nattvard som i Svenska kyrkan, när det går rätt till. Jag har däremot inte märkt någon skillnad mellan manliga och kvinnliga Svk-präster, däremot mellan präster som tror respektive inte tror det som Svk fortfarande lär om nattvarden, enligt sina egna bekännelseskrifter.
Jag tror alltså att även kvinnliga prästkandidater kan få del av den apostiliska successionen, men är tveksam om kvinnliga biskopar kan föra den vidare. I vart fall är erfarenheterna hittills inte särskilt uppmuntrande. För säkerhets skull bör vi se till att det alltid finns en helmanlig biskopslinje. Detta innebär inte att biskopar i denna linje inte skulle kunna viga kvinnor till präster, men att alla biskopar i denna linje måste vara män. Om 300 år vet vi kanske.
Under kyrkans första c:a 1200 år firade man nattvarden, utan att fundera särskilt mycket på vad som egentligen händer i nattvarden. När man under 1200-talet försökte definiera detta, uppstod stridigheter som kulminerade under 1500-talet.
Två huvudlinjer uppstod. Den katosk-ortodoxa lutherska, som hävdar att brödet och vinet verkligen omvandlas till Jesu kropp och blod. Och den kalvinska-zwinglianska som hävdar att så inte sker. I Sverige företräds dessa två linjer (huvudsakligen) av den svenskkyrkliga traditionen respektive den frikyrkliga traditionen, d.v.s. de flesta protestantiska frikyrkorna. De ideliga försök som har gjorts från frikyrkligt håll att påtvinga Svk de frikyrkliga nattvardsuppfattningen, ofta med stöd av politiker som är ateister, kan jag inte se som annat än ett slags andlig våldtäkt.
Frikyrkorna får ha sitt, och vi kan också ha ekumeniska gudstjänster där var och en får nattvarden som den önskar. Vi ska ha respekt för varandras uppfattningar, men respekten ska vara ömsesidig.
Så måste det också vara i förhållandet till andra religioner. Respekten ska vara ömsesidig. Naturligtvis finns idag katoliker och ortodoxa, som går till nattvarden, men inte närmare har funderat på vad som egentlig händer. Men de som administerar nattvarden, d.v.s. prästerna, måste vara fast förankrade i sin kyrkas tro.
Därför måste vi i Svenska kyrkan lägga andra, och mindre viktiga strider åt sidan, och återupprätta det allra heligaste sakramentet, nattvarden. Det är det enda som kan rädda Svk från ett totalt sammanbrott.
Anno Nominus.
Jag har märkt att människor som talar mycket om alkohol, som berättar roliga historier i ämnet och som hånar nykterister - de har ofta själva alkoholproblem.
SvaraRaderaDet är djupt olustigt att läsa bloggen och alla kommentarer! Ingen som har hört talas om hur alkoholskador drabbar enskilda människor och hela samhället? Men det är klart - omtanke om enskilda människor är inget som kännetecknar den här bloggen!
/K
/K
SvaraRaderaJag har tagit många beslut om vård för alkoholister och andra missbrukare och har också kört personer med akut alkholintox till sjukhuset, Så nog vet jag vad missbruk kan göra med människor. Jag har också blivit tackad av f.d. missbrukare för att de bl.a. tack vare mina beslut, som kanske inte var så uppskattade just när de togs, har kommit in på den helnyktra banan.
Jag har däremot inte tagit ett enda beslut att förbjuda nattvarden i kyrkan, och känner inte heller till någon enda missbrukare, som börjat missbruka på grund av nattvarden. Men däremot flera fall, som blivit missbrukare av psykiatriska mediciner. Jag har också varit inkopplad på ett försök att frånta utskänkningstillstånden från en krog, men det upphävdes av högre instans. Krogen hade en trottoarservering, och det utbyttes varor rakt över avspärrningen. Stängningen hade begärts av boende i samma hus.
Jag vill därför säga att ge sig på nattvarden är bara ett sätt att angripa kristendomen och utmåla den som upphov till allt ont. Det är vanligt nu för tiden, och inte sällan går hjärtnupna präster, som borde ägna sig åt något annat i spetsen.
Katolska kyrkan har en alldeles utmärkt lösning på nattvard till alkohlister, men mitt förslag om rent vatten i stället för vin, till de som så önskar, är också en väg.
När Sverige hade en nykterhetsrörelse, som verkligen bekämpade fylleriet i stället för att ägna sig åt en massa skenfäktningar, (det var under motbokstiden) tog denna nykterhetsrörelse ställning FÖR alkholhaltigt vin i nattvarden, med samma motivering som helnykterister får dricka lättöl. Omräknat till kvantitet ren alkohol är kvantiteten densamma.
Vill du förbjuda lättöl av hänsyn tilll alkholisterna, så försök med det! Men alkoholism och annat missbruk bekämpas med gränssättning, som missbrukarna ska efterleva, och inte genom att skylla på alla andra.
Det allvarliga med fördärvet av nattvarden är att det inte bara handlar om alkholen, utan att allt heligt förvanskas och görs till en nullitet. Jag beklagar bara att bloggpappan rusar vidare till andra ämnen.
Anno Nominus