torsdag 5 februari 2015

Biskopen är alkoholiserad. Alla vet tydligen

Innan biskopsvalet varnade en biskop men ingen ville lyssna. Den dåvarande biskopskandidaten var alkoholiserad. Vid en måltid före vigningen var biskopskandidaten så påverkad att saken tydligen noterades och kommenterades. Valmanskåren hade inget fått veta utan fått just så lite information att de i god kristlig ordning tänkte att sådant gammal skvaller bryr vi oss inte om. Så blev det som det blev. Biskopen sms-ade och körde ihjäl en tvåbarnsfar, smet, kom tillbaka, häktades. Problemet är att Heather Cooks alkoholproblem hade rapporterats till the Presiding Bishop's Office av biskopen i Maryland, han som nu får röja upp i röran. Biskopen Eugene Sutton hade manat Cook att söka psykiatrisk hjälp - men den maningen tog hon inte så allvarligt. Det hör dessvärre till bilden. Vem vill erkänna sig vara alkoholist? "Jag tar tag i det här själv." Själv är bäste dräng och så vidare.

Jag ser några allvarliga problem.
Andra visste. Det är bäst att inte lägga sig i, för det man inte lagt sig i behöver man inte dra sig ur. Och tycker vi inte tillräckligt mycket om någon, kan vi enkelt hålla distansen. Inte bry oss. Alkoholism är ett svårt ämne - och laddat. Men det tycks rätt klart att andra visste utan att göra något.

Det gick kanske inte att göra något?
Vem kan ge sig på en kvinnlig biskopskandidat och säga att hon är olämplig som biskop därför att hon är en alkis? Den som försökt det konsttycket, hade blivit hudflängd som kvinnoprästmotståndare, sexist och gynofob. Kvinnohatare som det smakfulla uttrycket är i Sverige. Så vi ser en härva av lögner som i slutänden leder till en tragedi. Främst för den ihjälkörde och hans familj men också för Heather Cook och för stiftet. Vi har inte sett räkningen än.

Med The Episcopal Church med högkvarter 5th Av 815 i New York ska Svenska kyrkan stärka sina relationer. Är det verkligen lockande?'
Inte därför att Heather Cook kört full och dödat en man. Inte ens därför att stiftets Standing Committee nu enhälligt manar henne att begära avsked. Det är inte lockande därför att på 815 sitter helt anständiga människor, som inte ville ta i ett problem utan låtsas att allt stod väl till - och där är några som i all rimlig mening är skyldiga. Vad är det för kultur i det huset och hur kan någon annan än the Presiding Bishop hållas ansvarig för den kulturen? Och vad sa Jefferts Schori, Presiding Bishop, till Cook i oktober månad efter det att biskop Sutton rapporterat att Cook varit påverkad vid "the pre-consecration dinner" (som sedan uppgiften kommit ut ändrat beteckningen till "private dinner" - fast före biskopsvigningen...)? Vi tjejer ska hålla ihop, eller? Kunde hon, handen på hjärtat, säga något annat i en kyrka, som bryts sönder av teologisk oenighet och betalar jättesummor i rättstvister. God bless America!

The Bishop of Euston, som heter Bud Shand, rekommenderade Cook att väljas till biskop utan tvekan eller reservationer. Hon var bra. Han var hennes biskop då. Det är förödande så här i efterhand. Vilket ansvar har den som rekommenderar?

Nu är det locket på. Stiftets biskop Sutton och the Presiding Bishop's Office får ingenting säga så länge utredning pågår. Vi behöver kanske inte deras kommentarer heller. Hur kommenterar man tragedier - och hur lär man sig något av dem?

Vem var det som sa att det skulle bli så bra med kvinnliga präster och biskopar, folkväckelse och ett mjukare drag i själavården? Nej, jag hånar ingen. Jag demaskerar dock skitpratet. Mycket har blivit värre - i TEC, alltså. I Church of England. I the Anglican Communion.
Skönt att vi i Svenska kyrkan klarat oss så väl.

Är jag inte alls nyfiken?
Jo, mycket. På vad denna olycka kostar stiftet Maryland när allt kommer till allt. Och lite nyfiken på hur många medlemmar som tröttnar nu.

22 kommentarer:

  1. Ja så'nt vill man inte betala till.

    Medlemsflykt blir följden Kanske en billig ursäkt för en del. Den svenska skadeståndskulturen, d v s bland världens lägsta skadeståndsansvar för offer för slarv och olyckor, är kanske bra. Man vågar här fortfarande göra något. Jag såg någon uppgift, att amerikansk sjukvård belastas av 20%-iga premier för försäkringar mot skadestånd vid felbehandlingar. Hur hög blir "premien" för kyrklig verksamhet?

    Det måste nog sägas att Svenska Kyrkan i all sin offentligrättsliga och politikerstyrda, demokratiska skrud härvidlag är i bättre skick. Här tas inga större risker vid biskopsval, liksom tidigare vid biskopstillsättningar.

    Blir annars en liten fylla vid en pre-consecration dinner så mycket att orda om? Annat än som varning alltså. Prästkandidater i Svenska Kyrkan har av och till festats av före vigningen under svensex- och möhippelika former. Att vara försänkt i bön, gärna med andra, under tyngden av stundens allvar, är långt ifrån alltid regel.

    Också detta ett varningstecken, som bör beaktas?

    Lars Jensen

    SvaraRadera
  2. Föga förvånande ska de två postkristna samfunden Svky och ECUSA stärka sina relationer - lika barn leka bäst (även om det förljugna mantrat är "mångfald")!
    /Antony

    PS. Var det inte en stiftchef i Svky som hade liknande problem (som övrig nomenklatura mörkade) som Rt Revd Cook och bland annat uppträdde ordentligt berusad vid en officiell visit i Rom?

    SvaraRadera
  3. Tack för en läsvärd blogg
    Mina erfarenheter på den här fronten kan sammanfattas så här:
    Jag får efter två veckor på min nya tjänst reda på att min kyrkoherde
    inte är på semester utan på behandlingshem. Detta är dock en icke-händelse förstår jag senare. Vi blir kallade till ett informationsmöte om alkoholism. Fortfarande utan att det klargörs att det är kyrkoherden som är anledningen. När jag tidigare var på anställningsintervju för kantorstjänsten noterade jag att kyrkorådets ordförande såg alkoholiserad ut med sin rödsprängda näsa men jag såg det jag ville se och jag ville ha jobbet så jag såg inte att kyrkoherden hade liknande drag.

    Utan sin intelligens, sociala begåvning och arbetskapacitet hade han inte klarat att hantera både alkoholintag och administrativa sysslor. Omgivningen visste hur det stod till men han klarade ju faktiskt jobbet. I yttre hänseende. Ett par gånger brast marken under honom och biskopen, var på gång några gånger att stänga av kyrkoherden men gjorde inget. Allt gick på som vanligt. Sedan blev det år 2000.

    Jag kunde inte förstå hur detta hade kunnat fortgå under så många år i kyrkan så det var ett uppvaknande och det var en insikt i vad som menas med medberoende. Alla visste. Domkapitlet visste men tyckte sig kanske inte ha tillräckligt med åtalspunkter för en avkragning?

    Det var en sorg över hur en församling kan bli så skadad och skammad men så här femton år efteråt så känner jag mest sorg över att kyrkoherden gick bort alltför tidigt. Saknar honom mycket. En rikt begåvad människa. Intelligent, beläst, verbal och musikalisk.

    Och tänk på hur olika kontrollmyndigheterna fungerar. Min fina konfirmationspräst André Östlund blir krossad av Luleå domkapitel och stämplad illojal och påstås ha skadat kyrkans anseende trots att han inte gjort något medan en kyrkoherde i en annan del av landet praktiskt taget ostört kan ägna sig åt att dricka på jobbet i tjugo år.

    / Anna

    SvaraRadera
    Svar
    1. "Vår" kyrkoherde klarade sig till pensionen. Dock utan körkort de sista fem. Också här en duglig man.

      Den främsta skadan var "hedningarnas" illasinnade förtal. Församlingen hade aldrig anledning att beklaga sig, vare sig över tjänsteutövning eller förkunnelse. Tvärtom.
      Kyrkoherden drog sig efter pensioneringen tillbaka till närmast en självvald eremittillvaro. Hedningarnas hån följde honom.

      P

      Radera
  4. Tolvstegsrörelsen med AA i spetsen betonar den egna individens ansvar för alla sina handlingar. Detta oansett om beroendet är klassat som en sjukdom eller inte.
    Tar man sig ett återfall så är man själv ansvarig för konsekvenserna.
    Det är dock inte alltid som rättsinstanser har samma klarsyn.

    SvaraRadera
  5. Och här passar det bra att läsa i vart fall första kapitlet i Selma Lagerlöfs roman Gösta Berlings saga. Det som börjar: "Äntligen stod prästen i predikstolen."
    Lille Johns målare

    SvaraRadera
  6. För vissa kanske miraklet är att kunna dämpa ångesten kortsiktigt ett dygn, för att sedan orka vidare. Så funkar ju elchocker... Avser nu inte beroende. Försöker nå detta ämne utan pekpinnar. Faktum är att där jag känner till ett vänskapsgäng som sedan många år träffats på en pub på julaftonssena kväll - skratt och att hantera hur det perfekta kanske inte är... En ventil. Den perfekta julen... Självklart ironi, men allt som inte är perfekt är oftast mycket bättre än alternativet överinvolvering kan erbjuda...https://www.youtube.com/watch?v=nEySOqq3Azs

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om Anonym 16:00 med ordet elchocker menar den inom psykiatrin alltför vanliga behandlingen ECT, så räcker inte detta kommentarsutrymme till att beskriva det tillräckligt ingående.
      Man kan dock i korthet säga att det långt ifrån är så enkelt som att prata om att "dämpa ångesten kortsiktigt".
      ECT är en riktigt otäck minnesförstörande behandling som frigör en massa hormoner i kroppen.
      De som upplevt minnesförluster p.g.a. behandlingen är inte alltid övertygade om dess förträfflighet, hur friska de än blivit.

      Radera
    2. Peter T,
      jag ifrågasätter inte att det finns de som inte mår bra av ECT men vill berätta att det är nödvändigt för en del. En vän till mig drabbas av och till av depressioner som är så djupa att hon, trots att hon är kristen, står på randen till självmord. För henne är ECT:n en livlina och det är härligt att se hur bra hon mår efteråt.

      Radera
    3. Och de som distribuerat ECT, satt in tandskyddet, hållit fast patientens fäktande ben och armar, och åsett patienternas epileptiska anfall, är inte så intresserade att själva bli behandlade...

      GG

      Radera
    4. GG,
      ECT ges under narkos och patienten känner inte av behandlingen.

      För den intresserade finns mera att läsa på 1177.
      http://www.1177.se/Skane/Fakta-och-rad/Behandlingar/Elbehandling/

      Radera
    5. Elisabeth. ECT är nödvändigt som en sista utväg för somliga. Dock kanske inte riktigt i den utsträckning som det använts hittills. Socialstyrelsen anser att KBT ska sättas in i första hand, men sjukvården tycker det är billigare med ECT och massbehandlar.
      Jag känner en kvinna som haft många och långvariga behandlingar. När hon kände ett behov av att mota Olle i grind så fejkade hon psykos för att få ECT. Detta för att förhindra en djup och långvarig depression, så visst är jag medveten om behandlingens förtjänster.
      Biverkningarna i form av partiell permanent minnesförlust och tillfälliga personlighetsförändringar talas det dock alltför tyst om. En person nyligen behandlad med ECT tror vanligen att den kan bestiga Mount Everest utan syrgas.

      Radera
  7. I år ska vi väl fira fyllbulten Sellergrens radikala omvändelse och upprättelse? Finns det hopp för mej finns det hopp för alla, t.o.m. för Are Blomhoff.

    Men det måste talas klarspråk om synden och inte fjäskas och sentimentaliseras (jfr påvens ord om mörkningar i RKK), och det är säkert ofta både välgörande och klargörande att den borgerliga lagens tuffa själavård sätts in med konkreta böter och fängelsestraff. När vi nu alltför sällan tycks ha så brutalärliga själavårdare som Schartau, han som sa: "Du är svart som själva satan, men du duger till att frälsas."

    SvaraRadera
  8. Nej, det var visst 10 sönd. e Tref 2014 som 200-årsminnet av Sellergrens omvändelse firades. Men i tacksam hågkomst bör den förbli. "Misströsta ej, min själ!" http://psalmboken.blogspot.se/2010/01/misstrosta-ej-min-sjal.html

    SvaraRadera
  9. Vår bloggkommentator Alma skrev en bra kommentar med ett namn och det vågar jag inte godkänna. I sak är vi dock överens med den skillnaden att här behandlas alla lika. Manliga kvinnoprästmotståndare som är alkoholister finns det också, det döljs inte på grund av den teologiska frågan om vad ämbetet egentligen är. Men snart är det fastetid. Då torkar alla renläriga upp.

    SvaraRadera
  10. Det finns mycket att ha huvudvärk för. Nu igen... http://www.dn.se/nyheter/sverige/kyrkans-klockor-ska-ringa-mot-pegida/

    SvaraRadera
    Svar
    1. Svky har verkligen gått vilse. Pegidarörelsen är en, förvisso något oborstad, gräsrotsrörelse mot islamisering. Klockringningen kan endast tolkas så att Svky är för islamisering och sharialagar vilket väl är logiskt med tanke på undfallenheten mot muslimsk terrorism och IS vidrigheter!
      /Antony

      Radera
    2. http://www.sydsvenskan.se/malmo/kyrkans-klockor-ringer-mot-pegida/

      Radera
    3. Säga vad man vill:

      I Malmö tar man sitt givna uppdrag på allvar!
      Abrahamism predikas i Livgiverskans inklusiva namn.

      Nysvenska Kyrkan i Malmö vore ett passande namn, om det inte associerade till Nysvenska Rörelsen. Fast den senare är väl avsomnad med Per Engdahl, så det går kanske att tända storpastoratets i tiden välintegrerade tjänstemän för förslaget?

      Lars Jensen

      Radera
  11. Oj, jag skrev det namnet pga att Anna skrivit det namnet innan. Ja , jag hoppas ju att de som har problem med alkohol då tar den tiden till ursäkt att sluta med sitt hemska missbruk. Men jag anser kyrkan borde vara mer aktiv än man är "ute i världen" i dessa frågor. Det är inte kristligt att låta folk dö i misär pga feghet.

    SvaraRadera
  12. Sverige hör till den region som man kan kalla "Norra Brännvinsbältet" eller "Norra Alkoholistzonen" om man så vill. Den sträcker sig över norra USA och Canada, Nordeuropa med Ryssland och Sibirien och, tror jag, norra Japan och vad som är norr därom.
    Glesbygd, ensamhet och de psykiska följder dettahar, plus att alkoholenverkar fungera något annorlunda i kalla och vintermörka delar av världen gör att vi i Sverige och Ryssland och bortåt, har en ännu farligare alkohol än annorstädes. Folk från Mellan-och Sydeuropa bör varnas för att det fungerar annorlunda här. Ryssland håller demografiskt på att dö i alkoholvågen, som förvärras av landets ekonomiska nedgång. Se upp!
    fm

    SvaraRadera
  13. För vigningar föreskriver den apostoliska måttstocken ( Apg.13:3 ,14:23) fasta. I de östortodoxa kyrkorna fastar den som ska vigas en vecka före vigningen: äter lite, inga animalier, ingen alkohol. Glad middag efter vigningen, inte före. Återställ grundmönstren! fm

    SvaraRadera