Förr i världen skulle man kolla vad någon sa om nattvarden i sin undervisning. Där avslöjades teologin. Numera kan saken nog utsträckas till hela läran om sakramenten för också i dopfrågan svajar det betydligt - och lärorikt. Men efter att ha snubblat in på undervisningen i Spånga-Knivsta behövde jag inte vidga perspektiven. Redan här visste jag vad jag alls inte tror.
Nattvarden presenteras på hemsidan som "ett heligt löfte". Inte som gudomlig närvaro där Kristus kommer till oss i nattvardens bröd och vin. Här glids med fromma ord. I nattvarden finner jag så mycket mer än en enkel, simpel, måltid:"Ett löfte om att Gud möter oss mitt i måltiden!" Det kunde och kan de reformerta säga - men inte de evangeliska. Den insikten satt djupt i det reformatoriska arvet. Satt. För här de reformerta tankar smugit sig in, antagligen med de före detta frikyrkliga.
Löftet att Gud möter mitt i måltiden, löd bekännelsen. "På så vis blir nattvarden också en helig handling" - vad då på så vis? Den firas "till minne av Jesu sista måltid med sina lärjungar" och just så kan Svenska kyrkans evangeliska nattvardsuppfattning inte uttryckas - men väl en reformert/frikyrklig! Vi blir en del av måltiden, dvs Jesu sista. I Svenska kyrkans liturgi finns ett kompletterade och tydligt perspektiv: den stora nattvarden i himmelen. Bara för att påminna.
Därefter beskrivs att ordet "mässa" i en beteckning på gudstjänst alltid betyder nattvard och så får jag veta att måltiden heter kommunion, brödet oblat och vinbägaren kalk om man talarkyrkosvenska. Osvenska? Jag får för mig att här firas mässa med rätt många som inte konfirmerats utan admitterat sig själva till Herrens bord. Var det verkligen meningen med förnyelsen av det eukaristiska livet i församlingen?
Hur det går till får jag också veta.
Vanligtvis doppar den som firar nattvard i Spånga-Kista församling oblaten i vinet. "Detta gör vi främst för att undvika spridning av bakterier och virus." Vi vandrar in i myternas värld. Fingrar som hamnar i kalken är mer bakteriebemängda än läppar och mun. Men det ska vi inte låtsas om. Hade vi inte varit så diskreta, hade vi nog måst säga att nattvardslivet blivit mer ohygieniskt och kanske också undra hur en evangelisk kyrka så enkelt kan göra sig urarva det som var en reformatorisk huvudangelägenhet:kalken till lekmännen!
Till sist får jag veta: "Brödet och vinet som används är gluten- resp. alkoholfritt. Inga teologiska problem här, inte. Ingen som läst Diestelmann heller, tycks det. Att det alls skulle kunna finnas god argument mot nyordningen, behöver vi inte låtsas om. Och Ersta fortsätter baka det glutenfria på sin säregna blandning av guarkärnmjöl, majsmjöl, potatismjöl mm men alltså inte med avglutenifierat vete som sker på andra ställen. Ett helkyrkligt betraktelsesätt avvisar den sortens nattvardselement. De före detta frikyrkliga kyrkoherdarna kan inte förstå invändningarna, vilket bara förstärker argumentationen.
Så låt oss nu konstatera att somliga av oss alls inte är med. Vi tror mer om mässan än vad folket i Spånga-Kista får veta. Det är kanske en enkel måltid men ett stort mysterium och ett mysterium som är värt eftertanke, inte tankelättja.
Ni som inser att något är snett just nu - vägra Erstas glutenfria oblater till att börja med. Och vägra vin som inte är vin. Ta något på allvar. Jesus har instiftat något med bröd och vin. Den som inte tror det, har väl ingen anledning att fira mässa.
Medge att det är mycken dysterhet man får sig till livs i det svenskkyrkliga om man går ut på nätet. Först Svenska kyrkan Malmö och nu Svenska kyrkan Spånga-Kista. Inte blev det så mycket bättre när jag på Smålandspostens nätedition såg att domprosten Petterson med entourage poserade vid altaret i Växjö domkyrka iförda Lakersmunderingar. Visst kan ett gäng präster och kyrkoarbetare hålla på sitt lag - men poserandet vid altaret? Omdömeslöst, antar jag ordet ska vara. Men jag tänker annorlunda, det är uppenbart. Är det verkligen säkert att detta feltänkande är fel och att det just är mitt fel?
I dag ska jag roa mig på Frimodig kyrkas årsmöte i Västerås.
Det som man ägnar sig åt i Spånga-Kista är nog ganska vanligt i Svky. I "gudstjänsten" bjuds det, lite omständligt, på snacks och saft!
SvaraRaderaAntony
Tackar för dina ord denna lördagsmorgon.
SvaraRaderaAllt gott från Eva S.
Tyvärr är detta en verklighet inte bara på nätet eller i vissa församlingar. Det håller på att bli regel (för att utvisa just det redovisade resonemanget?). Ämbets- o HBTfrågorna är i praktiken mycket lättare att förhålla sig till. Kan du själv kommunicera i ditt eget pastorat?
SvaraRaderaJag håller inte med vad jag ser som tanken bakom meningen-citat:
SvaraRadera"Jag får för mig att här firas mässa med rätt många som inte konfirmerats utan admitterat sig själva till Herrens bord."
Det är riktigt att man sedan länge ansett att man efter konfirmationen ansett att personen i fråga varit "berättigad(?)" att ta nattvarden- ja tom förpliktigad. Tanken med konfirmationen har dock som jag förstått det och sett det att personen då kan anses vara tillräckligt insatt i trons grunder och tillräckligt gammal för att förstå vad han / hon gör och vad som förväntas av den som mottar nattvarden. Jämför med hur det förr var med sk katekumener och även varningen i bibeln om att inte äta och dricka en dom över sig.
Det "formella" kravet för att vara "berättigad" till nattvard är att vara döpt. Att förbereda sig inför nattvarden kan knappast en präst kontrollera om någon gjort det måste vara den enskildes sak att på eget ansvar avgöra.
Det andra kravet att verkligen förstå vad man ger sig inpå när man mottager nattvarden dvs att känna till den kristna trons grunder kan man ha skaffat sig på annat sätt än konfirmation-hur skulle annars en konvertit t ex från Islam till Kristendom någonsin kunna ta nattvarden?
En ytterligare aspekt är att man snarare kan fråag sig om dagens konfirmander -naturligtvis inte alla-men många -sannolikt flertalet i sin konfirmationsundervisning verkligen fått /mottagit en sådan undervisning om den kristna trons grunder som man skulle ha rätt att förvänta sig.
I många fall är den sannerligen ytlig men vems är då ansvarets ?
"Det andra kravet att verkligen förstå vad man ger sig inpå när man mottager nattvarden dvs att känna till den kristna trons grunder kan man ha skaffat sig på annat sätt än konfirmation-hur skulle annars en konvertit t ex från Islam till Kristendom någonsin kunna ta nattvarden?"
RaderaOm man döps som vuxen ska dopet ha föregåtts av undervisning och dop och konfirmation sker i samma handling. Någon särskild konfirmation behövs inte.
Självupplevt:
RaderaMin dåvarande 2,5-åring balanseras på mina axlar till nattvarden i Lundadomen för välsignelse. K G Hammar, då Lundabiskop, nickar igenkännande till den intet ont anande fadren, fattar en oblat, doppar den i kalken och admitterar sålunda det förtjust gapande och sedan eftertänksamt smackande barnet till sakramentet.
Barnet tog väl ingen skada, men fadren har nog av och till funderat på hur prövning och admittering gick till.
GG
En "ledstjärna" som kunde hjälpa svenska kyrkan till att leva i "semper reformanda" är Ireneii utsaga "våra tankar överensstämmer med Eukaristin som i sin tur bekräftar våra tankar". Detta bygger i sin tur på aposteln Pauli ord om att göra varje tanke till en lydig fånge hos Kristus.
SvaraRaderaDet finns nog många kyrkor med alkoholfritt och vetefritt som trots detta frimodigt predikar Jesus uppståndelse och uppmanar till personlig omvändelse med bekännelse av synd.
SvaraRaderaHellre det än Madeira och Vete i nattvarden men ett budskap om att alla vägar leder till Gud och att kärleken förlåter allt om vi är snälla mot varandra, givetvis utan ett ord om Jesus försoningsoffer.
Hela östkyrkan använder f.ö. syrat bröd, en teologisk aspekt som nämns i skriften till skillnad från sädesslaget i nattvardsbrödet.
Det kan hända att det predikas "hyggligt" men det är absolut ingen eukaristi som firas (vilket det nog inte skulle vara med rätta element heller)!
RaderaAntony
Det kan predikas bra på ett bönemöte, men det är likväl inte en mässa med dess möjlighet att direkt och konkret motta Herren.
RaderaJag förstår faktiskt inte hur någon kan ta kristendom på allvar, annat än i den traditionellt katolska eller ortodoxa tappningen. Luther var inte seriös.
SvaraRaderaVad var det där för dumheter, det är klart att Luther var "seriös". På många sätt helt fel ute och kättersk, men visst var han seriös och en kristen heretiker, till skillnad från dagens postkristna falska profeter!
RaderaAntony
Men, Olof, den tappning som kallas "luthersk" stavad på i Augsburg säger väl ändå detsamma. Detta kan och ska inte vara något "annat"?! Om Anthony för en gång skull kunde föra fram något sakskäl vore det intressant att höra vad ur Luthers mun/penna som ska definieras som heresi?
RaderaEtt svar angående Luthers heresier: http://rorate-caeli.blogspot.com/2011/10/accomplishments-of-martin-luther-prince.html
RaderaAntony
Diskretionen och oviljan att störa den goda stämmningen som ofta anses råda tills någon säger något opassande i Sv kyrkan förbjuder oss att nämna att det bara var Judas förrädaren som doppade brödet i kalken medan de andra drack....I dag när vi inte ska dö i AIDS i övermorgon kanske vi ska återgå till att göra som Jesus befaller oss att göra. Det som kyrkan splittrades för och som ansågs så omistligt att det var värt att bryta enheten med den Helige Fadern viftas bara bort av reformert anstrukna präster och andra församlingsanställda som inte orkar ta en seriös teologisk diskussion utan hellre dricker kaffe!!
SvaraRaderaTrivs man med det, som vännen Peter T ovan, är det bara att vandra iväg till Frikyrkan där den reformerta teologin har sitt rätta hem och sammanhang, men i Sv Kyrkan hör denna irrlära inte hemma!!
Jag får i alla fall med mig Kristus i sakramentet (förutsatt att prästen i fråga inte skriver egna nattvardsböner också...) vilket faktiskt betyder mer än vad prästen säger, även om jag naturligtvis anser att jag som döpt kyrkotillhörig rätt att få höra en vettig predikan över söndagens texter. Det har jag t o m betalt för!!! Ännu ett skäl att låta oss välja var vi vill vara aktiva och vilken församling som ska ha våra avgifter!!
Arg kyrkomedlem
P.S. I inledningen på detta blogginlägg hoppade jag till för jag trodde en pastoratsreglering av det mer omfattande slaget gjorts, men jag antar att det ska vara Kista och inte Knivsta som avses?? D.S.
Nu har ju inte alla av oss de geografiska förutsättningarna för att hitta en eukaristi med alkohol och vete i elementen.
RaderaSå då får man välja vete- och alkoholfritt med god teologi eller något sämre teologi.
I min geografiska närhet är det större sannolikhet att gemensam syndabekännelse inleder mässan i min frikyrkoförsamling än i en genomsnittlig SvK-kyrka.
Så då kommer det mest an på om den apostoliska successionen är mer hänförlig till trohet mod budskapet eller mer hänförlig till den obrutna kedjan av handpåläggning.
Det finns kyrkor i landet med både läromässig och historisk succession. Den Katolska Kyrkan är idag tämligen utbredd, med undantag för Norrlands inland, så en äkta eukaristi och sund förkunnelse finns nog i din närhet?!
RaderaAntony
Nu är väl många av oss inte välkomna då vi anser att Tron Allena kan frälsa.
RaderaDen dagen RKK öppnar sina nattvardsbord för oss avfälliga Lutheraner så kan man med fog säga att det alternativet finns i min närhet.
Jaha, och hur påverkar då 'falsk' bröd och vin min egen räddning? Hemma i Tyskland, i den evangelisk-lutherska kyrkan, så har man såvitt jag vet inte heller samma 'tro' om nattvarden, innebär det då att alla 'evangelische' tyskar är på fel spår ?
SvaraRadera/Hannes
Ja, de är på helt "fel spår" och måste återbördas till den enda sanna katolska och apostoliska Kyrkan!
RaderaAntony
Nattvarden är allt en åminnelsemåltid. Dock inte enbart.
SvaraRadera