Svenska kyrkan Malmö

Klart att jag inte kan avhålla mig"Att öppna för fred inom sig själv och att räcka fred till en medmänniska är synonymt med att öppna sig för Gud och vilja ge Guds kärlek vidare."
Så heter det alltså i policydokumentet från Malmö.
Vi tycks vara lite på distans från orden: "Tiden är inne, Guds rike är nära. Omvänd er och tro evangelium." Jesus sa det. Mark 1:14-15

Vad sa Jesus om fred? "Tro inte att jag har kommit med fred till jorden. Jag. har inte kommit med fred utan med svärd." Matt 10:34 och man kan också läsa Luk 12:51
Skulle någon säga något särskilt om fred i kristen mening handlar det om Jesus som utifrån kommer med fred till oss.

I Malmö är fred "att vilande i vårt väsens centrum möta en värld där allt på samma sätt vilar i sig". Djupsinnigheten sägs vara inspirerad av Dag Hammarskjölds Vägmärken. Men den som kan något om islam påpekar att salam inte riktigt är detsamma som shalom. Salam blir det när freden kommit och hela jorden är muslimsk  och lever under sharia. Vet dom inte det i de högre kyrkliga sfärerna i Malmö eller är detta v ad de längtar efter, Malmö som Dar es Salam. Fredens stad?

Det aktivistiskt lagiska slår en vid läsningen. Hur orkar dom? Kanske därför att de vilar i sitt väsens centrum - men annars är det mycket som ska göras. Mission är "att vara en del av samhällets nätverk och vara kyrka med Malmö (inte för)." Nähä. Men kyrkan var ju, hette, sänd till uppdrag för världens skull - så varför inte Malmö? Och var är kristenfolket? Talar vi bara kyrkosystem nu? Klarnar det när det handlar om dopet där det heter "att dopets uppdrag att vara Guds medarbetare uppmuntras, stöds och välsignas". Tja. Men inskränkningen noteras. Dels den att det inte sägs något om dopets gåva, betecknande för lagiskheten, och dels att skapelseperspektivet är borta. Människan är skapad till medarbetarskap, inte bara de döpta utan alla.

Jag ska inte kommentera allt, det är nog övermäktigt. En min vän, högutbildad, nu pensionerad chefsperson, prästfru och dessutom prästdotter talade om aktstycket som "djävla dravel" - och hon är stillsam och fromsint samt värd att lyssna till. Jag antar att de s k kvinnoprästmotståndarna upprättas när det markeras "att mångfalden bejakas, så människor oavsett kön, ålder, funktionsnedsättning, ursprung, tro och sexuell identitet, möter öppenhet och respekt och får ta plats med sitt liv och sina erfarenheter." Men skorrar inte formuleringarna mer än dialektalt? Antagligen ljugs det nu fett.

I "gudstjänsten sker mötet med Gud, med sig själv och med varandra", heter det med en besynnerlig formulering. I klassisk kristen tro skulle det nog heta att mötet sker med Fadern, genom Sonen, i Anden och det är ett möte med änglarna och helgonen och mycket sådant.
Att "gudstjänsten firar, upprättar och välsignar livet" är en annan egendomlig formulering. Gör gudstjänsten detta - eller gör Gud, Fader och Son och Helig Ande detta med soss som sin tjänst åt oss i det vi kallas gudstjänst?

Kyrkan är en lärande organisation, slås det fast "som växer och fördjupas i relationen med samhälle och värld" - men inte med Ordet, med Kyrkan i alla tider?  Det talas dunkelt om "att all undervisning ska innebära en resonans av andlig fördjupning och så vara en väg till försoningens hemlighet". Det är mycket som inte sägs i allt det som sägs. Finns inte Kyrkan i världen för att gestalta försoningens hemlighet mitt ibland oss genom att förkunna och fira de heliga mysterierna? Är inte undervisning ett sätt att komma djupare in i - inte till - försoningens hemlighet?

Tack gode Gud för begåvade prästfruar med intellektet i behåll.
Jag håller med den synnerliga prästfrun i hennes bedömning av aktstycket.
Och jag tror inte detta. Hade jag varit präst i Malmö hade jag uppfattat det hela som en personlig förolämpning.

Malmö är inte en obetydlig liten församling på landet.
"Den som haur sitt Malmö haur sitt varrden", heter det. "Sitt" betyder "sett" och "varrden" betyder "världen". Kommentatorerna har varit inne på temat.
Det är i all kristlig mening helt sant.
Det betyder att dravlet från Malmö kan sprida sig till alla goda fariséer. Och fariséer är människor av födsel och ohejdad vana.

Lennart Koskinens drapa i SvD ägnas åt mycket men jag kunde inte se att han förklarade att han påstått något som inte visat SI vara sant. Är det begripligt eller obegripligt?