onsdag 13 maj 2015

Beurteilung der Lage

Lägesbedömning betyder att situationens alla komponenter ska sammanvägas och bedömningar göras. Den gamle infanteriöverste, som en gång enrollerade mig till den svenska krigsmakten, upprepade att planering ska göras för sämsta tänkbara scenario vid sämsta tänkbara tillfälle. Så tänks inte i det kyrkliga, kan jag meddela. Den som försöker tänka så, tänker defaitistiskt, förstår jag. Jag ska inte påpeka att kyrkoledare ofta agerar som A. Hitler i mötet med armégeneralerna och deras dystra rapporter om läget.

Siffrorna har kommit. Det är nästan ett journalistiskt kränkande uppdrag Kyrkans Tidning ger sin personal när journalisterna trots allt ska redovisa något positivt. Eftersom siffrorna inte överraskar, kanske jag ska försöka lägesbeskriva med hjälp av några bloggkommentarer i stället?

Kyrkans Huvudman är Kristus själv, ingen eller inget annat. Den som är prästvigd är noga taget, Luther som auktoritet, vigd av Gud själv. Det är därför frågan om rätt vigning blir viktig. Livsviktig. Det får inte bli yta eller skådespel av något som skulle vara på riktigt. Till en kyrkokristens (men särskilt för präster, för att inte tala om de disputerade, Luther som auktoritet igen!) ansvar för Kyrkan hör att peka på missförhållanden och försöka gestalta alternativen. Det är inte särskilt konstigt. Mest konstigt att en utveckling som blir värre än vad somliga av oss förutsagt, och fått skäll för att vi varit för negativa, ändå inte får kyrkofolket att vakna. Det var inte bättre förr, men det är värre nu.

När POSK-aren Dike, den POSK-are som tycks flitigast i den kyrkliga offentligheten och bloggosfären, analyserar, finner han att antalet manliga teologer i Frimodig kyrkas kyrkomötesgrupp är "besvärande stort". Besvärande för vem? Tydligen inte för väljarna, som glatt kryssat fram resultatet. Besvärande så att dessa manliga teologer inte gjort sin plikt i kyrkomötet? Det har de. Mer än de flesta.  Besvärande hur? Ska jag be om ursäkt för att jag finns, för mitt kön, för att jag inte är folklig, för att jag är vald, för att jag är döpt och med i Svenska kyrkan betydligt längre än biskoparna - och ärkebiskopen med entourage? I det kyrkliga blir det ofta inte dumt. Det blir dummare.

För en evangelisk eller reformkatolsk kyrkokristen är självfallet Svenska kyrkan inte utan vidare Kristi kyrka. Så tänktes en gång men det tarvades preciseringar. Kristi kyrka finns i Svenska kyrkan men Svenska kyrkan är inte Kristi kyrka och Kristi ord och ordningar präglar inte Svenska kyrkan, men kan fortfarande återfinnas i henne.

Det enkla tricket "vet du bättre än hela Kyrkan" är det trick kyrkosystemet använde mot Martin Luther. Till honom kan man gå för att få svaret vilka de falska lärarna - biskopar och präster - tjänar. Djävulen, förstås. Det kan inte vara så svårt att förstå om man läser Luther och inte heller om man läser Paulus eller det evangelisterna återger att Jesus säger. Konstigt att vi snart ska fira reformationens 500 år i en kyrka där reformationshållningen inte slagit igenom.

Läronämnden är ett skämt. Ett allvarligt, men dock skämt. Dike var väl inte med i kyrkomötet 1982 och kunde ta till sig argumenten som handlade om lärofrågors behandling. Det finns dock protokoll och till och med en senare departementsskrivelse som utvärderar problemen. Till nöds kunde den som vill studera min avhandling Folk och kyrka där några av de principiella frågorna tangeras.

Ingen utom Dike tror att en präststyrd kyrka är modellen vi eftersträvar. Om något ter sig väldigt tokigt eller i varje fall underligt, är den första fråga man ska ställa är om jag fattat sammanhanget rätt. Dikes hela intellektuella värld skulle falla samman om han prövade skolastikens regel: A säger vad han menar. B återger detta med egna ord. A konstaterar om referatet stämmer med hans mening och är det fallet, kan diskussionen börja. Vad jag menar går att förstå. Det där med en levande, folklig kyrka har varit ett sätt att sammanfatta det pastorala program jag stått för hela min prästtid. Det återfinns i mina böcker och artiklar och resulterade t ex i Lilla boken om kristen tro. Om POSK-aren Dike är okunnig om detta, ska han förvisso inte anklagas. Men frågorna om kompetensen hos ledamöter av kyrkomötet kommer några att ställa. Det är bra.

Det bisarra att vi präster inte är folkliga tänkte jag inte ge mig i kast med. Vill Dike ha en klerikal motsvarighet till Tredje Rikets Vomag, Volksoffizier mit Arbeitergeschicht, folkofficer med arbetaransikte? Pfarrmag? Eller vad?

I stort håller mycket av den kyrkliga beslutsstrukturen på att falla samman. Jag ska återkomma till vilka som då försöker ta över och använda den kyrkliga apparaten för egna syften. En del är fromsinta, andra politiskt beräknande, båda kategorierna lika svenskkyrkligt opålitliga. Vill någon ha en vink så läs Per Dahl i sista numret av SPT.

Ett återkommande problem bland bloggkommentarerna är sportsligt.
Fotbollsspelare i div 6 spelar obestridligen fotboll och detsamma gäller knattelagen, som spelar fotboll med många fler mål än vad som åstadkoms i allsvenskan. Ändå blandar vi inte divisionerna. På en bloggsida kan det skrivas inlägg i allsvensk klass, men det hindrar inte att fotbollsspelare i division 6 kräver att få vara med på lika villkor och hävdar att deras inlägg, ignoranta eller intelligenta, ska ha rejält och frekvent med utrymme. Det finns somligt som är basalt i den kristna tron som en bloggare knappast förmår ta upp, om inte bloggen ska förvandlas till något annat än en dagbok på webben. Det kan man beklaga eller helt enkelt hänvisa en del frågor till det vanliga församlingslivet, där det teologiskt vitala samtalet spirar och där den grundläggande undervisningen och de återkommande frågorna har sin givna plats.

När frågan ställdes om allt var väl före 1958 i Svenska kyrkan, döljer sig svaret redan i frågan. Svaret är nej. Det nya som hände var att Svenska kyrkan detta år växlades in på främmande spår. Böjelserna för det främmande hade dessförinnan hållits i schack i den meningen att de inte framträtt öppet i det kyrkliga men väl i samtidskulturen. Draksådden var sådd och grodde. Antingen i urtiden, förstås, eller mer än hundra år tidigare om inte neologins tid ska vara avstamp. Välj själv! Egentligen kvittar det lika.

39 kommentarer:

  1. Der Lagebericht för Svenska Kyrkan lär inte vara kul.
    Inte för kyrkans anställda och gudstjänstbesökare, åtminstone.
    Nog påminner situationen om Tredje Rikets på våren -45? Fortfarande kan situationen på ytan se hållbar ut, fortfarande utbetalas löner, men allt snabbare mals en verklighet ned, som redan överlevt sig själv.

    Är det en tröst att situationen för Sverige ser nära nog lika dyster ut?

    P

    SvaraRadera
  2. Då mitt lag numera harvar i Div 3 Västra Götaland så får jag förmoda att mina litterära alster på denna blogg åtminstone når upp till motsvarande nivå.
    Förmådat högre avseende invektivåterhållsamheten.

    Även SvK har församlingar och annat som spelar i olika divisioner.
    Jag bevistade som sagt för en dryg vecka sedan en högmässa i elitdivisionen.
    Andra gånger har jag bevistat gärdesgårdserier.
    Då jag en gång i tiden spelade(nåja) en fotbollsmatch i div 8, så tror jag mig veta att det föreligger en avsevärd kvalitetsskillnad.

    Hur kan man då analysera var kvaliteten finns?
    Inom fotbollen så finns höga publiksiffror i korrelation till två faktorer;
    - Kvalitet
    - Stark lokal förankring.
    På landsbygden kan lokal sammanhållning och behovet av gemenskapsfaktorer bidra till höga publiksiffror. Om kvaliteten blir för dålig återstår dock bara kärnsupportrar.
    I storstaden där det finns flera kvalitetslag kan traditioner bidra till att nyare lag har svårt att dra samma publik som de med traditionellt stor publik. Principen Folk drar Folk blir uppenbar.

    Analogin med kyrkan är tydlig.
    Kvalitet åtföljs av kvantitet i besökssiffror.
    Landsbygden med "kyrkan mitt i byn" kan ha bra besökssiffror om tillräcklig kvalitet bibehålls.
    Där det finns stor valfrihet i det kyrkliga är det dock snarare så att uppstickarna drar till sig nyfikna. Det i kombination med att Folk drar folk kan utarma kyrkor med fåtalig kärntrupp.

    Receptet? Det som drar folk är med väldigt stor sannolikhet rätt recept.
    Om det är gudstjänster man vill pyssla med, så är den statistiken som ska mätas.
    Den dagen antalet besök vid andra tillställningar blir fler än gudstjänst besöken, då är det dags att ändra lagen om SvK till "Svenska kyrkan ska bedriva KONSERTverksamhet i hela landet."

    SvaraRadera
    Svar
    1. Gudstjänststatistiken är dock inte allt: mellan välbesökta högmässor - som tyder på men ingalunda bevisar att man är på rätt väg - och välbesökta konserter, som syns som sådana i statistiken, kan finnas "temagudstjänst som huvudgudstjänst", där dyra populistjippon avslöjas först när statistiken läses noga.

      Radera
    2. Att kvalitet åtföljs av kvantitet är ett minst sagt tveksamt uttalande. Bjud in en klassisk musiker av högsta kvalitet till kyrkan och vid ett annat tillfälle det hetaste pop-stjärnskottet. Vad blir resultatet? Hur mycket säljer en poet som får Nobelpriset före priset jämfört med någon av de senaste kriminalförfattarna? På en av David Baldaccis senaste står att han sålt hundra miljoner böcker. Kan man säga det om Tomas Tranströmer? Jag misstänker att så knappast är fallet.

      Radera
    3. Förvisso, men de som frågar likt Lenin "Vad bör göras?" behöver ett förenklat sätt att se vad som fungerar.
      Det finns vid närmare granskning orsak att titta på församlingens välmående genom att kolla upp åldersspridning, nattvardsfrekvens, personalomsättning m.m.
      Själva teologin är dock svårgranskad då det lätt blir alltför subjektivt.
      Domkyrkoförsamlingen i Visby mår t.ex. inte bra om man tittar på personalomsättningen. Jag vet inte hur det ser ut på besökarsidan, men det lär inte bli bättre av att lägga ner där det finns gott om potentiella besökare.

      Dag har tidigare publicerat statistik över gudstjänst per kyrkoavgift i olika församlingen. Denna statistik måste kompletteras med besökssiffror för att säga något om framgångsfaktorn.

      Radera
    4. Analogin ovan gäller fotboll och kyrkor.
      Inte något annat.
      Är det någon annan som har något vettigt kvalitetsmått på församlingar utan att blanda in subjektiv teologisk tolkning?

      Radera
  3. Bra redogörelse som det är lätt att instämma i. Frågan är dock om den hjälper den som stod sist i kön när läsförståelsen delades ut. Men - en kritisk synpunkt har jag. "Vill någon ha en vink så läs Per Dahl i sista numret av SPT." Sista? Jag hoppas verkligen att det är det senaste och inte det sista. :-P

    SvaraRadera
    Svar
    1. Numera är det ganska många som kollektivt står sist. Av de unga männen är kanske en fjärdedel icke anställningsbara beroende på bristande läsförståelse.

      Argus

      Radera
    2. Anonym 12:12. Här ska inte tas någon popmusiker i kyrkan minsann. Däremot är mina kommentarer både högkvalitativa och högkvantitativa.

      Men jag kom ihåg att någon för några inlägg sedan tyckte att "det förklarade allt" om mig att jag var uppvuxen bland kyrkomusiker, och hänvisade till "en strid" mellan dessa och prästerna. Då förstod jag inte men jag tror inte heller den som skrev förstod. Mina föräldrar hade goda relationer till sina kollegor och stred inte, men klagades det (av min pappa mest) var det på att prästerna var "okunniga"" och satte liturgiskt opassande psalmer samt att att en del musik som han "var tvungen att spela" inte hörde hemma i kyrkorummet.

      Radera
  4. Nu är Dag Sandahl arg igen men ingen tror jag fattar vad eller vem som åsyftas (förutom Dike förstås). Mer än att det är uppenbart att de som förhåller sig okritiska till Dag "spelar i division 1" och de som kritiserar i knattelagen.

    "Det finns sådant somligt är basalt i kristen tro" skriver du och undrar varför. Vem har frågat om eller ens skrivit om det som är basalt i kristen tro (förutom Tabita men det var ju bara en kommentar) under de senaste inläggen?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Eller handlar inlägget inte alls om mig denna gång? (Ursäkta, men jag har blivit alltför van att få läsa något som handlar om mig i inläggen, det kan leda till en självupptagenhet där man tror att alla inlägg är en arg reaktion på något jag skrivit i kommentarsfältet).

      Det brukar gå till så, att du beskriver andra som okunniga och idioter, men inte vilka du menar, och sedan kan man se att Elisabeth har skrivit första kommentaren där hon tycker att ditt inlägg är jättebra.

      Radera
    2. Anna, din narcissism når ständigt nya "höjder"!
      Antony

      Radera
    3. Vilken division-ettare du är Antony!

      Radera
  5. Sablans, är jag blockad nu igen?

    Glömde skriva sist att "Nu kommer Elisabeth att känna sig manad att skriva en kommentar". Tänk vad jag kan känna på mig rätt ofta!

    SvaraRadera
  6. Jag läste den förförra (tror jag) ledaren i SPT som först hävdar att Svky inte längre är en kyrka, att dess biskopar inte är biskopar, att högkyrkligheten ligger i ruiner och att allt är förlorat utom de bekännelseskrifter som i princip ingen känner till eller "bekänner". Samtidigt hävdar ledaren att det är en plikt (för "högkyrkoprästerna") att fortsätta att verka bland dessa ruiner som tydligen ändå går att benämna som "kyrka".

    Det liknar de japanska soldaterna på de indonesiska öarna som långt in på 70- talet vägrat inse att Japan förlorat kriget och väntade på kejsarens order, order som inte kejsaren längre kunde ge.

    Jag tror tyvärr att SPT-ledaren inte är riktigt ärlig, utan att mycket handlar om desperata argument för att fortsätta i sina välbetalda anställningar!
    Antony


    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, det handlar nog om erfarenhet. Tänk på Athanasius i öknen vid 300-talets mitt. Tänk på situationen i Frankrike vid revolutionen. Tänk på det biskopskollegium som fanns i Sverige vid denna tid och lite senare. Det är märkligt att kyrkan överlevt på så många håll. Det är Guds verk.

      Radera
    2. Den stora skillnaden mellan "Athanasius contra mundum" och innehållet i SPT-ledaren är att den sanna Katolska och Apostoliska Kyrkan, i full kommunion med Petri Stol, finns och frodas i Sverige (liknelsen med franska revolutionen är irrelevant då Svkys tragedi inte är ett yttre förtryck utan dess heresier och sekularisering).

      Problemet för de "högkyrkliga" ämbetsbärarna är att de hellre sitter kvar i sitt arbetstidsreglerade och överbetalda jobb istället för att våga ta steget och åter bli en del av Kristi Katolska och Apostoliska Kyrka!
      Antony

      Radera
    3. Bra att SPT skapar förväntningar på ärlighet. Skulle nästan lugna om du inte vore så förfärligt ärlig. Din omvärldsuppfattning är ändå imponerande. Varför skriver jag???

      Radera
  7. BloggarDag till bröders hjälp,

    -Något oväntat - med tanke på att han tillhör ledningen för Svenska kyrkan - rycker nu bloggpappan ut till bröders, främst HH:s, försvar. Han upprepar att Kristus är kyrkans huvudman. Ja, andlige huvudman. Men den kyrkoengagerade har en organisatorisk huvudman. Kyrkan har nämligen, skall det behöva inskärpas för Dag, en beslutsorganisation. Som vald företrädare i denna organisation har han alltså att alltid undvika att hamna i en trolöshetssits mot denne huvudman.
    Varken HH eller Dag skall försöka slingra sig genom att här hänvisa till Kristus. Skälet är enkelt: Kristus blir då alltid räddningsplankan för den som exempelvis kontinuerligt öser sin galla över Svenska kyrkan;
    "Jag är bara lojal mot min huvudman, Jesus Kristus, är förklaringen till åberopandet av den Högste. Den som är engagerad i Svenska kyrkan säger samma sak men förfaller aldrig till smädelser mot kyrkan.
    Förstår ni? Det finns alltså - skall detta verkligen också behöva betonas för en docent? - en jordisk verklighet som vi lever i och där det finns lagar och regler att följa. Med Dags och HH:s resonemang skulle det exempelvis alltid bli svårt att ställa någon i Svenska kyrkan till svars för något dumt denne har gjort, eftersom han eller hon alltid kan försvara sig med att "jag är bara lojal mot Jesus Kristus, som är kyrkans huvudman.

    Bloggpappan försvarar sedan med emfas den nästan totala mansdominansen i FK med hänvisning till väljarnas kryss.
    Vad visar då dessa? Jo, att FK:s väljare huvudsakligen finns bland de högkyrkligt inriktade och att antalet kvinnliga kandidater har varit alltför begränsat. Vi vet ju också att det är så. Trist bara att FK-ansvariga inte erkänner fakta öppet utan låtsas som vore nomineringsgruppen en lika bred och folklig grupp som de andra grupperna. Att säga som det är har aldrig varit fel eller fult.

    Fult är dock Dags efterapning av HH:s karakteristik över läronämnden: att den är "ett skämt". Så skall inte en KM-ledamot stämpla sin beslutsorganisations nämnd för lärofrågor. Särskilt som varken han eller HH presenterar något alternativ. Fram med detta då, illa kvickt, innan smutskastningen (ty det är en sådan) av samtliga biskopars teologiska kompetens blir än mer intensiv.
    Någon måtta får det verkligen vara på attackerna mot kyrkan. Och varför, varför, varför, Dag, sitta kvar och delta i kyrkans "riksdag" om dess teologiska beslut har "ett skämt" som underlag?

    Hur skall kyrkan styras? Ja, bloggaren vill inte ha någon präststyrd kyrkan, betonar han. Men vill han då ha kvar demokratiska val, demokratiskt utsedda företrädare, exempelvis KR-ledamöter. Jag läste SPT:s ledare om kyrkorådens kompetens (kunde på nätet inte hitta Per Dahls artikel) som bortser ifrån att det faktum att företrädarna är demokratiskt utsedda och alltså inte kan avkrävas formella meriter).

    Men även här saknar vi alternativ. Hur skall FK:s kyrka styras?

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ditt resonemang Bengt-Olof är i princip både praktiskt och teoretiskt ateistiskt. Du säger att tron inte gäller Kristus, som Du kallar räddningsplanka, utan endast den du kallar för "organisatorisk huvudman". För den apostoliske och reformatoriske kristne gäller alltid att lyda Gud mer än människor. När människor sätter sig i Guds ställe framträder det avskyvärda "bdelygma".

      Radera
    2. Ja, Dike har rätt: problemet är just hur kyrkan ska styras. Av Guds Ord? Av påven eller kungen? Av biskoparna eller prästerna? Av de "troende", dvs. det aktiva kyrkfolket? Av "hedningarna"? SvK:s problem just nu är väl att hon styrs av ett litet fåtal (av de röstberättigade) som röstats fram, i val där valdeltagandet är så lågt att ingen seriös representativitet (alltså ingen egentlig "demokrati") föreligger, utan diverse - kyrkligt egentligen helt ointresserade - "nomineringsgrupper" kan kämpa om arvoderade platser för resp. grupps B-lag. Tro mig; jag blev själv en gång på 1980-talet nominerad till kyrkovalet av min kommunala partigrupp, som blev mycket konfunderad när jag tackade nej med hänvisning till att jag inte tillhörde SvK; platserna på listorna till kyrkovalet tillföll de "gräsrötter" som inte var så kunniga (och vars röstande därför lätt kunde styras från partikansliet) och som inte platsade i de vanliga valen, men som ändå måste få något slags erkänsla för sitt engagemang med kaffekokning, pamflettutdelning och annat slit för det lokala partiet. Det nuvarande svenskkyrkliga styrelseskicket tycks höra till de sämsta: av kyrkans tro och budskap helt ointresserade grupper - dvs. "hedningarna" - kan vinna inflytande och driva sina profilfrågor (från HBTQ och miljö till alkoholfritt nattvardsvin o.dyl.), samtidigt som det egentliga kyrkfolket - dvs. de "troende" - är kyrkopolitiskt ointresserade och därmed marginaliserade. Och t.o.m. i lärofrågor är biskopar och teologer underordnade "hedningarna". Förmodligen kan detta - tyvärr - inte lösas förrän SvK blivit så marginaliserad - och därmed i så ringa utsträckning skattefinansierad - att "hedningarna" inte längre har några arvoden att hämta och inga ekonomiskt betydande beslut att fatta, så att det aktiva kyrkfolket tvingas att personligen engagera sig även i kyrkans ekonomi och styrelse./Paul

      Radera
    3. Som komminister i en liten församling måste jag meddela BOD att jag kämpar på i en församling som gör sitt bästa för att sätta Kristus i centrum, och tänker fortsätta den kampen. Däremot skulle jag aldrig i livet sätta mig i det organ som du så envetet hyllar av både personliga och ideologiska skäl. De personliga kan vi lämna därhän såsom ointressanta, medan det ideologiska huvudskälet är följande: Det du kallar kyrkomöte är per definition inget kyrkomöte eftersom biskoparna inte har rösträtt utan närmast har rollen av tjänstemän/landstingsdirektörer. Den s k kyrkoordningen är en dålig karbonkopia av den svenska kommunallagen som jag vid dåligt humör misstänker vara hopkommen av nån lat centerpartist med din inställning i kyrka-stat-frågan. Ett sådant sammanhang vägrar jag delta i och tackar Gud för en församling med både gudstjänstfirare och bra personal samt vettiga förtroendevalda som struntar i politiken och låter oss som är engagerade i tron få sköta det som ska göras.

      Radera
    4. Paul gör en riktig bedömning. Det kommer en dag, då Svenska kyrkan blir så betydelselös (från samhällets synpunkt) och fattig att det blir ointressant att engagera sig (och kontrollera den).

      Det är som med parasiter: När de har utnyttjat värddjuret så mycket att det dör, har de själva förlorat sin livsmöjlighet.

      Sedan upprepar jag vad jag tidigare sagt: Jag är bekymrad över att Bengt Olof har annan syn på demokratin i kyrkan än i samhället. Om oppositionen inte accepterar vad majoriteten har beslutat, har den inget där att göra! I samhället verkar oppositionen för att så långt möjligt göra motstånd mot regeringen. Men så skall det alltså inte vara i kyrkan.

      Och jag har svårt att bära det förakt han visar för dem som har röstat på Frimodig kyrka.

      Radera
    5. +Göran. Egentligen inte så konstigt. Joh 3:3.
      Med bön om att vi alla får se till att Andens tjänstegåvor och Guds Andes röst får styra, leda såväl enskilda liv, församlingar, FK och MPR.

      Radera
  8. Annars så har jag ett önskemål om en Anna-fri dag i morgon. Det skulle vara härligt att bara en endaste dag få slippa läsa uppblåsta och dumdryga inlägg där man påstår sig veta “hur jag ser min plats i världen” kryddade med en rejäl dos ohederlighet och där man ondgör sig över det man tror sig veta om min intelligens fast under vilket man själv missförstår en väldigt enkelt skriven text. Eller att någon helt apropå inget alls har satt sig och funderat över om jag kommer till helvetet efter döden eller inte.

    Det vore skönt att slippa läsa vad man nu skrivit om mig och fundera över vad som utlöser sådana reaktioner hos en bildad människa. (Jo, jag behöver inte läsa alls men nyfikenheten driver mig tyvärr.) Kan ni fixa det tror ni? Det är ju ändå Kristi Himmelfärdsdag i morgon.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ingår det i karaktären?

      Radera
  9. Anna....skriver om.....Anna....!!

    SvaraRadera
  10. Förslag till psalm på den Anna-fria dagen, som kanske både bloggpappan och Bengt Olof, Antony och Anna kan instämma med mej i (vad biskop Eklund skulle tycka om den vill jag inte veta ;). OBS anknytningen i v. 5 till himmelsfärdsdagens psaltarpsalm 110!

    FRÄLSARENS KYRKA

    1. Frälsarens kyrka i Sveriges land,
    del av hans kyrka på jorden,
    vida den famnar från strand till strand,
    fast är den grundad av Herrens hand,
    byggd till hans tempel i Norden!

    2. Allt fick sin vigning i kyrkans famn,
    i den Treenige Gudens,
    Faderns och Sonens och Andens namn:
    dopnådens vatten och gravens hamn,
    brudgummens löfte och brudens.

    3. Fäder och mödrar sej kämpat fram,
    Kristus var med dem på banan.
    Trofast är han trots vår synd och skam,
    seger han vunnit på korsets stam,
    därför finns korset på fanan.

    4. Ädel är skaran, sen tusen år
    Gud i vår kyrka fått frälsa.
    Framåt vår hoppfyllda längtan går:
    ungdomen kristnad är Sveriges vår,
    Sveriges framtid och hälsa.

    5. Villigt en skara som väckts av Gud
    kommer sin Konung till möte,
    klädd i hans helighets vita skrud,
    samlad som daggen på ljusets bud
    flödar ur morgonens sköte.

    6. Kristnade ungdom, Gud vill oss väl!
    Ta Herren Kristus på orden!
    Kämpa för frihet åt bunden träl,
    be om Guds frid över varje själ,
    himmelens frid över jorden!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, Andreas Holmberg, den var bra, en sann uppmaning till att föra fanan högt i Ecclesia Militans!
      Antony

      Radera
  11. Helt off topic, en fråga till bloggägaren.

    Jag har för mig att jag läst att flera kyrkor på Öland ska vara försedda med korskrank. Nu försöker jag hitta igen det, men lyckas inte. Minns jag fel? Hvad säger den som varit präst på Öland. Såg du några korskrankbeprydda kyrkor, Dag?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej. Det har funnits men korskranken är borta på norra Öland och jag minns inga från södra. Gotland däremot har kyrkor med korsskrank. Å dit innan ryssen kommer!

      Radera
    2. F, Dag - om ryssen kommer, blir väl korskranken ikonprydda?/Paul

      Radera
    3. Så sant. Om ryssen kommer får Gotland kristendomen åter!
      Antony

      Radera
    4. Aha... tack. Jag har nog blandat ihop öarna. De gotländska verkar vara "halva", dvs. man har rensat bort själva gallerverket men har kvar bommen med krucifix, som gallret satt under.

      Radera
  12. Thomas Andersson, Paul och Andreas Holmberg,

    -Nej Thomas och Paul, det är inte alls ateistiskt. Om två personer båda säger att de lyder Gud men har helt olika teologisk bas - vem lyder då Gud och hur avspeglas det i praktiska beslut? förstår Du inte dilemmat? Att hänvisa till lydnaden inför Gud, innebär ju att Du helt förkastar hur kyrkan jordiskt och praktiskt skall styras. Tror Du för övrigt att Gud blandar sig i praktiska göromål?

    Till Andreas Holmberg är denna fråga berättigad: varför skulle Din egenhändiga kopia av psalmen vara bättre än originalet?

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nädu BENGT OLOF DIKE.

      Varför AH:s version skulle ha sina poänger och mycket annat, kommer Du troligen aldrig att förstå ...

      GG

      Radera
  13. Käre Bengt-Olof. Den teologiska basen är och förblir Skriften, tolkad i den Ande vari den är skriven, skyddad av trons regel utövat av ämbetet som inte får lyda människor mer än Gud. Dock skall överheten lydas och äras, men inte mer än Gud. Detta må vara en omöjlig uppgift om vi tänker mänskligt, men inte för Gud. F Dag är inte Din fiende. Han vågar tänka "Krist tankar" och låta varje mänsklig tanke bli en fånge hos Kristus. Allt gott!

    SvaraRadera
  14. Thomas Andersson,

    -Käre trätobroder! Visst är den teologiska basen Skriften. Men Du undviker min fråga om vem som då tolkar den rätt, om båda säger sig följa den - exempelvis om en 'är högkyrklig och den andra finns i folkkyrkans teologiska fam.

    Naturligtvis är bloggpappan inte min fiende. Inte Svenska folkkyrkans heller, då han är en (ledande) del av den och har att städse i denna sin roll att lojalt fullfölja sitt ansvarsfulla uppdrag.
    Om han INTE gör detta sviker han ju sin jordiske huvudman - eller hur, bäste Thomas?

    God helg önskar jag Dig och alla mina fiender och vänner!

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
  15. BOD! F örsök att tänka dig De två vägarna! De förklarar mycket.
    Den BIBELTROGNA VÄGEN med Kristus i centrum - inte människan och
    DEN DIKESTROGNA vägen med "demokratiska"/organisatoriska beslut,
    Som den högsta auktoriteten.
    Var tacksam att DS har offrat sig såsom gisslan för att den sekulariserade
    Politikerkyrkan skall verka rimlig utan att vara det.

    SvaraRadera