torsdag 23 mars 2017

En kyrka i världen att längta till

Vi behöver arbeta med dem som är mest utsatta, sa Modéus II när Stiftsfullmäktige i går samlades till seminarium. Då kunde man tänka sig att ämnet skulle handla om de exkluderade kv*nn*pr*stm*st*nd*rn*a, men ämnet styrde mot integration (fast inte av dessa...) och Regnbågsnyckeln. Många hämtar inspiration från arbetet i Växjö stift, sa han med slutsatsen att "stolta och glada" ska vi vara för detta. Det brukar sägas så. Alltså "En kyrka som integrerar - en satsning som engagerar". Då återstod för stiftsfullmäktige att känna just engagemang.

Varför ska vi som kyrka jobba med det här?
Hebr 13:1-2 och 5 Mos 10:17-19, Matt 19:14, Mark 10:15, Luk 18:17. Jesus själv var en flykting, hette det. När den enkla biblicismen är användbar, används den. Annars? Vore det inte vettigare att gripa sig ämnet an utifrån en mer allmänmänsklig ansats? Det tror jag. Risken är att bibelanvändning av detta slag blir lagisk. Om den inte blir lagisk så är den i vart fall styrd av intresse att hitta passande bibelord till det ärende som avhandlas utifrån den förutbestämda agendan. Kan man kalla detta "instrumental bibelanvändning"?

Stiftsadjunkten var emot gränsdragningar. De var vanliga, förstod jag, men felaktiga. Vi ska inte avgränsa, för avgränsningar rinner ner och blir till värderingar. Så sant. Han nämnde inte de tydligaste exemplen i Svenska kyrkan. Det fromsinta skitsnacket skaver, tycker de känsliga. Då läser jag Tino Sanandajis bok Massutmaning och inser en hel uppsättning komplikationer när det kommer till migration och de utmaningar vi alla står inför. Utmaningar? Tja, eller utgifter. Det är vi, våra barn och barnbarn som ska betala. Längre sträcker sig inte mitt perspektiv.

Vi fick läsa en gammal artikel från Stiftsliv, där god teologi /ja, det hette "bra" teologi men det ordvalet hade folkskollärare Carin Rundblom aldrig godkänt/ definierades. God teologi "utgår från hur verkligheten faktiskt ser ut, och skapar berättelser om Gud och människan utifrån den iakttagelsen." Då blir teologi immanent ideologi, menar jag. Vad är dålig teologi? Den "utgår från en färdig berättelse, som människan och verkligheten och Gud till varje pris ska anpassas efter." Detta är uppenbart dåligt - men vilken glädje har vi av två falska alternativ? Så läste vi en sida ur Paulus brev till svenskarna. Den lagiskheten väckte somligas entusiasm, förstod jag. Jag förstod också att få läst Sanandaji. Jag har.

Som vanligt skulle vi gå till olika hörn, ni vet en sån där trosstärkande positionering. Det handlade om vad vi bad om i församlingen; bli fler, bli aktiva mm. De två sverigedemokraterna satt kvar och utgjorde en egen grupp. De undrade över varför så många numera känner sig främmande i Svenska kyrkan. Det är uppenbart att SD i kyrkovalet avser att kapitalisera på detta diffusa främlingskap. Missnöjespartier fungerar så. Men det ska hederligt erkännas att dessa positioneringar, också SD:s position att sitt kvar på sina platser, var det närmaste vi kom en dialog under hela seminariedagen. Jag fascineras av seminarier, som betonar vikten av dialog och lyssnande, som blir en form för meddelande av insikter, mestadels levererade i monologens form.

I arbetet med utsatthet ska vi visa att vi är kyrka, sa stiftsadjunkten. Exponerad moral, sålunda. Alla församlingar har flyktingar, fortsatte stiftsadjunkten. Han känner inte till hur det är i Göteryd, Pjätteryd och Hallaryd och ville egentligen inte höra med kyrkoherden på plats hur det är. Där finns inte så många urinvånare kvar i den sydsmåländska glesbygden, än mindre flyktingar. Sedan berättade han om nätverksarbetet. Myndigheterna var tacksamma mot Svenska kyrkan. Då handlar det om frågor hur man gör med människor som inte fått uppehållstillstånd och ändå ska ha hjälp att vara kvar. Är situationen inte märklig? Antingen ska väl regelverket vara rimligt och följas eller orimligt och ändras utan att Svenska kyrkan ska ha projekt som handlar om att gå under regelverket?

När stiftsadjunkten kommit till slutsatsen att kyrkan blir trovärdig genom sina insatser, börjar jag tänka på Jesus. Resonerade han så? Sedan fick vi vittnesbörd från integrationsfrämjare. De kritiska frågorna levereras mindre av dem, men detta som kunde uppfattas vara en brist, kompenseras av stor entusiasm. Jag tror inte att de studerat Sanandaji. Det som sägs vara en kyrka i världen ter sig mer diakonal än profetisk. Jag tror det är uppskattat av de politiska eliter, som genomför sin misslyckade politik. Men är inte Svenska kyrkans kallelse något mer utmanande? Det talades om Svenska kyrkans insatser och om pengar som fanns för detta arbete. Ingen, säger ingen, av talarna nämnde Frimodig kyrkas avgörande insatser här. Än mindre tackade talarna Frimodig kyrka. FK:s ledamöter noterade.

På eftermiddagen var det Regnbågsnyckeln vi talade om. Få begrep vad queer betyder men alla försökte läsa in den hbtq-ella gloslistan. Jag måste säga att alla var duktiga elever, tysta i grund och med några snälla frågor när det behövdes.

På väg hem hörde jag om attentatet i London. Jag följde BBC ett slag. Detta är världen. Så vad är det att vara Kyrka i världen om saken ska tas på allvar? Är det något annat än en rätt liten grupp människor som har tid att utsäga förnumstigheter därför att det i organisationen finns alldeles för mycket pengar, som gör detta möjligt? Själv tänkte jag denna morgon över hur livet ter sig i Ramallah och i Kabul. Det är till att vara vidsynt, konstaterade jag belåtet om mig själv. Jag kom på mig med att tänka på en värld att längta till!




45 kommentarer:

  1. Ännu ett av Modeus II:s utspel! Jag ser fram emot att få följa Växjö stifts arbete med att bryta mot lagen och hjälpa illegala utlänningar att bli en del av det framväxande skuggsamhället samtidigt som de håller kurser i nihilistisk queerteori, helst borde de väl slå samman dessa aktiviteter, särskilt om de illegala är muslimer!

    Då vanligt hederligt folk nu mer och mer börjar begripa vad som sker i det postkristna samfundet är det nog inte så många som vill betala för spektaklet längre?!

    Antony

    SvaraRadera
    Svar
    1. Har pater Tobias godkänt detta inlägg? Marcus

      Radera
    2. Pater Tobias??
      Aantony

      Radera
    3. Vet du inte vem det är, Antony? Marcus

      Radera
    4. I vilket stift verkar p. Tobias, och vad är dennes efternamn?
      Antony

      Radera
  2. Stig Walldin23 mars 2017 10:00

    Det gäller tydligen för stiftet att knipa politikernas beröm och applåder.
    Var det inte Någon som sade: Ve eder ...

    Med den bibelanvändning man använder, vore det inte så svårt, att utifrån Skriften konstruera en del nya frälsningsläror. Se tex Jehovas vittnens tolkning av Jesu ord till den ene rövaren på korset: Sannerligen säger jag idag, skall du vara med mig i paradiset?

    Är är det inte ofta så, att man i kristna sammanhang ber om Guds välsignelse över gjorda beslut, i stället för att göra det som Han välsignar?

    SvaraRadera
  3. Är de högkyrkliga utsatta?

    -Bloggaren försummar aldrig ett tillfälle att var eller varannan dag återkomma till kvinnoprästmotståndarna - dvs till sig själv och några andra.

    Är de utsatta och exkluderade? Är bloggaren detta?
    DS exkluderad? Det låter som ett väl inövat skämt; prästen som från och till tjänstgör i olika kyrkor, sitt i kyrkans högst beslutande organ, syns och hörs mer än de flesta andra i kyrkan, ärkebiskopen möjligen undantagen.

    Tänk vad Svenska kyrkan har givit honom och de flesta andra kvinnoprästmotståndarna! Eget ansvar i arbetet, trygghet i anställningen, frihet i yrkesutövningen, möjligheterna att dagligen hjälpa människor, name it!

    Därför är deras kritik obegriplig och, faktiskt, oacceptabel, särskilt när de gör sig till förföljda offer, bara därför att de ännu inte, anno 2017 accepterar de andra könet som präster. Jag häpnar över att de inte tycks förstå att det i ett samfund, en organisation eller förening måste finnas en gemensam ordning, ett slags "grundlag", precis som Svea rikets grundlag, att följa. Var och en kan inte göra som han eller hon vill. Svårare är det faktiskt inte när man "kokar" ned frågan till det den är.
    Jag har betonat det förut och gör det igen: med full respekt för DS och hans teologiska fränders åsikt, är kvinnoprästmotståndarna alls icke utsatta. Och de är inte exkluderade: de får ju tjänstgöra som präster hela livet.

    Ännu mindre är de offer och martyrer. Svenska kyrkan och svenska folkets nästan totala majoritet begär bara, att de skall följa KO och den sedan decennier fastslagna ordningen - av kyrkan själv - att
    också kvinnor får vigas till präster.

    Och, som slutkläm på dessa rader och ovedersägliga sanningar, särskilt bloggaren är minst av alla utstött och exkluderad. Få har väl som han stått i debattens centrum i kyrkan under decennier, och få har som han engagerat sig i kyrkans liv och leverne.
    Och nästan inga kvinnoprästmotståndare har väl som DS hållit sig kvar i kyrkans absoluta topp - alltså vilken är raka motsatsen till de utsattes och exkluderades!

    Jag bara undrar: förstår han inte själv detta?

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tänk också på alla arvoden den ständige sjundedagsvilaren håvat in under alla år. "Få har väl som han stått i debattens centrum på bloggardag". Marcus

      Radera
    2. Trygghet i anställning? Frihet i yrkesutövning? Nu börjar jag verkligen undra vilken bubbla BOD lever i...

      SvK behöver givetvis en "grundlag" men den ska då bygga på Bibeln o inte på det som råkar vara samtidens uppfattning om livet. Men så blir det ju när man är så rädd för att mista medlemmar att man hellre lyder världen än Gud.
      O de som hellre lyssnar på Herren än på världen BLIR exkluderade. Den som själv "följer med strömmen" o inte opponerar mot (SvKs) rådande samtidsföljande kan helt enkelt inte förstå o sätta sig in i det misstänker jag.
      Att som argument framföra att de får tjänstgöra livet ut är magstarkt. Det gäller då att redan inneha en tjänst eller att ha en otrolig tur för hur många församlingar anställer en präst med Dags teologiska syn? Här i Sthlm ingen skulle jag tro. Så påståendena om hur bra de ändå har det är sannerligen "sanning med modifikation". Men det brukar ju var enklast så, särskilt för de som inte vill erkänna andra tar skada av deras beslut. (Samma gäller för äktenskapsfrågan varifrån jag hämtar min erfarenhet.)
      Eva H

      Radera
    3. När en politiker eller ideolog (jag vet inte vilket Bengt Olof ser sig som) säger "bara därför att", då finns det anledning att ta sig till vara, har livet lärt mig.

      Radera
    4. Alphadeltagaren24 mars 2017 06:55

      BOD
      Jag upplevde inte att det var bloggens huvudämne. Du dödar intressanta diskussioner.

      Själv blir jag intresserad av Paulus brev till svenskarna. Det låter som en ren urkundsförfalskning.

      Radera
    5. Är du en riktig lögnare BOD?
      Är det dig vi ska tacka för att han ö.h.t. räknas? Bara för att man hittat fram till denna blogg och denna kommentarer betyder inte att man är indragen i händelsernas väsentligheter för Svenska kyrkan, tror du det??
      Jag tror inte att han i först hand talar för sig själv utan han ser sig omkring och refererar ännu kunskap som, när han tystnar, kommer att raderas.

      Radera
    6. Herr Dike dödar alla diskussioner. Hans syfte är inte att delta i dem utan att maniskt föra fram sina egna kvasiargument för bevarandet av en förtryckande "folkkyrka" med enda syfte att de "förtroendevalda" ska kunna tjäna pengar.

      Släng ut sabotören Dike från bloggen!

      /John

      Radera
    7. "är kvinnoprästmotståndarna alls icke utsatta. Och de är inte exkluderade: de får ju tjänstgöra som präster hela livet."

      Om det är så, varför är jag då programmerare och inte präst, trots att min hemförsamling bar fram mig till biskopen för att han skulle prästviga mig?

      Radera
  4. Från befrielseteologisk utgångspunkt brukar det ses som otillåtet att bestämma vilka som kan uppleva exkludering. Noteras i förbigående. Men är det det sakligt fel att beskriva ett löftesbrott när det gäller hanterandet av minoriteten. 1958 sades med instämmande av en enig regering något annat än vad som nu gäller. Påpekas i förbigående.

    SvaraRadera
  5. Å så dyker Dike upp ur lådan: "Får övrigt anser jag..."

    SvaraRadera
  6. BOD - Att påstå att ordningen med kvinnliga präster "fastslagits" av "kyrkan själv" måste väl ändå betecknas som kvalificerad historieförfalskning? Kyrkomötet sade ju faktiskt nej till reformen! Därefter beslöt staten ändå om den, och utlyste ett "extra" kyrkomöte med enda syfte att få reformen godtagen. Inför detta extramöte bedrevs en intensiv lobbyverksamhet från flera politiska partier, dessas kvinnoorganisationer m.fl., och detta ledde till att kyrkan böjde sig för de sekulära politikernas krav. En förutsättning för beslutet vid detta extra kyrkomöte var en "samvetsklausul", som sades skola garantera framtida "hemortsrätt" för dem som inte övertygats om reformen; en klausul som snart försvann (likaså under starkt tryck från en sekulär politisk opinion). Du är ju ungefär i min ålder - om Du faktiskt inte minns hur det gick till, blir jag bekymrad för Din hälsa./Paul

    SvaraRadera
    Svar
    1. Liten randanmärkning bara...
      Samvetsklausulen finns kvar. Än. Gjordes försök från S m.fl. att få bort den senast men de misslyckades, drog tillbaka motionen o la ist förslag om en extra utredning. Men målet även den att få bort möjligheten för prästkandidater med trad äktenskapssyn att vigas till ämbetet.
      Eva H

      Radera
    2. Eva H - Du menar väl samvetsklausulen för traditionell äktenskapssyn? Jag avsåg den tidigare - som gällde att även prästkandidater med traditionell ämbetssyn skulle kunna vigas till präster. Och den klausulen har väl veterligen försvunnit?/Paul

      Radera
    3. Ja förlåt. Vi är i olika klausuler :)
      (Att de ens ska behöva finnas i en kyrka som talar om "trosgemenskap o icke åsiktsdito"... När självklarheter behöver stadfästas är man illa ute.)
      Eva H

      Radera
    4. Paul,

      -Jag tackar för omtanken om min hälsa; den är ju central i livet och vardagen. Det är en Guds gåva varje dag att få ha den och kunna arbeta.

      Men jag ber Dig vänligen att - i kvinnoprästfrågan - se framåt och inte 60 år bakåt i tiden. Tror Du att kyrkan kommer att vrida tillbaka klockan till 1958 och tidigare. Du måste inse, som jag har betonat tidigare, att kvinnoprästerna har kommit för att stanna, och nya är välkomna. Jag ber Dig ett kort ögonblick fundera över vad som skulle hända, om de plötsligt förbjöds i kyrkan, dvs att klockan vreds tillbaka.

      Har det inte varit medlemsflykt tidigare från kyrkan, så blir det sådan då med sexskiffriga höga tal varje år. Och vips har vi kanske ingen kyrka kvar att besöka och få hjälp och tröst av.

      Vill du verkligen bidra till detta?

      BENGT OLOF DIKE

      Radera
    5. En sakupplysning. Den evangeliska kyrkan i Lettland har gjort just detta, som läsarna av SPT observerat och kanske också någon som läser Bloggardag. De svenska biskoparna ogillade det beslutet men det är i Lettland fattat i demokratisk ordning.

      Radera
    6. BOD - Jag har nu bara konstaterat hur beslutet i ämbetsfrågan kom till, och jag tycker att "hur" och "varför" är viktigt om man vill ha en grund för att "se framåt". Om man står på fel grund riskerar man ju bara att gå ännu mer vilse när man skall "se framåt". Jag har dock inga som helst ambitioner att försöka påverka SvK. Min far var präst i SvK och jag hade som tonåring en dröm om att följa i hans spår. Jag valde t.o.m. gymnasium utifrån denna dröm, och hamnade bland idel kyrkligt intresserade jämnåriga med samma dröm. När beslutet kom, var vi några kamrater som intresserade oss för hur ämbetet betraktades i andra kyrkor och samfund, och vi gjorde en rad studiebesök,studerade teologisk litteratur osv. för att ta reda på detta. Detta ledde till att jag efter några år lämnade SvK för en av dessa andra kyrkor (vilket även ytterligare några i kamratgruppen gjorde, liksom även en hel del av de äldre präster och teologer som var våra förebilder och inspiratörer). Jag har sedan dess inte minsta intresse av att "lägga mig i" eller försöka "påverka" SvK:s framtid, utan är en utomstående observatör med en närmast nostalgisk sympati för min barndoms kyrka, och för dem som där ännu kämpar för att bevara SvK:s ursprungliga identitet. Därför följer jag Dags blogg och gör ibland också några enstaka observationer eller påpekanden utifrån min "nya" utsiktspunkt. Vad jag - tyvärr - ser, är en kyrka som i ökande takt går åt fel håll. Jag varken kan eller vill påverka detta, men jag försöker ibland bistå och uppmuntra de beundransvärda få som inom SvK ännu kämpar för fädernas tro, och kanske få några bland de andra att se bortom dagens läge. Ibland tänker jag som Du - att de snart inte har någon kyrka att besöka (och alla kurvor pekar väl f.n. alltmer neråt), men kanske kan deras tro och arbete (om de orkar hålla ut) ändå någon gång bryta den nuvarande onda cirkeln. Kristi kyrka kommer ju att finnas kvar i landet även om/när SvK (sorgligt, men troligt) går under. Varken Du eller jag kommer att hinna uppleva slutet på detta./Paul

      Radera
  7. Jag kom på mig med att tänka på ett blogginlägg att längta till, nämligen en kommentar om "Västeråsprästens" syn på trosbekännelsen.

    SvaraRadera
  8. Käre Dag,

    vad säger du om stiftschefernas yttrande kring handboken? Antje och gänget verkar kämpa en desperat kamp för att ingen ska våga göra något med handboksförslaget. Detta är ju rena maffiametoderna, eller också är rapporteringen på Kyrkans tidning felaktig eller överdriven. Argumenten de ger mot ett tillägg är ju nonsense. Dessutom ryktas det att Antje tillämpar s k konsensusbeslut men gör om det till majoritetsdiktatur. Alla biskopar åläggs munkavle om de har en minoritetsuppfattning. Vissa av dem har i alla fall vet att på hemmaplan våga yttra sitt missnöje med detta agerande. Undergräver totalt respekten för ämbetet.

    /TD

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vilket "ämbete" har Antje Jackelén?
      Antony

      Radera
    2. Jackelén är titulär-"biskop". /john

      Radera
    3. Titulärbiskopar för nordafrikanska, historiska, icke-existerande stift finns det gott om i KK ... /smun

      Radera
    4. Biskopar utan (större) episkopala territorier är i alla fall biskopar (alla med jurisdiktion och episkopalt läroämbete). Frågan kvarstår, vad är fru doktor Jackeléns ämbete?
      Antony

      Radera
  9. Resonerade Jesus så att kyrkan blir trovärdig genom sina insatser? Ibland är han inne på det: "just de gärningar som jag gör, de vittna om mig" (Joh. 5:36).

    SvaraRadera
  10. Detta är helt off topic, och jag ber om ursäkt att jag tar upp det här. Men jag har just hittat förslaget till ny kyrkohandbok på nätet och börjat titta på ordningen för högmässan - och jag blir helt förvirrad av alla alternativ och blandningar av fasta resp. fakultativa element. Det verkar som om "ordningen" - beroende på hur man väljer - möjliggör både en tämligen traditionell högmässa (jag är uppväxt med 1942 års kyrkohandbok och har inte följt utvecklingen därefter) och något HELT ANNAT. Därutöver tycks officianten på många punkter själv kunna formulera helt egna texter ad libitum. Att många texter undviker att tala om Treenigheten beror - efter vad jag trott mig förstå - på att man vill ha ett "inklusivt" språk. Men även annat förbryllar; det finns t.ex. en syndabekännelse som är ett utdrag ur Ps. 51, men - inte enligt lydelsen i B2000! En tillämpning av lex orandi - lex credendi ger mig intrycket att man med denna handbok kan uttryck både en klassisk svenskkyrklig tro och - något HELT annat. Är detta faktiskt avsikten? Finns det några vederhäftiga tidskriftsartiklar el.dyl. som kommenterar - åtminstone några centrala delar av - texterna? Tacksam för läs- och fördjupningstips! Och - tror ni att detta kommer att gå igenom?/Paul

    SvaraRadera
    Svar
    1. Självklart går det igenom.
      S & C vill inte att någon kyrklig opposition ska få något att säga till om. En tjänsteman har alltid rätt.
      Men det är tragiskt om det inte blir någon reservation i läronämnden och en särskild mening i Kyrkostyrelsen.

      Radera
    2. Handboksförslaget är en --- sk-it,
      nu har vi baxat det ända hit.

      Så skriver väl ingen av tillskyndarna eller tjänstemännen. Men nästan i mål är förslaget. Endast en större demonstration av uppretad, kyrkoavgiftsbetalande allmoge kan få kyrkonomenklaturan att hindra sig. Någon sådan, massiv opinionsyttring lär knappas följa.

      PP

      Radera
  11. Om jag i all blygsamhet får lämna tips på lite läsning om kyrkohandboksförslaget, så finns det ganska många texter på min och Mikael Isacsons gemensamma hemsida, http://liturgi.isacson.be/

    Vi har inte kommenterat och kommer inte att kommentera den senaste versionen. Det behövs knappast heller. Även om det finns många förbättringar jämfört med 2016 års förslag, så kvarstår ALLA de grundläggande problemen.

    Särskilt kan den intresserade titta på den genomgång av 2012 års version som gjorde i tre artiklar i SPT:
    http://liturgi.isacson.be/handboken-tredje-gangen-gillt-13/
    http://liturgi.isacson.be/tredje-gangen-gillt-23/
    http://liturgi.isacson.be/tredje-gangen-gillt-33/

    Särskild bärighet på det som Paul tar upp - att det finns liturgiska alternativ som uttrycker Kyrkans tro och andra alternativ som uttrycker en helt annan bekännelse - finns vidare i följande inlägg:
    http://liturgi.isacson.be/handboken-vill-svenska-kyrkan-vara-en-allmannelig-kyrka/
    http://liturgi.isacson.be/svenska-kyrkan-sagar-av-grenen-de-sitter-pa/
    http://liturgi.isacson.be/tungt-inlagg-i-handboksdebatten-om-christer-pahlmblads-massa-for-enhetens-skull/

    Vill man ha något att bita i, finns också en längre text som ur ett mer principiellt perspektiv tar upp frågan om kyrkans gudstjänstböcker och den andliga enheten:
    http://liturgi.isacson.be/bevara-den-andliga-enheten-om-varfor-kyrkan-behover-gudstjanstbocker/

    Mikael Löwegren

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, Mikael./Paul

      Radera
    2. Tack än en gång! Jag har nu läst alla artiklarna, och - tyvärr - fått mitt första intryck befäst och förstärkt. Och uppenbarligen är grundtipset att kyrkomötet godtar den nya handboken, trots all den sakliga, allvarliga och välgrundade kritik ni (och kanske även andra?) har framfört? Kirie eleison!/Paul

      Radera
    3. Om jag får drista mig en gång till, har jag också tagit till orda om det senaste förslaget genom att låta mig intervjuas kort för Kyrkans tidning, http://www.kyrkanstidning.se/nyhet/lowegren-vart-gemensamma-gudstjanstliv-aventyras

      Jag vill också tillägga följande:

      Det är inte så stora skillnader mellan förslaget som kom i fjol (2016) och det slutförslag som nu föreligger. Något annat var naturligtvis heller inte att vänta med tanke på den tid som slutförslagsgruppen haft på sig. De flesta av de justeringar som gjorts är klara förbättringar och en del av de värsta formuleringarna har försvunnit - men det räcker inte. Inte på långa vägar. Alla de tunga invändningarna mot förslaget kvarstår.

      1. Förslaget innebär Svenska kyrkans totala desintegration. Det är vad gäller mässan för många olika moment som är valbara och med alldeles för många alternativ inom de olika momenten. Slutgiltigt ger man nu upp tanken på ett sammanhållet gudstjänstliv inom Svenska kyrkan.
      Processen har fortgått alltsedan den så kallade försöksverksamheten på 1960-talet inleddes. Nu försöker kyrkoledningen framställa det som något positivt med en så stor bredd, så att alla skall kunna hitta något de känner sig hemma med. Men mässan är kyrkans gudstjänst: inte den enskilde prästens, inte den lokala församlingens och inte ens inte Svenska kyrkans.

      2. Förslaget fjärmar oss från den stora kyrkan. Svenska kyrkan tar inte på något sätt tillräcklig hänsyn till den ekumeniska samsyn om eukaristin som vuxit fram. Vi bevarar heller inte i alla alternativ de bärande liturgiska texter vi har gemensamt med andra kyrkor och som binder oss samman med dem (exempelvis Herre förbarma dig, Gloria, Helig och O Guds Lamm) oförvanskade. På detta sätt gör vi oss själva urarva.

      3. Förslaget är sett som helhet teologiskt undermåligt. För det första är Treenighetsteologin minst sagt uselt behandlad på många ställen. För det andra har nattvardsbönerna - teologiskt sett mest bärande i hela liturgin - ofta en oklar struktur, oklar konsekrationsuppfattning och oklar anknytning till vad som ekumeniskt framhålls som konstitutivt för nattvardsbönen, ffa genom Limadokumentet (1982). För det tredje innebär många av texterna en fortgående urholkning av det bibliska språket och därmed den kristna trons bäriga innehåll; kyrkans gemensamma språk ersätts av plattityder, tillfällighetstexter och på sina ställen rena pekoral.

      Sammanfattningsvis: Den präst/församling som vill kan välja alternativ som överensstämmer med den stora kyrkliga traditionen eller alternativ som de facto uttrycker en annan tro, bekännelse och lära. Vad ska man då med en kyrkohandbok till över huvud taget?

      Mikael Löwegren

      Radera
    4. Sammanfattningsvis: Vad ska man med Svky till, över huvud taget?!
      Antony

      Radera
  12. Paul,

    Din kommentar är intressant och jag hoppas verkligen att DS själv utvecklar det närmare. Dvs både vad som är avsikten-den officiella och vad det kan leda till.

    Personligen är jag övertygad om att det man vill uppnå om man än talar tyst om detta är att öppna upp för en annan tolkning av "kyrka" , en annan tolkning av apostolisk lära -synkretism omed inslag av New Age och liknande där man lite vagt talar om den högste(?) eller rent feministiskt om livgiverska och moder.

    //HH

    SvaraRadera
    Svar
    1. Alphadeltagaren25 mars 2017 09:17

      Det tror jag också. När det flummats så till den milda grad att vi inte längre vill gå på gudstjänst, då kan de sluta med gudstjänster med just motiveringen att vi inte kommer.

      Radera
  13. Men håll er till sakfrågorna!

    Se ovanstående mot mig kritiska kommentarer! Är det någon som diskuterar sakfrågorna? Nej, men desto flera läser vi om min person, mitt "dödande" av debatten och kraven på att jag skall stoppas.

    Någon hävdar att han är ett exempel på exkludering. Men han skriver inte varför eller vem han är. Tror han att det är så lätt att få gehör för sin åsikt?

    Alltså, kära kritiker, gå in i sakfrågorna och peka på de verkliga argument som ni anser gäller, när kyrkan påstått ha gjort övertramp.

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. Stora delar av de kyrkliga väckelserörelserna högkyrklighet, gammalkyrklighet, laestadiane och BV har i praktiken utestängts från att få sina prästkandidater vigda. Bengt Olof, du tycker detta är en god ordning och det får du tycka. Men detta är helt fel:

      "...är kvinnoprästmotståndarna alls icke utsatta. Och de är inte exkluderade: de får ju tjänstgöra som präster hela livet."

      Sanningen är ju att det råder prästvigningsstopp, befodringsstopp och att många lekmän saknar möjlighet att fira mässa i apostolisk ordning. Stå för det.

      Radera
    2. Anonym,

      -De nu nämner har inte eventuellt stoppats från prästvigning på grund av sin teologiska grundsyn utan därför att de är motståndare till kvinnopräster.

      BENGT OLOF DIKE

      Radera
    3. "-De nu nämner har inte eventuellt stoppats från prästvigning på grund av sin teologiska grundsyn utan därför att de är motståndare till kvinnopräster."

      Upplys gärna om vari skillnaden består.

      Radera
  14. BOD,

    Ja varför inte lyda ditt eget råd och i stället för upprepande av floskler och glidande på fakta besvara och argumentera när och om Du anser att DS har fel.

    Inte bara tjafsa om att "allt står väl till" för det gör det inte.

    //HH

    SvaraRadera